USA:s väljare lägger skulden på Donald Trump 1 år efter attacken

2022 01 04

En stor majoritet av USA:s befolkning anser att stormningen av USA:s kongress för ett år sedan hotade demokratin och att Trump bär en stor stor del av skulden.

Om fyra dagar har det gått exakt ett år sedan attacken på USA:s kongress som skakade en hel värld. Och nu presenteras nya siffror kopplade till stormningen vilket utgör potentiellt dåliga nyheter för en eventuell Trumpkampanj i USA:s presidentval 2024.

Allt fler har dömts

Allt fler av de som deltog i stormningen har dömts i domstol för sina brott och nu kommer ABC News med en helt ny mätning som visar att amerikanska folket lägger skulden för stormningen på förra presidenten Donald Trump.

Här följer resultatet av ABC News mätning.

Stor majoritet

▪Anser du att de personer som låg bakom attack på kongressen 6 januari 2021 främst hotade demokratin eller försvarade den?

🔴 72 % Hotade

🟢 25 % Försvarade

Tummen ner för Trump

▪Hur stort ansvar anser du att Donald Trump har för attacken på kongressen?

🔴 58 % Stort eller mycket stort ansvar

🟡 16 % Bara en del ansvar

🟢 25 % Inget ansvar

Tydliga partiskillnader

Det finns tydliga skillnader längs partilinjerna. Hela 96 procent av Demokraternas väljare anser att stormningen var ett hot mot demokratin jämfört med 45 procent av Republikanernas väljare enligt ABC News och Ipsos mätning. Med andra ord anser även en betydande andel av högerväljarna att attacken var negativ.

Trumps ansvar

91 procent av Demokraternas väljare anser att Donald Trump bär mycket stort eller stort ansvar för attacken jämfört med 78 procent bland Republikanernas väljare som anser att han bara bär en del av ansvaret eller inget ansvar alls, enligt mätningen som genomfördes 27 – 29 december.

Försöker tona ned

Mätningen indikerar att Trumps försök att tona ned såväl stormningen som sådan som sin egen roll inte har inte givit det resultat bland allmänheten som han hoppats på. Så sent som förra månaden hävdade Trump i Fox News att han inte hade något med stormningen att göra och att det inte var ett uppror utan bara en protest.

Allmänheten övertygas inte

Att USA:s väljare inte har låtit sig övertygas av Trumps teorier framgår av att den nya mätningens resultat om att 58 procent anser att Trump bär mycket stort eller stort ansvar för attacken inte har minskat sedan ABC News motsvarande mätning som presenterades för ett år sedan; redan en vecka efter stormningen.

Har ökat sedan 2021

Då ansåg 57 procent av USA:s befolkning att Trump bar stort eller mycket stort ansvar vilket innebär att siffran har ökat med 1 procentenhet sedan dess. Även om befolkningen lägger skulden på Trump så blev han inte fälld i den efterföljande riksrätten där många av hans partivänner inte ville fälla honom.

Trump het kandidat 2024

Donald J. Trump är en av de hetaste kandidaterna att vinna Republikanernas primärval inför USA:s presidentval 2024 enligt flera mätningar. Det är dock inte klart huruvida han kommer att ställa upp igen som kandidat vilket han själv har antytt flera gånger.

Oberoende väljare skeptiska

En mätning av Marquette University i november visar att en majoritet av republikanska väljarna vill att Trump ställer upp i presidentvalet 2024 – men sett till hela väljarkåren blir det tummen ned.

▪Vill du att Donald Trump ställer upp valet 2024?

                                             JA      NEJ

🔴 Republikaner     60 %    40 %

🟣 Oberoende         26 %   73 %

🔵 Demokrater         6 %    94 %

🟠 Alla väljare         28 %   71 %

Hänger på motkandidaten

De tre väljargrupperna utgör ungefär en tredjedel av väljarkåren och så länge de oberoende väljarna gör tummen ned för Trump är hans utsikter att bli omvald begränsade – men det beror förstås en hel del på vem som i så fall blir hans motkandidat.

Foto: S Fitall, Donald Trump FB


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen