JUST NU: Utfärdar tomatlarm

2023 06 17

Ökade kostnader sätter ordentligt press på svenska tomatodlare.

Under det senaste året har livsmedelsbranschen sett kraftigt ökade priser.

Nu uttalar sig tomatodlaren Tomas Lilja, som menar att det inte blir några fler svenska tomater om inte odlare kompenseras ordentligt.

Odlarna har inte fått tillräckligt med pengar för att möta de ökade kostnader som slagit till mot livsmedelskedjan, menar han.

“Måste diskutera”

Tomas säger att han sålt tomater för 16 kronor kilot som sedan i butik kostat nästan 50 kronor.

Såväl han själv som många svenska bönder och matproducenter är mycket missnöjda med situationen.

– Vi får inte del av den prisökningen och vi måste diskutera med handeln hur vi ska fördela marginalen på produkten.

– Jag ser att handeln höjer priserna till konsumenten men vi får inte samma höjning i producentledet, då blir det en frustration hos mig, säger Lilja till SVT.

Transport och underhåll

Priset på tomater har ökat ordentligt under det senaste året, och i februari hade priset stigit med 38 procent jämfört med januari.

Sedan dess har priset gått ner något, men är fortfarande dyrare än förra året.

Representanter för Coop och Axfood menar att det finns ett antal anledningar till prissättningarna, bland annat transport och underhåll.

“Låg klimatpåverkan”

Lantbrukarnas riksförbund framhåller att det finns flera anledningar att välja svenskproducerat istället för importerade varor.

Bland annat handlar det om klimatpåverkan.

– Svensk frukt och svenska bär, grönsaker och blommor odlas med låg klimatpåverkan, förklarar LRF.

Skapar jobb

En annan anledning till varför man rekommenderas välja svenskproducerat är att det skapar jobb.

– Varje bonde skapar en rad jobb både i form av köpta tjänster, förnödenheter och i vidareförädling.  Jordbruks- och livsmedelssektorn sysselsätter cirka 115 000 personer.

– Svensk livsmedelsexport har de senaste åren ökat markant och värdet uppgår idag till cirka 70 miljarder, fortsätter LRF.

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen


Chockbild skakar semesterparadis – grym hemlighet avslöjad

2025 06 30

En bild på en ung kvinna vållar stor debatt i det populära semesterlandet Filippinerna.

Bilden, som danska Jyllands-Posten har delat, visar hur en ung flicka kryper upp ur ett hål i asfalten mitt på ljusa dagen i Makati City – en rik stad på den populära turistön Luzon.

Kvinnan är en av flera filippinska invånare som lever i landets avloppsystem, uppger tidningen.

Situationen beskrivs som oerhört tragisk. Den unga kvinnan är en av flera invånare som lever mitt under fötterna på finanseliten.

– Efter att de första bilderna började cirkulera ser man hur tragiskt detta är. Lokalinvånare berättar om ett stort antal filippinier som har kloaken som sitt hem, framhåller tidningens utlandskorrespondent Thomas Fhogt.

Vidare berättar Fhogt att nyheten kommer som en chock för många invånare.

–  Det som är mest förvånande är hur okänt detta är för de flesta, särskilt i en stadsdel som präglas av lyx och sitt stora finanscentrum.

Skakar landet

Bilden på kvinnan har väckt starka reaktioner i Filipinerna.

För första gången har det blivit allmänt känt att flera av landets städer har ett parallellt samhälle under jorden, rapporterar Dagbladet.

Efter händelsen har lokala myndigheter och journalister börjar undersöka avloppsystemen. I kloakerna har man hittat flera hemlösa personer.

Ökat efter pandemin

Filippinerna har stora problem med hemlöshet.

Problemen har dessutom ökat efter pandemin. Nedstängningen av landet ledde till att fler invånare hamnade i fattigdom.

I dag saknar över tre miljoner invånare i huvudstaden Manila ett hem. I storstadsområdet bor det cirka 14 miljoner människor. Över 20 procent av dessa beräknas alltså vara hemlösa.

FAKTA: Filippinerna

- Filippinerna består av drygt 7 000 öar belägna sydöst om det asiatiska fastlandet.

- Majoriteten av invånarna har malajiskt ursprung, men spansk kolonisering och senare amerikansk dominans har satt spår i kulturen.

- Politiken och ekonomin domineras sedan självständigheten 1946 av ett fåtal rika familjer. En kommunistisk revolt pågår i norr och ett muslimskt separatistuppror i söder.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto: Dylanagonzales2011

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har enligt uppgift observerats i Finland.

Det rapporterar Hufvudstadsbladet med hänvisning tilll Elisabeth Braw, som är docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Braw hänvisar i sin tur till ”trovärdiga myndighetskällor” som uppger att ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen