Utfärdar varning till svenska banker

2023 11 10

Storbankerna varnas nu angående fastighetssektorn.

Under det senaste året har Riksbanken höjt styrräntan aggressivt för att försöka slå tillbaka mot inflationen som varit mycket hög.

I samband med räntehöjningarna har såväl företag som hushåll fått det kämpigt.

Nu varnar Riksbanken de svenska bankerna för fastighetssektorn, som de menar kan få det ännu tuffare framöver.

Det rapporterar Svenska Dagbladet.

Bör agera

Bankerna uppmanas att agera genom att bland annat hålla igen med aktieutdelningar och aktieåterköp, och på andra sätt förbereda sig på en förvärrad fastighetssektor.

De högt belånade fastighetsbolagen kan få det allt svårare framöver och bankerna rekommenderas värna om sina buffertar.

Samtidigt uppmanas fastighetsbolagen vidta åtgärder som att sälja fastigheter, pausa utdelningar och minska investeringar för att klara av krisen.

“Ska ha god marginal”

Riksbanken framhåller att bankerna i dagsläget klarar av problem i fastighetssektorn, men att högre räntor under längre tid kan ställa till med stora problem.

– Det finns anledning, menar vi, att bankerna ska ha mycket god marginal till kapitalkraven, säger riksbankschef Erik Thedéen till SvD.

Det menas att räntehöjningarna ännu inte fått full effekt, vilket kan slå hårt mot hushåll och företag, och i synnerhet fastighetsbolag framöver.

Har varnat

Även Finansinspektionen har varnat för riskerna i fastighetssektorn.

– Vi har i flera år varnat för stora risker och höga skulder i fastighetssektorn. Flera fastighetsbolag har börjat agera för att minska skulderna genom att sänka eller ställa in aktieutdelningar. Det är viktigt, men vi ser att mer krävs för att få ned fastighetsföretagens skulder till hållbara nivåer, säger Daniel Barr vid Fi.

Ställer krav

Finansinspektionen ställer krav på bankerna för att säkerställa att de klarar av oväntade förluster, exempelvis gällande exponeringen mot fastighetssektorn.

– Men varken bankerna eller vi kan luta oss tillbaka. Vårt jobb är att vara oroliga. Ingen visste att det skulle uppstå en pandemi eller ett krig i Europa. Det som hänt visar att reglerna behöver ta höjd även för mindre sannolika händelser, fortsätter Barr.

Foto: J. Hanno resp Riksbanken

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan.

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan.

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier.

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”.

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen