21 aug 26

Utländsk polis till Sverige

2024 11 26

Från och med den 1 december kommer norsk polis kunna korsa gränsen och patrullera i Sverige.

Enligt ett nytt avtal kommer norsk polis kunna jobba med fulla befogenheter på den svenska sidan av gränsen.

Avtalet rör kommunerna Åre, Krokom och Strömsund och sträcker sig i sex månader, rapporterar P4 Jämtland.

Målet är upptäcka, förebygga och förhindra grov gränsöverskridande kriminalitet – till exempel narkotikasmuggling.

Andreas Zehlander, gruppchef för polisen i Åre och Krokom, har eftersträvat ett gränsöverskridande samarbete sedan 2020, då han upptäckte att utbytet mellan svensk och norsk polis i princip var obefintligt.

– Det ville vi jobba mot och då föddes tanken att vi måste jobba tillsammans, säger polischefen till SVT Nyheter.

Inlett förberedelser

Nu förbereder sig båda sidor inför det gränsöverskridande samarbetet.

Förra veckan inleddes de första utbildningarna, uppger SVT.

Ett 60-tal poliser har fått lära sig vilka lagar, regler och arbetssätt som gäller i respektive land.

Har varnat för Sverige

Norges regering har tidigare målat upp Sverige som ett skräckexempel när det kommer till grov organiserad brottslighet.             

–  Vi ska inte dit Sverige är. Vi har möjlighet att förhindra en sådan utveckling, men det kräver ett brett arbete, sade statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet i maj.

Några veckor senare kallade polisen i Tromsregionen till pressträff med anledning av en ökad hotbild från svenska kriminella nätverk i Norge.

– Troms polisdistrikt ser en oroande ökning och hot från svenska kriminella nätverk i Nordnorge – och framför allt i Troms, sade en talesperson för den norska polisen.  

Kjetil Tunold, polischef vid norska kriminalpolisen Kripos i Oslo, har också konstaterat att flera gängkriminella svenskar begår brott på norsk mark.

–  Svenska gängkriminella är inblandande i något i Norge varje vecka, sade han till SR Ekot under hösten 2023.

Foto: Polisen

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


9 sep 26

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

–  Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

🔴Vänsterpartiet                    7,5          -0,3
🔴Socialdemokraterna     26,6          -0,4
🟢Miljöpartiet                          8,8         +1,0
🟢Centerpartiet                      7,8         +0,1
🔵Liberalerna                           5,8         +1,5
🔵Moderaterna                     16,6         -1,3
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,4
🔵Sverigedemokraterna   19,3         -0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 50,7         +0,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,1         +0,2

 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen