USA vädjar – ber Ukraina om hjälp

2026 05 20

Vita huset betraktar ofta Ukraina som ett land som bara ber om hjälp.

Det tydligaste exemplet skedde sannolikt under Volodymyr Zelenskyjs besök i Washington februari 2025. Då slutade mötet i att den ukrainska presidenten skälldes ut av Donald Trump och vicepresident JD Vance för att han inte visat nog med tacksamhet för USA:s stöd till Ukraina under kriget.

Nu är rollerna på sätt och vis ombytta.

Den här gången är det nämligen Trumpadministrationen som behöver hjälp av Kyiv.

Vita huset vill att Ukraina lättar på restriktionerna för import av gödselmedel från Belarus, uppger Bloomberg och Reuters.

Amerikanerna önskar dessutom att Kyiv ska ligga på EU att följa samma exempel.

Särskilt god relation

Gödslet det gäller är kaliumgödsel. Näringsämnet är ett viktigt sådant och Belarus är en av världens ledande producenter.

Att USA vill lätta på de europeiska sanktionerna har dock ytterligare ett syfte än enbart att gödslet ska börja flöda över gränsen. Det skulle även kunna bidra till en bättre relation med Belarus samtidigt som man lockar diktatorn Aleksandr Lukasjenko längre bort från Moskva och Vladimir Putin.

I händelsernas centrum står John Cole, Trumps särskilda sändebud till Minsk.

Han bedöms ha en särskilt god relation till Lukasjenko, som släppt omkring 500 politiska fångar det senaste året i utbyte mot att vissa sanktioner lättats.

– Jag tänker inte driva en kil mellan honom och Putin. Deras förhållande har pågått i 30 år. Jag vet vem Lukasjenko är. Men vi har en mycket god relation. Vi litar på varandra, sade Cole nyligen enligt The Moscow Times.

LÄS MER: Ryska stridsflyg i luften – britterna fruktar katastrof

Exporterar till ryska hamnar

Om inte EU lättar på sanktionerna kommer Belarus att behöva fortsätta exportera sitt gödningsmedel via Ryssland istället.

Restriktionerna infördes för sex år sedan efter att diktaturen gick till våldsam attack mot demonstranter efter Lukasjenkos mycket omtvistade “valseger” samma år.

Därefter skärptes sanktionerna ytterligare 2022 när Belarus upplät sitt territorium åt Ryssland för att attackera Ukraina.

LÄS MER: 83 000 döda – chockbesked för Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år.

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba.

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension.

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år.

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

Nationellt förbud föreslås i Sverige – 65 000 har skrivit under

2026 05 20

Tiotusentals svenskar har fått nog.

Nu kräver de att ett nationellt förbud införs i Sverige.

Det framgår av en namninsamling från Djurens rätt.

Förbudet föreslås mot turbokycklingar – det vill säga kycklingar som framavlats för att växa särskilt snabbt och av det skälet kan drabbas av hunger eller sjukdomar.

Listan med 65 000 namnunderskrifter har överlämnats till samtliga riksdagspartier.

– När branschen inte tar ansvar måste politiken göra det. Avslöjandena är återkommande och djurskyddsproblemen är väl dokumenterade. Ändå händer inget. Då krävs tydliga politiska besked: Sverige ska inte tillåta uppfödning av turbokycklingar, säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens rätt.

Ministern om kravet

Sveriges kycklingproduktion domineras nästan helt av de så kallade turbokycklingarna.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) kommenterade kravet på ett förbud under en interpellationsdebatt i riksdagen.

Han konstaterade att djurskyddsnivån inom EU behöver höjas och hänvisade till att det pågår en översyn av unionens djurskyddslagstiftning.

– Med anledning av översynen har Sverige tillsammans med Danmark, Tyskland, Nederländerna och Belgien tagit fram ett gemensamt inspel till kommissionen med förslag som bör beaktas i en kommande lagstiftning. Något som framhålls är vikten av att både djurvälfärd och djurhälsa beaktas vid avel så att det inte blir ett alltför ensidigt fokus på produktionsegenskaper, exempelvis tillväxt, framhöll Kullgren.

LÄS MER: Gratisanvändare stoppas på populär plattform

Svenska folket vill förbjuda

Enligt en Novusundersökning finns det ett starkt stöd i Sverige för att förbjuda turbokycklingar.

Tre av fyra svenskar anser att kycklingbranschen i Sverige bör ställa om till mer långsamväxande kycklingar, enligt undersökningen.

LÄS OCKSÅ: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Foto: T. Flyckt

Text: Redaktionen