Enligt ett nytt avtal kommer norsk polis kunna jobba med fulla befogenheter på den svenska sidan av gränsen.

Avtalet rör kommunerna Åre, Krokom och Strömsund och sträcker sig i sex månader, rapporterar P4 Jämtland.

Målet är upptäcka, förebygga och förhindra grov gränsöverskridande kriminalitet – till exempel narkotikasmuggling.

Andreas Zehlander, gruppchef för polisen i Åre och Krokom, har eftersträvat ett gränsöverskridande samarbete sedan 2020, då han upptäckte att utbytet mellan svensk och norsk polis i princip var obefintligt.

– Det ville vi jobba mot och då föddes tanken att vi måste jobba tillsammans, säger polischefen till SVT Nyheter.

Inlett förberedelser

Nu förbereder sig båda sidor inför det gränsöverskridande samarbetet.

Förra veckan inleddes de första utbildningarna, uppger SVT.

Ett 60-tal poliser har fått lära sig vilka lagar, regler och arbetssätt som gäller i respektive land.

Har varnat för Sverige

Norges regering har tidigare målat upp Sverige som ett skräckexempel när det kommer till grov organiserad brottslighet.             

–  Vi ska inte dit Sverige är. Vi har möjlighet att förhindra en sådan utveckling, men det kräver ett brett arbete, sade statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet i maj.

Några veckor senare kallade polisen i Tromsregionen till pressträff med anledning av en ökad hotbild från svenska kriminella nätverk i Norge.

– Troms polisdistrikt ser en oroande ökning och hot från svenska kriminella nätverk i Nordnorge – och framför allt i Troms, sade en talesperson för den norska polisen.  

Kjetil Tunold, polischef vid norska kriminalpolisen Kripos i Oslo, har också konstaterat att flera gängkriminella svenskar begår brott på norsk mark.

–  Svenska gängkriminella är inblandande i något i Norge varje vecka, sade han till SR Ekot under hösten 2023.

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

Beteendet är inte bara olagligt utan även farligt, framhåller Riksförbundet M Sverige.

Konsumentorganisationen kan i en ny rapport fastslå att 19 procent av landets trafikanter struntar i att stanna vid stoppskyltar – från Skåne i söder till Västerbotten i norr.

– Att inte stanna vid stopplikten handlar inte bara om att bryta mot trafikregler, det utgör en allvarlig säkerhetsrisk för alla i trafiken, säger Heléne Lilja, chef för kommunikation och samhälle på Riksförbundet M Sverige, i en kommentar.

– Varje gång en trafikant struntar i stoppskyltarna utsätter de sig själva och andra för onödiga faror.

Viss förbättring

Även om siffrorna fortfarande är höga är utvecklingen trots allt en förbättring.

När M Sverige genomförde sin första undersökning 2013 visade det sig att hela 32 procent av trafikanterna bröt mot stopplikten.

För bara två år sedan låg siffran på 30 procent.

– Vi uppmanar alla trafikanter att vara extra uppmärksamma vid stoppskyltar, oavsett vilket fordon de kör. En enkel regel som att stanna vid stoppskyltar kan förhindra olyckor och rädda liv. 

– Trafiksäkerhet är en fråga som berör oss alla, och genom att följa trafikregler kan vi tillsammans bidra till en säkrare vägmiljö, säger Heléne Lilja.

Då ryker körkortet

Den som ignorerar en stoppskylt kan, förutom att äventyra säkerheten i trafiken, åka på böter uppemot 2 500 kronor. 

Utgångspunkten är dessutom återkallelse av körkortet, vilket sker när förseelsen rapporteras till Transportstyrelsen som i sin tur fattar beslutet.

Det är dock inte alltid det sker. Enligt körkortslagen kan det i vissa fall stanna vid en varning om brottet bedöms som ringa.

Andel som inte följde stopplikten per fordonsslag

Noterbart i undersökningen, som omfattar cirka 3 400 observationer i hela Sverige, är att det också är stora skillnader mellan olika trafikanter.

Den vanligaste gruppen som inte stannar vid stoppskyltar är cyklister (52 procent) medan enbart 3 procent av taxiförare ignorerar stopplikten.

Så har det sett ut historiskt

Källa: Riksförbundet M Sverige

Foto: K. Eliason

Text: Redaktionen