JUST NU: Utbrytarrepubliken skyller attack på Ukraina

2022 04 27

Myndigheterna i den moldaviska utbrytarregionen Transnistrien beskyller Ukraina för att under onsdagen attackerat ett ammunitionslager i regionen.

Transnistrien inrikesministerium hävdar att explosionerna i området var ett resultat av anfall från ukrainskt territorium, rapporterar AFP.

Påstår att skott avlossats

Myndigheterna hävdar att skott avlossades mot byn Cobasna som inrymmer ett ryskt ammunitionslager efter att drönare från Ukraina flugit över området under natten.

– I går kväll noterades flera drönare på himlen över byn Cobasna. Drönarna kom mot Transnistrien från Ukrainas territorium, skriver regionen inrikesministerium på sin hemsida, enligt AFP.  

De tillägger att skott sedan avlossades från den ukrainska sidan.

20 000 ton ammunition

Cobasna ligger cirka två kilometer från den ukrainska gränsen.

Det ryska ammunitionslagret i byn rymmer ett lager av 20 000 ton ammunition som förvarats där sedan sovjettiden.

Ryska soldater bevakar lagret. Enligt Transnistriens inrikesministerier är ammunitionslagret det största i Europa.  

Ökad oro

Uttalandet från myndigheterna i utbrytarregionen kommer kort efter att det har rapporterats om en serie explosioner i regionen som har kallats för ”terrorattacker”, vilket har ökat rädslan för att kriget i Ukraina ska sprida sig västerut.

Enligt Ukraina ligger ryska specialstyrkor bakom måndagen och tisdagens attacker i Transnistrien.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har anklagat Ryssland för att försöka dra in Moldavien i kriget.

Rysk falsk flagg-operation

Tidigare under dagen hävdade den amerikanska tankesmedjan  Institute for the Study of War (ISW) att den ryska armén troligtvis iscensätter attacker i Transnistrien för att skapa panik.

Det kan vara ett sätt för Ryssland att legitimera ett övertagande av regionen som har ett viktigt strategiskt läge nära Ukrainas västra gräns.

Cirka 1 500 soldater är redan permanent placerade i regionen och Transnistrien får i dag både militärt och ekonomiskt bistånd från Ryssland.

Foto: K. Grigorean

Text: Redaktionen


Kontantlarm i Sverige – flera problem

2023 12 02

Hallands länsstyrelse larmar nu om att det blir allt svårare att klara sig med kontanter.

Det råder fortsatt stor debatt i Sverige angående de olika betalningssätten.

Vissa menar att vi borde anpassa samhället mer ut efter digitala betalmetoder, medan andra menar att det är viktigt att värna om kontanternas roll.

Nu slår länsstyrelsen i Halland larm om att det blir allt svårare att överhuvudtaget klara sig med kontanter.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera problem

Det är i en årlig rapport som länsstyrelsen lyfter fram situationen.

Uttagningsautomater tas bort, eller placeras i gallerior med begränsade öppettider.

Samtidigt lyfter man fram Falkenberg som ett exempel, där ingen bank längre hanterar fysiska pengar.

“Det skapar problem”

I rapporten nämner man att den som inte har tillgång till digitala betaltjänster som Swish och BankID kommer att få det svårt.

– Utvecklingen mot en mer digital betalningsmarknad skapar problem för personer som av olika skäl inte har möjlighet att använda digitala betalningssätt. För att kunna göra en betalning via Swish krävs det tillgång till ett betalkonto och BankID, vilket många inte har idag, framhåller länsstyrelsen Halland.

Vardagen blir svårare

Ingvor Johansson, som leder bevakningen av grundläggande betaltjänster i länet, är orolig.

– Personer som inte har tillgång till dessa tjänster får svårare att hantera sin vardag. Det kan handla om att man får svårt att göra en räkningsbetalning, viktiga inköp, resa kollektivt eller betala för parkering. säger hon.

Även i Sundsvall

Hon fortsätter med att förklara att vissa grupper lätt kan hamna i utanförskap på grund av den rådande situationen.

– De som inte vill eller kan använda digitala betalningar, kanske för att de är rädda och ovana vid tekniken, har dålig uppkoppling eller har olika funktionsnedsättningar som försämrad syn och motorik, menar hon.

– De hamnar i ett utanförskap och förlorar delaktighet i samhället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


Godissort pekas ut – har oväntade hälsoeffekter

2023 12 03

Experter lyfter nu fram surt godis som ett oväntat hjälpmedel.

Godis är som bekant mycket populärt i Sverige och vanligt förekommande i många hushåll på helgerna.

Många försöker dra ner på konsumtionen och välja nyttigare alternativ.

Nu pekar dock experter ut en särskild godissort som har speciella egenskaper.

Det rapporterar USA Today.

Oväntade hälsoeffekter

I en video som cirkulerar på sociala medier förklarar en kvinna att hon fått råd av sin psykolog att äta surt godis när hon känner att en ångestattack kan vara på gång.

Det har debatterats kraftigt och nu uttalar sig Catherine del Toro, som är expert på mental ohälsa, om saken.

– Det finns definitivt sanning och vetenskap bakom att äta surt eller starkt godis för att lindra ångest och panikattacker, säger hon.

Fokuserar på nuet

Del Toro förklarar att när vi äter väldigt surt godis så lättar det på ångest eftersom det distraherar hjärnan och ger oss någonting annat att fokusera på.

– När du äter något surt eller starkt, främjar du en teknik som uppmuntrar dig att fokusera på nuet, stoppar spiralen av rädsla och kommunicerar till din hjärna att du inte är i verklig fara, vilket gör att panikattacken saktar ner i intensitet och slutligen kan upphöra, säger hon.

Inte allt

Vidare förklaras dock att surt godis förstås inte är något fullständigt svar på ångestattacker, utan ett “terapitrick” som kan fungera vid enskilda tillfällen.

Vid långvariga och ihållande ångestproblem som påverkar vardagen handlar rekommendationen istället om att uppsöka hjälp.

Finns olika behandlingar

Vid sådana problem finns det olika behandlingar som kan hjälpa, däribland psykologisk behandling eller med hjälp av läkemedel.

– Det som fungerar för en person kanske inte funkar för en annan. Därför är det viktigt att du får hjälp som är anpassad efter vad du behöver, framhåller Vårdguiden 1177.

– Den du träffar kan hjälpa dig vidare till annan hjälp om ni tillsammans kommer överens om att det behövs.

Foto: A. Jostelius

Text: Redaktionen