JUST NU: Utfärdar tomatlarm

2023 06 17

Under det senaste året har livsmedelsbranschen sett kraftigt ökade priser.

Nu uttalar sig tomatodlaren Tomas Lilja, som menar att det inte blir några fler svenska tomater om inte odlare kompenseras ordentligt.

Odlarna har inte fått tillräckligt med pengar för att möta de ökade kostnader som slagit till mot livsmedelskedjan, menar han.

“Måste diskutera”

Tomas säger att han sålt tomater för 16 kronor kilot som sedan i butik kostat nästan 50 kronor.

Såväl han själv som många svenska bönder och matproducenter är mycket missnöjda med situationen.

– Vi får inte del av den prisökningen och vi måste diskutera med handeln hur vi ska fördela marginalen på produkten.

– Jag ser att handeln höjer priserna till konsumenten men vi får inte samma höjning i producentledet, då blir det en frustration hos mig, säger Lilja till SVT.

Transport och underhåll

Priset på tomater har ökat ordentligt under det senaste året, och i februari hade priset stigit med 38 procent jämfört med januari.

Sedan dess har priset gått ner något, men är fortfarande dyrare än förra året.

Representanter för Coop och Axfood menar att det finns ett antal anledningar till prissättningarna, bland annat transport och underhåll.

“Låg klimatpåverkan”

Lantbrukarnas riksförbund framhåller att det finns flera anledningar att välja svenskproducerat istället för importerade varor.

Bland annat handlar det om klimatpåverkan.

– Svensk frukt och svenska bär, grönsaker och blommor odlas med låg klimatpåverkan, förklarar LRF.

Skapar jobb

En annan anledning till varför man rekommenderas välja svenskproducerat är att det skapar jobb.

– Varje bonde skapar en rad jobb både i form av köpta tjänster, förnödenheter och i vidareförädling.  Jordbruks- och livsmedelssektorn sysselsätter cirka 115 000 personer.

– Svensk livsmedelsexport har de senaste åren ökat markant och värdet uppgår idag till cirka 70 miljarder, fortsätter LRF.

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen

Sveriges bilister överens – ny lag måste införas

2026 08 16

För ett par år sedan framförde socialdemokratiska ledamöter en motion om lagstadgad skyldighet att bära reflex när det är mörkt ute.

En undersökning visar samtidigt att åtta av tio svenska bilister vill se samma lagkrav.

Frågan kan komma att aktualiseras på nytt vid ett regeringsskifte.

Ny lag kan införas

Var tredje gångtrafikant, 34 procent, använder aldrig eller sällan reflex i mörker.

Detta enligt en undersökning från Synoptik.

Majoriteten av landets bilister vill se ett lagkrav för gångtrafikanter att bära reflex i mörker, någonting som skulle kunna bli verklighet vid ett regeringsskifte.

Tidigare förslag

I dagsläget ligger inget sådant förslag på bordet.

Men för ett par år sedan framförde Fredrik Lundh Sammeli (S), Linus Sköld (S) och Ida Karkiainen (S) en motion om saken.

– Enligt nuvarande lagstiftning i Sverige ska cyklar, mopeder, rullstolar, sparkar, traktorer, hästfordon och släpfordon som dras av traktorer eller motorredskap vara utrustade med reflexer vid färd i mörker. Det finns dock ingen motsvarande lag som ålägger fotgängare att bära reflex, menades det då.

Läs mer: Dagligvaruhandeln växer

“Bör överväga”

Lundh Sammeli, Sköld och Karkiainen blickade mot Sveriges grannland i öst för inspiration.

– I Finland är det lagstadgat att fotgängare som rör sig på väg under mörker ska bära en ändamålsenlig reflex. Detta är en princip som Sverige bör överväga att införa. 

“Förståeligt”

Åtta av tio bilister vill införa en reflexlag för gångtrafikanter i mörker, likt den som redan finns för cyklister. 

– En säker och trygg trafikmiljö handlar om ett samspel mellan alla trafikanter, sade Synoptiks Cecilia Blom Hesselgren i samband med undersökningen.

– Med tanke på att så få fotgängare bär reflex i mörkret är det förståeligt att bilisterna välkomnar ett lagkrav. Av egen erfarenhet som förare vet man hur stor skillnad reflexen gör för synligheten i mörker.

Läs mer: Svenskt spannmål klarade sig från värmen

Foto: T. Pal

Text: Redaktionen