JUST NU: Utländskt företag vill bygga kärnkraft i Sverige

2022 12 08

Nya uppgifter pekar på att ett utländskt företag ämnar etablera nya reaktorer i Sverige.

Det är det finska energiföretaget Fortum som vill bygga nya kärnkraftsreaktorer.

Företaget undertecknade under torsdagen ett ramavtal för att undersöka olika projekt i Sverige och Finland, rapporterar Reuters.

Ett sådant projekt handlar om att bygga en småskalig modulär reaktor.

Avtalet skrevs tillsammans med det franska företaget EDF, ett av världens största energiföretag.

Elstöd kommer

Till följd av de höga elpriserna i Sverige har regeringen etablerat ett elstöd som kompensation.

Kompensationen väntas komma i februari men regeringen har flaggat för att det kan ta längre tid, uppger SVT.

– Vi kommer hantera utbetalningen i två led. Första steget blir till hushållen, andra blir till företagen. Försäkringskassan kommer göra utbetalningarna som ska ske per automatik, har Sveriges energi-och näringsminister Ebba Busch (KD) sagt om situationen.

Höga räkningar

Vinterns elräkningar väntas bli mångdubbelt högre än förra året, någonting som försvårar saker ekonomiskt för svenska hushåll.

Kritik har riktats mot såväl den tid det tagit för elstödet att betalas ut som den mängd pengar det innebär, uppger Expressen.

– Vi levererade alltså ett elstöd nio dagar efter vi tillträdde, det stora problemet här är inte att vi har ändrat modellen. Jag tycker det är positivt med ödmjuka politiker som kan se om någon presenterar en bättre modell som dessutom kan nå hushållen snabbare, sade Ebba Busch tidigare i veckan.

Kärvat i Europa

I Sverige har Ringhals 4 stängts av på grund av reparationer, men det är inte bara här som kärnkraftverken strulat.

Även ute i Europa, i bland annat Frankrike och Finland, har tidsplaner spruckit och kärnkraftverk stängts av.

I Frankrike är nästan hälften av landets 56 reaktorer avstängda, och landet har tvingats importera el från Tyskland.

På grund av kriget

Energikrisen i Europa har kommit till följd av Rysslands invasion av Ukraina.

Efter invasionen beslutade sig Vladimir Putin för att begränsa tillförseln av gas till Europa.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny åldersgräns på väg i Sverige – aldrig hänt förr

2025 07 08

En ny och omdiskuterad åldersgräns i Sverige kommer allt närmare.

Regeringen kommer att utreda en lagstadgad åldersgräns för sociala medier.

Det bekräftar socialminister Jakob Forssmed (KD) på tisdagsmorgonen.

– Vi ser att vi behöver skydda barn bättre online, och då behöver vi också utreda en fungerande åldersgräns så inte barn får tillgång till material som de absolut inte ska ha tillgång till, säger han till SR.

Ska vägas mot grundlagen

Utredningen kommer att sättas igång till hösten.

Redan nu finns en åldersgräns på 13 år för många sociala medier. Den efterföljs emellertid sällan.

Något förbud i svensk lag finns däremot inte. Det som nu ska utredas är hur gränsen ska följas och om den kan bli skarpare samt hur åldern ska kunna verifieras.

Det förslag som läggs fram kommer att ställas i relation till exempelvis yttrandefriheten och andra grundlagar.

– Ja, vi behöver se hur förutsättningarna ser ut för att införa den här typen av åldersgränser. Det behöver naturligtvis vägas av mot annat som gäller just information och yttrandefrihet, säger Jakob Forssmed.

Förslag från EU

Flera EU-länder har tidigare gått fram med ett nytt förslag om en gemensam digital åldersgräns inom hela EU.

Detta skulle innebära att minderåriga behöver föräldrars samtycke för att använda populära appar som TikTok, Instagram och Snapchat

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, rapporterade Politico i våras.

Danmark trycker på

Förslaget har redan fått stöd från flera medlemsländer, inklusive digitalt framstående nationer som Frankrike och Spanien.

Positiva signaler kommer också från Sveriges grannland Danmark, som nu tagit över ordförandeskapet i EU.

– Skyddet av våra barn online kommer att vara en central prioritet för det kommande danska EU-ordförandeskapet, säger Danmarks digitalminister Caroline Stage Olsen i ett uttalande.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kreml har fått nog – vänder sig direkt till Sverige

2025 07 08

Rysslands ilska mot Sverige når nya nivåer.

Sveriges chargé d’affaires i Moskva kallades under gårdagen upp av det ryska utrikesministeriet.

Bakgrunden är de återkommande färgattackerna mot ryska diplomatbyggnader i Stockholm.

Måndagens möte beskrivs som en “stark protest” av den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Nu framkommer ytterligare information från “uppläxningen”.

Ryssland har framfört en rad krav och en lista på åtgärder som måste vidtas efter "ytterligare en oidentifierad drönarattack", hävdar kanalen.

– Vi kräver att de svenska myndigheterna strikt ska följa sina skyldigheter enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1961, framhåller det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Kräver "omfattande åtgärder"

Wienkonventionen är ett samlingsnamn för flera viktiga internationella avtal, särskilt inom diplomati.

Syftet är att den ska bidra till förutsägbarhet, stabilitet och rättssäkerhet.

Vidare kräver Ryssland “omfattande åtgärder” från svenskt håll.

– För att identifiera de förövare som är ansvariga för de pågående attackerna mot ryska utländska institutioner i Sverige och ställa dem inför rätta, hävdar det ryska departement.

UD: "Allvarligt"

Enligt Ryssland pågick mötet med Sveriges chargé d’affaires i omkring en kvart.

Svenska UD har inte velat kommentera samtalets innehåll.

– Svenska myndigheter har en skyldighet att skydda diplomatiska beskickningar och diplomatisk personal enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Att en ambassad i Sverige utsätts för skadegörelse är allvarligt, framhåller UD till DN.

LÄS MER: Ryssland kallar upp Sveriges ambassadör

Ryssland bryter fler avtal

Sedan Ryssland inledde den oprovocerade och olagliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har diktaturen brutit mot en rad centrala diplomatiska åtaganden, utöver det militära angreppet mot Ukraina.

Det handlar bland annat om brott mot just Wienkonventionen. Över stora delar av Europa har ryska diplomater utvisats efter att ha avslöjats som spioner.

Estlands säkerhetstjänst har exempelvis gjort bedömningen att omkring 700 ryska spioner förklarats “persona non grata” (icke önskvärd”.

Enligt Thomas Nilsson, chef för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst Must, har Ryssland ändrat taktik i arbetet mot Sverige.

– De är beredda att ta ökade risker, sade han till DN i januari.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen