USA:s krav – Ukraina måste hålla val

2025 02 01

USA uppges kräva att Ukraina ska hålla val under det kommande året.

Volodymyr Zelenskyjs mandat som president skulle ha gått ut 2024. Men val kan inte hållas under krigslagar, som Ukraina införde när landet invaderades av Ryssland.

Nu har USA dock börjat sätta press på Ukraina, rapporterar Reuters.

Från USA:s och Trump-administrationens sida vill man att Ukraina ska kunna hålla val framåt slutet av 2025.

”Måste göras”

Trump-administrationen hoppas att man ska få till en vapenvila i Ukraina de kommande månaderna, och att det också ska göra det möjligt att hålla val i landet.

Det meddelar Donald Trumps särskilda sändebud för Ukraina och Ryssland, Keith Kellogg. Han understryker att detta är någonting som ”måste göras”.

– De flesta demokratiska nationer har val i sin tid av krig. Jag tror att det är viktigt att de gör det, säger Kellogg, enligt nyhetsbyrån.

– Jag tror att det är bra för demokratin. Det är skönheten med en solid demokrati, du har mer än en person som kan ställa upp, tillägger han.

Zelenskyj kräver säkerhetsgarantier

Trump-administrationen har de senaste dagarna diskuterat möjligheten att sätta press på Ukraina angående att val ska hållas i samband med en eventuell vapenvila, enligt källor till nyhetsbyrån.

Man diskuterar också om man ska försöka få till en första vapenvila innan man försöker förhandla fram en mer permanent fred. Om det hålls val däremellan så kan vinnaren av det valet hålla i Ukrainas förhandlingar och ha ett tydligt mandat.

Zelenskyj själv har sagt att Ukraina skulle kunna hålla val i år om krigandet upphör och säkerhetsgarantier kommer på plats.

Trump-administrationen har dock ännu inte formellt krävt att Ukraina håller val under 2025, enligt källor i Kiev, uppger nyhetsbyrån.

Från ukrainskt håll har man i tidigare samtal med Biden-administrationen uttryckt oro över risken att ett val skulle riskera att utsättas för ryska inflytelsekampanjer samt att landets ledarskap skulle splittras.

Vladimir Putin har å sin sida hävdat att Volodymyr Zelenskyj inte är en legitim president eftersom Zelenskyjs mandat gick ut 2024.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen