USA vill gripa president – erbjuder nästan 500 miljoner

2025 08 08

Information som kan leda till gripandet av en utländsk president värderas nu ännu högre av USA.

Tidigare har USA erbjudit 25 miljoner dollar för information som kan leda till gripandet av Venezuelas president Nicolás Maduro.

Nu höjs summan.

Den som ger sådan information som kan sätta Maduro bakom galler erbjuds nu så mycket som 50 miljoner dollar – motsvarande ungefär 480 miljoner kronor, rapporterar BBC.

Vill gripa Maduro

USA anklagar Maduro för att vara ”en av världens största narkotikasmugglare”.

USA:s president Donald Trump är en långvarig kritiker av Maduro, som återvände till makten i januari efter ett val som präglades av anklagelser om valfusk. 

Valresultatet förkastades av det internationella samfundet. 

Justitieminister Pam Bondi uppger att USA kommer att fördubbla den redan utlovade belöningen på 25 miljoner dollar och att Maduro har direkt kopplingar till narkotikasmuggling.

“Är en distraktion”

Det amerikanska justitiedepartementet har hävdat att Maduro har samarbetat med den colombianska rebellgruppen Farc för att ”använda kokain som ett vapen för att ’översvämma’ USA”.

Venezuelas utrikesminister Yvan Gil ser inte positivt på anklagelserna och den höjda belöningen för information som kan leda till presidentens gripande.

– Vi är inte förvånade, med tanke på vem det kommer ifrån, säger han.

Gil anklagar Trump-administrationen för att distrahera den amerikanska befolkningen från Epstein-rubrikerna.

Även Argentina

Förra året riktade även Argentina allvarliga anklagelser mot Nicolás Maduro.

En federal domstol i Argentina beordrade då att Venezuelas president Nicolás Maduro och inrikesminister Diosdado Cabello omedelbart skulle gripas för påstådda brott mot mänskligheten begångna mot dissidenter, uppger AP.

“Sedan 2014”

Enligt kärandena har det sedan 2014 förekommit en systematisk plan för förtryck, tvångsförsvinnanden, tortyr, mord och förföljelse av dissidenter i Venezuela.

Venezuelas högsta domstol har tidigare utfärdat en arresteringsorder för Argentinas president Javier Milei.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Avinash Kumar

Text: Redaktionen

Jättesug efter oväntade Biltema-produkten – har sålt 11,5 miljoner

2025 08 08

Biltemas kanske mest hajpade produkt är varken bildelar eller verktyg.

Istället rör det sig om korv.

Den populära kedjan säljer stora mängder korv som marknadsförs under namnet "Biltemakörv".

Bolaget började sälja korven för ungefär sju år sedan – och det är klart och tydligt att kunderna uppskattar konceptet.

11,5 miljoner

Det var få som tänkte sig att korven skulle bli en sådan succé som det har blivit.

Marknadschef Johan Gerdevåg beskriver korven som “helig”.

Den beskrivningen motiveras av att Biltema säljer miljontals "Biltemakörvar”.

– På rullande tolv (månader, reds anm) handlar det i nuläget om ungefär 11,5 miljoner sålda korvar, säger Johan Gerdevåg till Market.

“Betyder allt”

Utöver själva korven säljer även Biltema olika klädesplagg med korvtryck, däribland strandhattar, badshorts, t-shirts och strumpor.

De som uppskattar korven har även etablerat en egen supportersida på Facebook med 12 000 följare.

– Korven betyder allt i den meningen att det är en del av vår identitet, fortsätter Gerdevåg.

– Den genererar så mycket engagemang bland våra målgrupper.

Korven kostar alltjämt fem kronor i Biltemas café.

Har flest varuhus

Norge är det land med flest Biltema-varuhus.

De har 68 varuhus runt om i landet, jämfört med Sveriges 62, Danmarks 19 och Finlands 17.

Det första varuhuset öppnade upp dörrarna redan år 1983, och Biltema har sedan dess expanderat med ytterligare 67 butiker.

I de norska varuhusen arbetar idag cirka 1700 anställda.

Biltema Norges huvudkontor är beläget i samma byggnad som varuhuset i Jessheim, en bit utanför Oslo. 

Danmark och Finland

År 2002 öppnade det första Biltemavaruhuset i Danmark och i landet arbetar 600 anställda.

Finland fick sitt första Biltemavaruhus år 1985 och där arbetar 337 anställda.

Biltema Finlands huvudkontor ligger i samma byggnad som varuhuset i Helsingfors medan Biltema Danmark har sitt huvudkontor i samma byggnad som varuhuset i Slagelse.

Foto: Biltema

Text: Redaktionen

USA nobbas av Natojätte

2025 08 08

Sprickan mellan USA och Spanien växer.

President Donald Trump har satt ett tydligt mål på att fem procent av BNP ska läggas på försvaret inom Nato.

Ett land som inte var synnerligen glada gällande kravet är Spanien – som under en tid haft en lägre procentsats till försvaret.

Trump har tidigare hotat Spanien med att de måste betala på andra sätt om de inte höjer försvarsanslagen – och nu växer sprickan ytterligare.

USA nobbas

Spanien är för närvarande i processen att köpa nya stridsflygplan.

Det kommer dock inte att bli några amerikanska sådana.

Spanien överväger inte längre att köpa amerikanska F-35-stridsflygplan och väljer istället mellan europeiska Eurofighter och det så kallade Future Combat Air System (FCAS).

Detta enligt en talesperson för det spanska försvarsdepartementet, rapporterar Reuters.

“Våra alternativ”

Talespersonen uppger emellertid inte varför man inte längre överväger det amerikanska alternativet, men säger att “det spanska alternativet omfattar den nuvarande Eurofighter och FCAS i framtiden”.

Richard Aboulafia, flygexpert och verkställande direktör för det amerikanska konsultföretaget AeroDynamic Advisory, säger till Business Insider att Spaniens beslut stämmer överens med ”det bredare europeiska målet om suveränitet och självförsörjning”.

I bråk

Spanien och USA har under året uttryckt meningsskiljaktigheter gällande det nya målet för försvarsanslag inom Nato.

– Ni är det enda landet som inte betalar. Jag vet inte vad problemet är, sade Trump enligt El Pais.

– Det är fruktansvärt vad de har gjort. De är det enda landet som inte betalar hela beloppet, de vill stanna kvar på 2 procent.

“Från vården”

Spaniens premiärminister Pedro Sanchez har tidigare sagt så här om saken:

– Om vi hade accepterat 5 procent skulle Spanien ha varit tvunget att avsätta ytterligare 300 miljarder euro till försvaret fram till 2035, menade han.

– Var skulle pengarna komma ifrån? Från nedskärningar inom hälso- och sjukvård och utbildning.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen