USA:s väljare lägger skulden på Donald Trump 1 år efter attacken

2022 01 04

En stor majoritet av USA:s befolkning anser att stormningen av USA:s kongress för ett år sedan hotade demokratin och att Trump bär en stor stor del av skulden.

Om fyra dagar har det gått exakt ett år sedan attacken på USA:s kongress som skakade en hel värld. Och nu presenteras nya siffror kopplade till stormningen vilket utgör potentiellt dåliga nyheter för en eventuell Trumpkampanj i USA:s presidentval 2024.

Allt fler har dömts

Allt fler av de som deltog i stormningen har dömts i domstol för sina brott och nu kommer ABC News med en helt ny mätning som visar att amerikanska folket lägger skulden för stormningen på förra presidenten Donald Trump.

Här följer resultatet av ABC News mätning.

Stor majoritet

Anser du att de personer som låg bakom attack på kongressen 6 januari 2021 främst hotade demokratin eller försvarade den?

72 % Hotade

25 % Försvarade

Tummen ner för Trump

Hur stort ansvar anser du att Donald Trump har för attacken på kongressen?

58 % Stort eller mycket stort ansvar

16 % Bara en del ansvar

25 % Inget ansvar

Tydliga partiskillnader

Det finns tydliga skillnader längs partilinjerna. Hela 96 procent av Demokraternas väljare anser att stormningen var ett hot mot demokratin jämfört med 45 procent av Republikanernas väljare enligt ABC News och Ipsos mätning. Med andra ord anser även en betydande andel av högerväljarna att attacken var negativ.

Trumps ansvar

91 procent av Demokraternas väljare anser att Donald Trump bär mycket stort eller stort ansvar för attacken jämfört med 78 procent bland Republikanernas väljare som anser att han bara bär en del av ansvaret eller inget ansvar alls, enligt mätningen som genomfördes 27 – 29 december.

Försöker tona ned

Mätningen indikerar att Trumps försök att tona ned såväl stormningen som sådan som sin egen roll inte har inte givit det resultat bland allmänheten som han hoppats på. Så sent som förra månaden hävdade Trump i Fox News att han inte hade något med stormningen att göra och att det inte var ett uppror utan bara en protest.

Allmänheten övertygas inte

Att USA:s väljare inte har låtit sig övertygas av Trumps teorier framgår av att den nya mätningens resultat om att 58 procent anser att Trump bär mycket stort eller stort ansvar för attacken inte har minskat sedan ABC News motsvarande mätning som presenterades för ett år sedan; redan en vecka efter stormningen.

Har ökat sedan 2021

Då ansåg 57 procent av USA:s befolkning att Trump bar stort eller mycket stort ansvar vilket innebär att siffran har ökat med 1 procentenhet sedan dess. Även om befolkningen lägger skulden på Trump så blev han inte fälld i den efterföljande riksrätten där många av hans partivänner inte ville fälla honom.

Trump het kandidat 2024

Donald J. Trump är en av de hetaste kandidaterna att vinna Republikanernas primärval inför USA:s presidentval 2024 enligt flera mätningar. Det är dock inte klart huruvida han kommer att ställa upp igen som kandidat vilket han själv har antytt flera gånger.

Oberoende väljare skeptiska

En mätning av Marquette University i november visar att en majoritet av republikanska väljarna vill att Trump ställer upp i presidentvalet 2024 – men sett till hela väljarkåren blir det tummen ned.

Vill du att Donald Trump ställer upp valet 2024?

JA NEJ

Republikaner 60 % 40 %

Oberoende 26 % 73 %

Demokrater 6 % 94 %

Alla väljare 28 % 71 %

Hänger på motkandidaten

De tre väljargrupperna utgör ungefär en tredjedel av väljarkåren och så länge de oberoende väljarna gör tummen ned för Trump är hans utsikter att bli omvald begränsade – men det beror förstås en hel del på vem som i så fall blir hans motkandidat.

Foto: S Fitall, Donald Trump FB

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen.

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden.

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd.

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle.

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen