Utmanar Bank-id – har över en miljon användare

2024 02 13

Bank-id har nästintill monopol på e-legitimering i Sverige, men den nya utmanaren är på väg att röra om i grytan.

Bank-id är ett varumärke inom e-legitimation.

Det ägs av flera stora banker gemensamt, och tillhandahåller den e-legitimeringstjänst som används av de allra flesta svenskar.

Men den nya uppstickaren Freja har nu på allvar börjat utmana Bank-id:s dominans.

”Passerat en miljon”

Freja erbjuder e-legitimation, precis som Bank-id.

På senare tid har allt fler användare upptäckt tjänsten och börjat använda den som ett alternativ till vanligt Bank-id.

– Vi är en utmanare till bankernas e-legitimation sedan flera år och har nyligen passerat en miljon användare, säger Johan Henriksson, vd på Freja, till SvD.

”Accelererar mot lönsamhet”

Bank-id fick sitt stora genomslag 2011, när mobilt Bank-id lanserades.

Mängden transaktioner med Bank-id har ökat från 1 miljard transaktioner 2015, till 7.1 miljarder i fjol.

Användningen förväntas fortsätta öka, och därmed finns också möjligheten att göra stora vinster.

Utmanaren Freja ser sin chans att erövra marknaden.

– I början är intäkterna små, och man ser följaktligen inte stor påverkan på resultatet. I takt med att våra prenumerationsintäkter ökat, så ser man väldigt tydligt hur vi accelererar mot lönsamhet, säger Johan Henriksson.

Statlig e-legitimation på väg

Bank-id:s dominanta ställning har av kritiker framhållits som ett stort problem, av flera skäl.

Bristen på konkurrens gör vår digitala infrastruktur sårbar samt skapar ett digitalt utanförskap för vissa grupper, menar många.

Därför har också möjligheten att införa en statlig e-legitimation diskuterats och utretts på senare år.

Sverige är ett av få länder i EU som inte har en e-legitimation som når upp till högsta tillitsnivå.

Regeringens utredare har föreslagit att en statlig e-legitimation i form av ett plastkort införs från 2026, skriver Dagens Samhälle.

Foto: Bank-id

Text: Redaktionen

Stubb säker – kommer skaka under Putins fötter

2026 08 30

Alexander Stubb uttalar sig nu om säkerhetsläget.

Under den senaste tiden har flera rapporter kommit som tyder på att Ryssland är på väg att mobilisera nyrekryter.

Så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027.

Samtidigt har oro uttryckts gällande att Putin skulle kunna öppna en ny front mot ett Natoland.

Finlands president Alexander Stubb tror inte alls på det – och han säger samtidigt att Putin kan ha stora inhemska konsekvenser att vänta.

Kan skaka

Europa måste förbereda sig militärt, säger Stubb.

Men han tror inte på någon rysk attack mot Nato, rapporterar Kyiv Independent.

– För närvarande är Rysslands alternativ för eskalering ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och jag tror att en mobilisering skulle få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland, säger Stubb.

“Indikation”

Fler än hundra tusen ryssar har enligt uppgifter flytt till Georgien på grund av uppgifterna om en stundande mobilisering.

Men det skulle kunna få marken under Putins fötter att skaka.

Trots det ser även Stubb tecken på att det kan vara på gång.

– Om man tittar på de lagar de nu inför – som i princip handlar om att stänga gränser och begränsa rörligheten – så är det en indikation på det, säger han.

Läs mer: Ryssarna flyr – två länder står med öppna armar

Ekonomen kommenterar

Det opopulära kriget fortsätter, ryska oljeraffinaderier och lager sprängs av ukrainska drönare och ekonomin utmanas.

Den ryska toppekonomen Sergei Guriev säger att Putin får det allt svårare att dölja problemen.

– Putin måste nu säga ”ja, vi har träffar och nedslag och explosioner, men allt är under kontroll” – det är mycket kostsamt för honom, säger Guriev enligt Newsweek.

“Svårt att dölja”

Guriev, som tidigare rådgivit Dmitrij Medvedev, ser det som ett tecken att Putin faktiskt är ute och medger problem i ekonomin.

– Det här är väldigt svårt att dölja nu. Statsmedia rapporterar inte så mycket som man kan tro om alla de där problemen, men Putin måste redan tala om det här.

Läs mer: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office resp N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nya regler kan införas för Sveriges pensionärer

2026 08 29

Enklare regler vid ansökan om premiepension föreslås nu.

En utredning har sedan tidigare tillsatts om hur premiepensionssystemet kan bli enklare att förstå och bättre anpassat till pensionstiden.

Nu har regeringen tagit emot utredningens betänkande, där flera förändringar av premiepensionens utbetalningsalternativ föreslås.

Ska bli enklare

Premiepensionen får en allt större betydelse för den framtida pensionen.

Det konstaterar äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

– Samtidigt visar utredningen att många pensionärer har svårt att förstå skillnaderna mellan dagens utbetalningsalternativ som är väldigt lika varandra, säger hon.

– Därför är det viktigt att se över hur systemet kan göras enklare, tydligare och mer kostnadseffektivt samtidigt som valfriheten värnas.

Har svårt att förstå

När premiepensionen ska börja betalas ut måste spararen välja mellan att antingen vara kvar i fondförsäkringen eller flytta kapitalet till en traditionell försäkring.

Enligt utredningen är kunskapen om premiepensionens olika utbetalningsalternativ låg.

Många pensionärer har svårt att förstå skillnaden mellan produkterna.

Nu föreslås en enda statlig utbetalningsprodukt.

Regeringen menar att förvalsalternativet AP7 Såfa bättre uppfyller det lagfästa målet för premiepensionen.

Läs mer: Här satsar svenskarna sina sparpengar

Kan upphöra

Utredningen föreslår att staten framöver bara ska erbjuda en statlig utbetalningsprodukt för premiepensionen.

– Den traditionella försäkringen föreslås därför upphöra för nytecknande, förklarar regeringen.

– Samtidigt föreslås att det ska vara möjligt att välja bort den traditionella försäkringen för de som redan valt – något som inte är möjligt idag.

Oklart när

Regeringen betonar också att den valfrihet som finns på fondtorget ska finnas kvar även under pensionstiden för den som själv vill välja hur premiepensionskapitalet ska förvaltas.

Det är däremot oklart när de nya reglerna ska införas om förslaget blir verklighet.

Läs mer: Oväntad kostnad för många svenskar – myndighet varnar

Foto: N. Andersson Regeringskansliet resp T Miroshnichenko

Text: Redaktionen