USA:s väljare lägger skulden på Donald Trump 1 år efter attacken

2022 01 04

En stor majoritet av USA:s befolkning anser att stormningen av USA:s kongress för ett år sedan hotade demokratin och att Trump bär en stor stor del av skulden.

Om fyra dagar har det gått exakt ett år sedan attacken på USA:s kongress som skakade en hel värld. Och nu presenteras nya siffror kopplade till stormningen vilket utgör potentiellt dåliga nyheter för en eventuell Trumpkampanj i USA:s presidentval 2024.

Allt fler har dömts

Allt fler av de som deltog i stormningen har dömts i domstol för sina brott och nu kommer ABC News med en helt ny mätning som visar att amerikanska folket lägger skulden för stormningen på förra presidenten Donald Trump.

Här följer resultatet av ABC News mätning.

Stor majoritet

▪Anser du att de personer som låg bakom attack på kongressen 6 januari 2021 främst hotade demokratin eller försvarade den?

🔴 72 % Hotade

🟢 25 % Försvarade

Tummen ner för Trump

▪Hur stort ansvar anser du att Donald Trump har för attacken på kongressen?

🔴 58 % Stort eller mycket stort ansvar

🟡 16 % Bara en del ansvar

🟢 25 % Inget ansvar

Tydliga partiskillnader

Det finns tydliga skillnader längs partilinjerna. Hela 96 procent av Demokraternas väljare anser att stormningen var ett hot mot demokratin jämfört med 45 procent av Republikanernas väljare enligt ABC News och Ipsos mätning. Med andra ord anser även en betydande andel av högerväljarna att attacken var negativ.

Trumps ansvar

91 procent av Demokraternas väljare anser att Donald Trump bär mycket stort eller stort ansvar för attacken jämfört med 78 procent bland Republikanernas väljare som anser att han bara bär en del av ansvaret eller inget ansvar alls, enligt mätningen som genomfördes 27 – 29 december.

Försöker tona ned

Mätningen indikerar att Trumps försök att tona ned såväl stormningen som sådan som sin egen roll inte har inte givit det resultat bland allmänheten som han hoppats på. Så sent som förra månaden hävdade Trump i Fox News att han inte hade något med stormningen att göra och att det inte var ett uppror utan bara en protest.

Allmänheten övertygas inte

Att USA:s väljare inte har låtit sig övertygas av Trumps teorier framgår av att den nya mätningens resultat om att 58 procent anser att Trump bär mycket stort eller stort ansvar för attacken inte har minskat sedan ABC News motsvarande mätning som presenterades för ett år sedan; redan en vecka efter stormningen.

Har ökat sedan 2021

Då ansåg 57 procent av USA:s befolkning att Trump bar stort eller mycket stort ansvar vilket innebär att siffran har ökat med 1 procentenhet sedan dess. Även om befolkningen lägger skulden på Trump så blev han inte fälld i den efterföljande riksrätten där många av hans partivänner inte ville fälla honom.

Trump het kandidat 2024

Donald J. Trump är en av de hetaste kandidaterna att vinna Republikanernas primärval inför USA:s presidentval 2024 enligt flera mätningar. Det är dock inte klart huruvida han kommer att ställa upp igen som kandidat vilket han själv har antytt flera gånger.

Oberoende väljare skeptiska

En mätning av Marquette University i november visar att en majoritet av republikanska väljarna vill att Trump ställer upp i presidentvalet 2024 – men sett till hela väljarkåren blir det tummen ned.

▪Vill du att Donald Trump ställer upp valet 2024?

                                             JA      NEJ

🔴 Republikaner     60 %    40 %

🟣 Oberoende         26 %   73 %

🔵 Demokrater         6 %    94 %

🟠 Alla väljare         28 %   71 %

Hänger på motkandidaten

De tre väljargrupperna utgör ungefär en tredjedel av väljarkåren och så länge de oberoende väljarna gör tummen ned för Trump är hans utsikter att bli omvald begränsade – men det beror förstås en hel del på vem som i så fall blir hans motkandidat.

Foto: S Fitall, Donald Trump FB


09 nov 26

Stort oväder på väg – då brakar det loss

2026 11 09

Ett omfattande lågtryck rör sig mot Sverige.

Det varnar SMHI för i sin senaste prognos.

Enligt myndigheten kan ovädret slå på bred front. Regn, snö och starka vindar väntas i stora delar av landet från och med torsdag.

– På torsdag och fredag väntas ostadigare väder då ett omfattande lågtryck med tillhörande regn, snö och blåst drar in västerifrån, framhåller SMHI.

Prognosen är fortfarande något osäker, men ovädret ser ut att drabba stora delar av Sverige.

– Exakt bana på det här lågtrycket är ännu osäkert men i nuläget ser en stor del av landet ut att beröras, uppger SMHI.

Snö långt söderut  

När lågtrycket drar in pressas kallare luft från norr söderut över Sverige.

Snö kan falla i stora delar av landet, även i de sydligaste landskapen.  

– Det kan bli snö långt ner i Götaland, framhåller SMHI.

Flaggar för ruskhelg

Det ostadiga vädret ser ut att hålla i sig under helgen, uppger SMHI.

Prognosen är dock osäker. SMHI har ännu inte publicerat sin prognos för lördag och söndag.

Uppmanar: Byt till vinterdäck nu

När kylan drar in ökar risken för frost och halka vägarna.

Från och med den 1 december måste bilister ha vinterdäck.

Men det kan vara klokt att byta däck redan nu, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

– Kom ihåg att halkan inte följer kalendern! Även om vinterdäckskravet börjar gälla först den 1 december kan vinterväglaget komma betydligt tidigare, framhåller han i ett uttalande.

Läs också: SD toppar ny lista – V inte långt efter

Meteorologen går även ut med flera tips för att köra säkert på hala vägar:  

- Håll koll på väderprognosen: Var särskilt uppmärksam när temperaturen närmar sig noll grader.

- Byt till vinterdäck i tid: Vänta inte tills den första snön faller eller halkan slår till.

- Kontrollera mönsterdjupet: Se till att vinterdäcken har tillräckligt bra mönsterdjup för ett bra väggrepp.

- Kör försiktigt: Sänk hastigheten vid behov och håll extra stort avstånd till framförvarande fordon

Andra läser: Stor bilhandlare i konkurs – halva försäljningen borta

Foto: A. Fastovets

Text: Redaktionen


6 nov 26

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen