JUST NU: Utfärdar tomatlarm

2023 06 17

Under det senaste året har livsmedelsbranschen sett kraftigt ökade priser.

Nu uttalar sig tomatodlaren Tomas Lilja, som menar att det inte blir några fler svenska tomater om inte odlare kompenseras ordentligt.

Odlarna har inte fått tillräckligt med pengar för att möta de ökade kostnader som slagit till mot livsmedelskedjan, menar han.

“Måste diskutera”

Tomas säger att han sålt tomater för 16 kronor kilot som sedan i butik kostat nästan 50 kronor.

Såväl han själv som många svenska bönder och matproducenter är mycket missnöjda med situationen.

– Vi får inte del av den prisökningen och vi måste diskutera med handeln hur vi ska fördela marginalen på produkten.

– Jag ser att handeln höjer priserna till konsumenten men vi får inte samma höjning i producentledet, då blir det en frustration hos mig, säger Lilja till SVT.

Transport och underhåll

Priset på tomater har ökat ordentligt under det senaste året, och i februari hade priset stigit med 38 procent jämfört med januari.

Sedan dess har priset gått ner något, men är fortfarande dyrare än förra året.

Representanter för Coop och Axfood menar att det finns ett antal anledningar till prissättningarna, bland annat transport och underhåll.

“Låg klimatpåverkan”

Lantbrukarnas riksförbund framhåller att det finns flera anledningar att välja svenskproducerat istället för importerade varor.

Bland annat handlar det om klimatpåverkan.

– Svensk frukt och svenska bär, grönsaker och blommor odlas med låg klimatpåverkan, förklarar LRF.

Skapar jobb

En annan anledning till varför man rekommenderas välja svenskproducerat är att det skapar jobb.

– Varje bonde skapar en rad jobb både i form av köpta tjänster, förnödenheter och i vidareförädling.  Jordbruks- och livsmedelssektorn sysselsätter cirka 115 000 personer.

– Svensk livsmedelsexport har de senaste åren ökat markant och värdet uppgår idag till cirka 70 miljarder, fortsätter LRF.

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Kraftiga vindbyar drar in – regn och åska i fyra län

2026 08 06

Efter en period med varmare väder väntas nu ett omslag.

Nu drar regn, åska och kraftiga vindbyar drar in över flera delar av Sverige.

Ostadigare väder på väg

Sommaren tar en tillfällig paus när ett mer ostadigt väderläge breder ut sig över landet.

Enligt SMHI väntas regn och skurar på flera håll, samtidigt som åska kan förekomma i samband med nederbörden.

Vädret blir mest skurbetonat i Svealand och Götaland, medan delar av Norrland kan få mer ihållande regn.

Temperaturerna väntas samtidigt sjunka på flera håll.

– Ett regnområde berör torsdag morgon Jämtland, Ångermanland och Västerbottens län och kommer under dagen långsamt röra sig norrut över Norrbottens län. Längst i norr i Malmfälten en del sol och hit når inte regnet. Tidvis kan regnet vara kraftigt med inslag av åska, då främst i inre Västerbotten, meddelar SMHI.

LÄS MER: Historisk vändning i Ryssland – tar in förbjuden vara

Hårda vindbyar

I samband med väderomslaget finns risk för åska och kraftiga vindbyar i flera län.

Lokalt kan skurarna bli intensiva och ge stora regnmängder på kort tid.

Stark blåst väntas dra in över nordvästra Götaland som även kan föra med sig kraftiga skurar.

Även den södra halvan påverkas med blåsigt väder och enstaka skurar.

– I södra halvan av landet, dvs från i höjd med Dalarna/Gävleborg och söderut, väntas tilltagande sydvästvind med friska till hårda vindbyar, uppger vädermyndigheten.

SMHI påminner om att vädervarningar kan ändras snabbt och att det är viktigt att följa den senaste prognosen om oväder väntas i området.

Värmen återvänder

Efter det ostadiga vädret väntar en ljusare prognos till helgen.

Ett högtryck väntas då dra in över södra delar av landet och föra med sig stabilare väder och varmare luft.

Enligt SMHI:s meteorolog blir det främst i Skåne, Blekinge och möjligen Kalmar län som temperaturerna stiger mest.

Vindarna väntas samtidigt avta under lördagen, vilket kan bidra till att temperaturerna stiger.

Solglimtar väntas på flera håll i både Svealand och Götaland. Under söndagen kan värmen bli ännu tydligare, med möjlighet till temperaturer på över 25 grader i delar av Götaland.

LÄS MER: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: Erik Witsoe

Text: Redaktionen