USA varnar för rysk “Pearl Harbor”

2026 04 16

Den ryska Putinregimen vill skicka ut kärnvapen i rymden.

På så vis skulle diktatorn kunna rikta in sig på tusentals satelliter i en attack som skulle kunna utlösa globalt kaos. Kommunikation och internet skulle lamslås över hela världen.

Stephen Whiting, chef och general på US Space Command, är “mycket oroad” över de ryska planerna, säger han i en podcast från The Times.

Han varnar för att Putins komplott skulle kunna leda till ett “Pearl Harbor” i rymden.

– Ryssland är fortfarande en sofistikerad rymdmakt och de fortsätter att investera i motmedel i rymden. De funderar på att placera ett kärnvapen mot satelliter i låg omloppsbana runt jorden, och det skulle få konsekvenser som vi helt enkelt inte kan tolerera, säger Stephen Whiting enligt Daily Express som tagit del av avsnittet.

Kan slå ut 80 procent

Att placera ut ett kärnvapen i omloppsbana skulle inenbära ett allvarligt brott mot det rymdfördrag som Ryssland har skrivit under.

Stephen Withings varning beskrivs av den brittiska tidningen som “det hittills starkaste offentliga ingripandet från en högt uppsatt amerikansk militärofficer mot hotet från Moskva”. Skulle en kärnvapenexplosion äga rum i låg omloppsbana skulle det kunna slå ut 10 000 satelliter, motsvarande 80 procent av alla som just nu finns i rymden.

– De tror att nya sätt att försöka undergräva USA och Nato, som att neutralisera vår rymdkapacitet, hjälper dem att jämna ut slagfältet, säger generalen.

– Jag kommer inte att prata om våra underrättelsekällor och metoder, men det är uppenbarligen en rapport som vi är mycket oroade över.

Natochefen har varnat

Uppgifterna om att Ryssland vill placera ut kärnvapen i rymden sipprade ut första gången för två år sedan. Flera experter, samt Nato, har slagit larm om planerna.

– Vi känner till rapporter om att Ryssland undersöker möjligheten att placera ut kärnvapen i rymden. Utvecklingen av kärnvapen i rymden är ett sätt för Ryssland att utöka sin kapacitet. Det är väldigt oroande, sade Natos generalsekreterare Mark Rutte till tyska Welt am Sonntag för ett år sedan.

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda 

Mycket viktigt för Ukrainas chanser  

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.  

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: CC-BY-4.0: © European Union 2023– Source: EP

Text: Redaktionen