Utfärdar varning på bostadsmarknaden

2023 08 10

Svensk mäklarstatistik har delgett nya siffror angående utvecklingen på den svenska bostadsmarknaden.

Prisutvecklingen på årsbasis i hela landet ligger nu på minus två procent för bostadsrätter och minus tio för villor.

Köpare och säljare tycks ha allt svårare att komma överens, och nu utfärdar Länsförsäkringar Fastighetsförmedlings vd en varning inför hösten.

Det rapporterar Expressen.

“Många kommer drabbas”

Under förra hösten och vintern slog elkrisen mycket hårt mot Sverige och såväl företag som hushåll drabbades av situationen.

Nu kommer en varning om att det är någonting som i höst ser ut att kunna ställa till det ordentligt på bostadsmarknaden.

– Vi förväntar oss ökad konkurrens om attraktiva villor efter sommaren. I höst och vinter kommer dock många återigen drabbas av höga elräkningar och vi bedömer att bostäder med omoderna uppvärmningssystem fortsätter att vara mer svårsålda, säger Länsförsäkringar Fastighetsförmedlings vd Marcus Svanberg till tidningen.

Lågt antal

De som vill sälja hus som är dyra att värma upp kan alltså få det tufft till hösten.

I övrigt spår bedömare att det kan ske en viss ökning i efterfrågan för bostäder till hösten.

Just nu går försäljningen oerhört långsamt, det tar längre tid att genomföra affärer och antalet affärer minskar.

“Hängmattetempo”

Antalet sålda bostäder är fortsatt lågt och enligt Svensk mäklarstatistik säljs nu 12 procent mindre villor och bostäder än samma period förra året.

– Sommaren är ofta lika med hängmattetempo för stora delar av bostadsmarknaden. Den här julimånaden var det mer så än vanligt. Frågan som alla ställer sig är hur priserna kommer att utvecklas under hösten, säger Joakim Lusensky vid Mäklarsamfundet.

Höjning väntas

I takt med den höga inflationen fortsätter Riksbanken att höja räntan.

Snart väntas ytterligare en höjning, vilket sätter allt tyngre press på bolånetagare.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen