USA:s väljare lägger skulden på Donald Trump 1 år efter attacken

2022 01 04

En stor majoritet av USA:s befolkning anser att stormningen av USA:s kongress för ett år sedan hotade demokratin och att Trump bär en stor stor del av skulden.

Om fyra dagar har det gått exakt ett år sedan attacken på USA:s kongress som skakade en hel värld. Och nu presenteras nya siffror kopplade till stormningen vilket utgör potentiellt dåliga nyheter för en eventuell Trumpkampanj i USA:s presidentval 2024.

Allt fler har dömts

Allt fler av de som deltog i stormningen har dömts i domstol för sina brott och nu kommer ABC News med en helt ny mätning som visar att amerikanska folket lägger skulden för stormningen på förra presidenten Donald Trump.

Här följer resultatet av ABC News mätning.

Stor majoritet

Anser du att de personer som låg bakom attack på kongressen 6 januari 2021 främst hotade demokratin eller försvarade den?

72 % Hotade

25 % Försvarade

Tummen ner för Trump

Hur stort ansvar anser du att Donald Trump har för attacken på kongressen?

58 % Stort eller mycket stort ansvar

16 % Bara en del ansvar

25 % Inget ansvar

Tydliga partiskillnader

Det finns tydliga skillnader längs partilinjerna. Hela 96 procent av Demokraternas väljare anser att stormningen var ett hot mot demokratin jämfört med 45 procent av Republikanernas väljare enligt ABC News och Ipsos mätning. Med andra ord anser även en betydande andel av högerväljarna att attacken var negativ.

Trumps ansvar

91 procent av Demokraternas väljare anser att Donald Trump bär mycket stort eller stort ansvar för attacken jämfört med 78 procent bland Republikanernas väljare som anser att han bara bär en del av ansvaret eller inget ansvar alls, enligt mätningen som genomfördes 27 – 29 december.

Försöker tona ned

Mätningen indikerar att Trumps försök att tona ned såväl stormningen som sådan som sin egen roll inte har inte givit det resultat bland allmänheten som han hoppats på. Så sent som förra månaden hävdade Trump i Fox News att han inte hade något med stormningen att göra och att det inte var ett uppror utan bara en protest.

Allmänheten övertygas inte

Att USA:s väljare inte har låtit sig övertygas av Trumps teorier framgår av att den nya mätningens resultat om att 58 procent anser att Trump bär mycket stort eller stort ansvar för attacken inte har minskat sedan ABC News motsvarande mätning som presenterades för ett år sedan; redan en vecka efter stormningen.

Har ökat sedan 2021

Då ansåg 57 procent av USA:s befolkning att Trump bar stort eller mycket stort ansvar vilket innebär att siffran har ökat med 1 procentenhet sedan dess. Även om befolkningen lägger skulden på Trump så blev han inte fälld i den efterföljande riksrätten där många av hans partivänner inte ville fälla honom.

Trump het kandidat 2024

Donald J. Trump är en av de hetaste kandidaterna att vinna Republikanernas primärval inför USA:s presidentval 2024 enligt flera mätningar. Det är dock inte klart huruvida han kommer att ställa upp igen som kandidat vilket han själv har antytt flera gånger.

Oberoende väljare skeptiska

En mätning av Marquette University i november visar att en majoritet av republikanska väljarna vill att Trump ställer upp i presidentvalet 2024 – men sett till hela väljarkåren blir det tummen ned.

Vill du att Donald Trump ställer upp valet 2024?

JA NEJ

Republikaner 60 % 40 %

Oberoende 26 % 73 %

Demokrater 6 % 94 %

Alla väljare 28 % 71 %

Hänger på motkandidaten

De tre väljargrupperna utgör ungefär en tredjedel av väljarkåren och så länge de oberoende väljarna gör tummen ned för Trump är hans utsikter att bli omvald begränsade – men det beror förstås en hel del på vem som i så fall blir hans motkandidat.

Foto: S Fitall, Donald Trump FB

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige utklassar Europa – inget land är bättre

2026 08 24

Sverige krossar övriga medlemsländer i EU.

Ren utklassning.

Så beskrivs de svenska siffrorna i förhållande till EU-länderna när det gäller att sänka utsläpp från nya bilar.

Av alla länder i hela unionen är det nämligen Sverige som fått ned koldioxidutsläppen från nyregistrerade bilar snabbast de senaste åren, rapporterar Vi Bilägare.

Jämfört med år 2000 har de svenska snittutsläppen rasat med hela 70 procent, från 200 gram koldioxid per kilometer till 59 gram per kilometer.

Planat ut efter matkskiftet

Den största minskningen skedde mellan 2019 och 2022. Därefter har minskningen planat ut. Enligt Vi Bilägare skulle det kunna bero på att regeringen ersatt den tidigare elbilsbonusen med en premie som inte kan utnyttjas av lika många hushåll.

– Minskningstakten har dämpats sedan 2022, bland annat till följd av att klimatbonusen avskaffades och elbilsförsäljningen bromsade in. Utsläppen har ändå fortsatt att minska, bland annat genom en ökad andel laddhybrider, säger branschorganisationen Mobility Swedens vd Jessica Alenius till bilmagasinet.

De enda länderna som kan utmana Sverige i statistiken är Danmark, Finland och Nederländerna som minskat sina utsläpp från nyregistrerade bilar med över 60 procent.

I Tyskland har man enbart lyckats få ned utsläppen med 36 procent och i Spanien och Italien är siffrorna så låga som 26 respektive 23 procent.

LÄS MER: Experten: Då ska du binda bolåneräntan

Ny premie

Regeringens senaste elbilspremie öppnade i mars tidigare i år. Premien kritiserades när den infördes för att enbart omfatta vissa inomstgrupper i utvalda kommuner.

– Bara drygt en fjärdedel av Sveriges 10,6 miljoner invånare bor i de kommuner som omfattas, och ännu färre uppfyller inkomstkravet, sade Carl-Erik Stjärnvall, hållbarhetsansarig på Riksförbundet M Sverige.

Hushåll som är berättigade stödet kan få upp till 46 800 kronor under en treårsperiod för att köpa en leasa en ny eller begagnad elbil.

– Jag är väldigt glad att den nya elbilspremien startar nu. Jag hoppas att många hushåll, inte minst barnfamiljer, ska kunna ta chansen att skaffa en elbil med hjälp av det här stödet, sade Johan Britz (L) i våras då han vikarierade som klimat- och miljöminister.

LÄS MER: Högkostnadsskyddet för mediciner kan göras om

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen