Utfärdar varning – område i Sverige kan bli konflikthärd

2023 09 16

Ett forskningsinstitut ser norra Sverige som ett möjligt konfliktområde.

Det är forskningsinstitutet Sipri som pekar ut Kirunaområdet som en potentiell konflikthärd.

Anledningen handlar om det ökade intresset för Arktis.

Jakten på resurser, en ökad militär närvaro och olika satsningar menar forskningsinstitutet innebära risk för olika former av konflikter i området.

Det råder lokal oro för exploateringen av Kiruna, och utvecklingen väntas fortsätta i en problematisk riktning.

Långsiktiga konsekvenser

Utvecklingen kan få långsiktiga konsekvenser om det inte sköts rätt, menar Sipri.

– Europa, nämligen Per Geijer-fyndigheten och invigningen av Spaceport Esrange, som kommer att påbörja uppskjutningar av små satelliter under 2024.

– Dessa saker är viktiga för utvecklingen i EU och Sverige, men om inte den på planeras på rätt sätt så kan de spilla över till lokala sociala och miljömässiga konflikter och få långsiktiga konsekvenser.

Pekar ut Kiruna

I rapporten från Sipri lyfts hela Arktis fram som ett område för potentiella konflikter, och Kiruna pekas ut som ett exempel.

– Även om Arktis kan tillhandahålla råvaror och utöka rymdkapaciteten så kan de sociala och miljömässiga konsekvenserna också bli betydande.

– Utvinningen av resurser kan också leda till konkurrerande mark- och resursanspråk 

med ursprungsbefolkningar.

Allt fler ansökningar

I en rapport från Svenska Samernas Riksförbund presenteras flera argument och tillvägagångssätt för att bromsa framfarten av industriprojekt i bland annat renskötselområden.

– Ansökningarna om att få exploatera mineraltillgångar har ökat det senaste decenniet. Gruvbranschen talar om ökad internationell konkurrens, inte minst från Kina, och om ett krympande tidsfönster då en exploatering i Sverige alltjämt är lönsam.

Behövs mer

Riksförbundet framhåller att mer behöver göras för att skydda samerna.

– EU-rätten är direkt tillämplig i svensk domstol. Den innehåller emellertid inga rättsregler som tar sikte på urfolkens rättigheter.

Foto: M. König

Text: Redaktionen

JUST NU: Stor tv-succé läggs ned – efter tolv säsonger

2025 07 07

Ett av Sveriges mest framgångsrika frågesportprogram lägger ned.

Sista avsnittet av “Alla mot alla” på Kanal 5 har sänts.

Det bekräftar producenten Emil Persson.

– I grund och botten är det för att kanalen inte beställde en ny säsong. Men det är inte så att någon av oss har sörjt detta, säger han i Smålandspostens podcast “Min lögn”.

Hundratusentals tittare

“Alla mot alla” med tv-profilerna Filip Hammar och Fredrik Wikingsson har sänt över 700 avsnitt under tolv säsonger.

Programmet hade premiär 2019 och vann Kristallen för årets underhållningsprogram samma år. Bedriften upprepades 2022.

Responsen har varit omfattande och under första säsongen lockade finalveckan totalt över en miljon tittare.

– Vi är obeskrivligt stolta och lyckliga idag och vill rikta ett gigantiskt tack till alla som gjort detta möjligt: tittarna, Filip och Fredrik, produktionen och inte minst alla våra magiska deltagare, sade Aron Gabrielsson, exekutiv producent för Alla mot alla, vid tillfället.

Intensivt projekt

Enligt Emil Persson kommer avslutet relativt naturligt.

Programmet sände 128 avsnitt om året, vilket kan ha bidragit till en mättnad. Hade det spridits ut mer skulle det kanske ha kunnat leva längre, tror producenten.

Att ständigt komma på nya frågor har också varit en stress.

– Det brann inte kort, men medellångt och intensivt. Det kanske är bra så, säger Emil Persson.

Redan i våras insinuerade Fredrik Wikingsson i podden “Daddy issue” att en nedläggning kunde vara på gång.

LÄS MER: Jättefiasko för påkostade filmen – “Värsta i modern historia”

Paret Batra deltog

I Alla mot alla möts 16 kändispar varandra uppdelat i två grundomgångar. Därefter går de bästa paren vidare till slutspel. Bland annat har David och Anna Kinberg Batra, Erik Haag och Lotta Lundgren, E-Type och Olof Lundh, Hanna Hellquist och Jonatan Unge deltagit.

Programmet sändes fyra kvällar i veckan.

Avskedet innebär nu att Filip och Fredrik står utan kontrakt för första gången på 25 år. Duon har inte längre något avtal med Kanal 5, enligt Persson.

Foto:

Text: Redaktionen

Villaägare kan åka på blytung räkning – många vet inte om det

2025 07 07

Många villaägare i Sverige riskerar att drabbas av en skyhög räkning.

Den skulle i teorin kunna landa på hundratusentals kronor och krävas in av kommunerna.

Bakgrunden är de allt värre skyfallen som riskerar att slå hårt mot svenska hus och villor. 

Det har fått regeringen att utreda och analysera behovet av ny eller anpassad lagstiftning för att effektivisera åtgärder kopplade till klimatanpassning.

Utredningen blev nyligen klar.

Där läggs bland annat förslaget fram att kommuner ska kunna bestämma åtgärd och ta betalt av fastighetsägarna.

Summan kan bli tio procent av fastighetens marknadsvärde.

– När klimatanpassningsåtgärden är genomförd blir fastighetsägarna betalningsskyldiga. Inom ett år efter det att genomförandet avslutats ska kommunen debitera avgiften för att betalningsskyldigheten för fastighetsägarna ska kvarstå, skriver utredaren Johan Hjalmarsson i rapporten.

"Vissa kan drabbas orimligt hårt"

I utredningen framhålls att konsekvenserna av förslagen är "väsentligt mindre än andra omvärldsfaktorer”.

Att kommunernas avgift inte får överskrida tio procent av husets marknadsvärde motiveras med att den inte ska bli “orimligt hög”.

På måndagen är det just det senare som Johan Hjalmarsson dock varnar för.

– Vi tycker att det är rimligt att kostnaderna för klimatanpassning fördelas, men det finns en risk att vissa drabbas orimligt hårt. Det kommer att krävas kloka beslut i kommunerna, säger han till DN.

6 av 10 har inte koll

Det är villaägarna själva som bär ansvaret för att skydda sig mot skyfall och andra klimatrelaterade hot mot fastigheten. Samma sak gäller bostadsrättsföreningar och hyresvärdar.

Men enligt en undersökning från SBAB är det hela 6 av 10 som inte känner till om deras villaförsäkring täcker skador som exempelvis översvämning.

– Att oron inte är mer utbredd kan bero på att de flesta hus inte ligger i direkt riskzon. Men för de husägare vars fastigheter är utsatta är det viktigt att gå från medvetenhet till handling – att överväga förebyggande åtgärder och se över försäkringsskyddet. Det handlar om att aktivt klimatsäkra sitt hem, säger Karin Stenmar, hållbarhetschef på SBAB.

Upp till husägarna

Det kan dock vara en utmaning för husägare att vidta nödvändiga åtgärder. En anledning är att det ofta krävas insatser på kommunal mark, skriver DN.

– Det finns inget ansvar för det allmänna att skydda privatpersoners egendom, det är upp till fastighetsägarna, säger Johan Hjalmarsson.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen