Utmanar Bank-id – har över en miljon användare

2024 02 13

Bank-id är ett varumärke inom e-legitimation.

Det ägs av flera stora banker gemensamt, och tillhandahåller den e-legitimeringstjänst som används av de allra flesta svenskar.

Men den nya uppstickaren Freja har nu på allvar börjat utmana Bank-id:s dominans.

”Passerat en miljon”

Freja erbjuder e-legitimation, precis som Bank-id.

På senare tid har allt fler användare upptäckt tjänsten och börjat använda den som ett alternativ till vanligt Bank-id.

– Vi är en utmanare till bankernas e-legitimation sedan flera år och har nyligen passerat en miljon användare, säger Johan Henriksson, vd på Freja, till SvD.

”Accelererar mot lönsamhet”

Bank-id fick sitt stora genomslag 2011, när mobilt Bank-id lanserades.

Mängden transaktioner med Bank-id har ökat från 1 miljard transaktioner 2015, till 7.1 miljarder i fjol.

Användningen förväntas fortsätta öka, och därmed finns också möjligheten att göra stora vinster.

Utmanaren Freja ser sin chans att erövra marknaden.

– I början är intäkterna små, och man ser följaktligen inte stor påverkan på resultatet. I takt med att våra prenumerationsintäkter ökat, så ser man väldigt tydligt hur vi accelererar mot lönsamhet, säger Johan Henriksson.

Statlig e-legitimation på väg

Bank-id:s dominanta ställning har av kritiker framhållits som ett stort problem, av flera skäl.

Bristen på konkurrens gör vår digitala infrastruktur sårbar samt skapar ett digitalt utanförskap för vissa grupper, menar många.

Därför har också möjligheten att införa en statlig e-legitimation diskuterats och utretts på senare år.

Sverige är ett av få länder i EU som inte har en e-legitimation som når upp till högsta tillitsnivå.

Regeringens utredare har föreslagit att en statlig e-legitimation i form av ett plastkort införs från 2026, skriver Dagens Samhälle.

Foto: Bank-id

Text: Redaktionen

Sveriges bilister överens – ny lag måste införas

2026 08 17

För ett par år sedan framförde socialdemokratiska ledamöter en motion om lagstadgad skyldighet att bära reflex när det är mörkt ute.

En undersökning visar samtidigt att åtta av tio svenska bilister vill se samma lagkrav.

Frågan kan komma att aktualiseras på nytt vid ett regeringsskifte.

Ny lag kan införas

Var tredje gångtrafikant, 34 procent, använder aldrig eller sällan reflex i mörker.

Detta enligt en undersökning från Synoptik.

Majoriteten av landets bilister vill se ett lagkrav för gångtrafikanter att bära reflex i mörker, någonting som skulle kunna bli verklighet vid ett regeringsskifte.

Tidigare förslag

I dagsläget ligger inget sådant förslag på bordet.

Men för ett par år sedan framförde Fredrik Lundh Sammeli (S), Linus Sköld (S) och Ida Karkiainen (S) en motion om saken.

– Enligt nuvarande lagstiftning i Sverige ska cyklar, mopeder, rullstolar, sparkar, traktorer, hästfordon och släpfordon som dras av traktorer eller motorredskap vara utrustade med reflexer vid färd i mörker. Det finns dock ingen motsvarande lag som ålägger fotgängare att bära reflex, menades det då.

Läs mer: Dagligvaruhandeln växer

“Bör överväga”

Lundh Sammeli, Sköld och Karkiainen blickade mot Sveriges grannland i öst för inspiration.

– I Finland är det lagstadgat att fotgängare som rör sig på väg under mörker ska bära en ändamålsenlig reflex. Detta är en princip som Sverige bör överväga att införa. 

“Förståeligt”

Åtta av tio bilister vill införa en reflexlag för gångtrafikanter i mörker, likt den som redan finns för cyklister. 

– En säker och trygg trafikmiljö handlar om ett samspel mellan alla trafikanter, sade Synoptiks Cecilia Blom Hesselgren i samband med undersökningen.

– Med tanke på att så få fotgängare bär reflex i mörkret är det förståeligt att bilisterna välkomnar ett lagkrav. Av egen erfarenhet som förare vet man hur stor skillnad reflexen gör för synligheten i mörker.

Läs mer: Svenskt spannmål klarade sig från värmen

Foto: T. Pal

Text: Redaktionen