Utländsk polis i Sverige – fruktar våldsamheter

2023 10 22

Den finska polisen har kallats till Sveriges huvudstad.

Inför söndagens högriskmatch mellan Hammarby och Djurgården i fotbollsallsvenskan har Stockholmspolisen tagit hjälp av sina nordiska kollegor.

Poliserna från Finland  ska hjälpa till med säkerheten under matchen.

De kommer att ha samma befogenheter som sina svenska kollegor, rapporterar Aftonbladet.

”Kommer behöva använda våld”

Jesper Molander, polisinspektör vid nationella operativa avdelningen i Sverige, leder övningen och samordningen med finsk polis.

Han utgår från att polisen kommer behöva använda våld i samband med söndagens Stockholmsderby.

– Vi kan nog förmoda att den finska polisen, i alla fall i någon mån, kommer behöva använda våld för att stävja bråk mellan supportergrupper. Vi utgår ifrån att något kommer att hända under matchen, sa Molander till Hufvudstadsbladet i fredags.

Tanken med söndagens övning är att stärka samarbetet mellan svensk och finsk polis inför kommande händelser.

– I praktiken är målet att kunna kalla in förstärkning från övriga nordiska länder vid behov. Det kan röra sig som statsbesök, demonstrationer eller stora fotbollsmatcher, berättar Jesper Molander och tillägger

– Vi hoppas nästan, trots att man kanske inte ska göra det, att något händer. För att vi ska kunna testa modellen vi arbetat fram måste det nästan hända saker, annars är övningen inte särdeles lärorik.

Kritiseras för uttalandet

Jesper Molander och polisen har kritiserats för uttalandet om att man ”hoppas att något händer”.

Mats Jonsson, säkerhetsansvarig i Djurgården, är en av dem som utryckt sin besvikelse.

– Jag skulle nog säga att normalt funtade människor kan se det här uttalandet som otroligt korkat. Det är så dumt att jag har svårt att beskriva det egentligen.

– Som arrangör av en fotbollsmatch så tror jag i min enfald att vi någonstans gemensamt arbetade för att bygga bort problem och se till att det är tryggt, säkert och visa det för alla oavsett om du är besökare eller arbetar på matchen, sa han till Sportbladet inför matchen.

55 personer har omhändertagits

Matchen mellan Hammarby och Djurgården har avspark klockan 15.  

Inför matchen har 55 personer omhändertagits av polisen.

Läs mer här: JUST NU: 55 personer har omhändertagits

Arkivfoto: Harri Kuokkanen

Text: Redaktionen


Trump övertygad: “Då hoppar Putin av – han har inget val”

2025 09 19

USA:s president Donald Trump säger sig ha lösningen för att få slut på Rysslands krig i Ukraina.

Förra veckan meddelade republikanen att han var redo att införa “massiva” sanktioner mot Putinregimen.

Men det villkoras av att Natoländerna upphör att köpa rysk olja.

Där ligger lösningen för att få slut på kriget, enligt Trump. Presidenten understryker att oljeintäkterna är avgörande för Rysslands ekonomi.

– Mycket enkelt, om oljepriset sjunker kommer Putin att hoppa av. Han kommer inte att ha något val. Han kommer att hoppa av kriget, säger Trump på en pressträff med Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, enligt Bloomberg.

Säger ja på ett villkor

Ungern och Slovakien är de länder i Nato som står för majoriteten av oljeimporten från Ryssland. I veckan hotade USA de två länderna med “konsekvenser” om de inte slutar med importen.

Det kommer Ungern och Slovakien enbart att gå med på om ett villkor uppfylls, framhåller nu de två Natomedlemmarna.

Och det är om EU först säkrar upp tillräckligt med alternativ energiförsörjning, uppger Bloomberg.

– Innan vi kan åta oss allt måste vi ha rätt förutsättningar på plats, annars riskerar vi att allvarligt skada vår industri och ekonomi, säger Slovakiens finansminister Denisa Sakova.

Ungerska företrädare uttalar sig i liknande termer.

– Jag tror att ni känner till vår position. Vi är ett av få länder i regionen som bara har en landgräns. Vår position har alltid vägletts av Ungerns energisäkerhet, säger landets klimatminister Aniko Raisz, enligt Reuters.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan gå i konkurs – krävs bara en sak

"Det kan man inte göra"

Enligt Trump borde den ökning av den inhemska produktionen i USA som inlett bidra till att sänka oljepriserna globalt.

Han varnar Europa för att fortsätta köpa rysk olja.

– Det kan man inte göra, det kan man inte göra. Det är inte att agera rättvist mot USA, säger Trump enligt European Pravda.

LÄS MER: Trump frustrerad – “Han har verkligen svikit mig”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


PINSAMT: Lavrov påkommen med årets lögn

2025 09 18

Ryssland har återkommande attackerat civila mål under kriget mot Ukraina.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har den ryska militären bland annat riktat in sig på elnät och energianläggningar, attackerat sjukhus, skolor, shoppingcentrum och bostadsområden. En stor del av attackerna har bedömts vara avsiktliga.

Enligt FN:s siffror från i somras hade då minst 13 580 civila ukrainare dött i Rysslands anfallskrig.

Men den ryska utrikesministern Sergej Lavrov förnekar alltihop.

När han mötte pressen tidigare i veckan lät det istället enligt följande.

– Den ryska armén attackerar aldrig civila mål eller civilbefolkningar, säger Lavrov enligt turkiska nyhetsbyrån Anadolu Anjasi.

Grov lögn

Lavrov kritiserar istället FN:s generalsekreterare för att ha fördömt Rysslands attacker mot civila mål.

Den ryska ministern påstår att FN stöttar "förfalskningar" och att Ukraina och dess allierade sprider "desinformation".

– Som svar på varje anklagelse frågade vi: var är bevisen? Var finns fakta?

Totalt motbevisad

Det är inte svårt att motbevisa Lavrovs lögn. Rysslands återkommande krigsbrott är väldokumenterade. 

Ett av de mer uppmärksammade anfallen mot civila skedde under krigets första månad när teatern i Mariupol attackerades. 

Hundratals civila hade sökt skydd i byggnaden och utanför stod det skrivet “BARN” i stora bokstäver. 

Amnesty Internationals Crisis Response Team har i en rapport dragit slutsatsen att attacken med all sannolikhet utfördes av ett ryskt stridsflygplan som släppte två bomber på 500 kilo vardera.

Minst tolv personer dog i attacken.

"Riktade attacker"

Ett annat av många uppmärksammade exempel, utöver de återkommande massiva drönaranfallen mot Ukrainas städer, var attacken mot det stora köpcentret i Kharkiv 2024. Senare samma sommar utfördes en ny attack mot ytterligare ett varuhus samt ett postkontor i Kostyantyvnika.

Attacken dödade minst fjorton personer och skadade över 40 personer, enligt ukrainska åklagarmyndigheten.

– Detta är ännu en riktad attack mot en plats där människor samlas. Ännu en terrorhandling av Ryssland, framhöll den ukrainska guvernören Vadym Filajskin på Telegram efteråt.

LÄS OCKSÅ: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Internationell arresteringsorder

Rysslands diktator Vladimir Putin är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen.

Han är misstänkt för krigsbrott i samband med tvångsdeportationer av uppskattningsvis tiotusentals ukrainska barn från ockuperade områden i Ukraina.

Sedan starten av kriget i Ukraina 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott. Människorättsorganisationen Amnesty nämner bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

LÄS MER: Har pratat med Trump – slår till mot Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen