JUST NU: USA uttalar sig om Sveriges Natoansökan

2023 01 23

Efter Erdogans nya känga mot Sveriges Natoansökan går nu Vita Huset ut med sin syn på saken.

USA:s president Joe Bidens talesperson vid amerikanska utrikesdepartementet har i kväll uttalat sig om det senaste läget avseende Sveriges möjligheter att gå med i Nato efter koranbränningen i Stockholm.

Det var på lördagen som Rasmus Paludan eldade upp en koran utanför Turkiets ambassad.

Ger Sverige stöd

Men om Erdogan hade hoppats på att Natos mäktigaste medlemsland skulle nedgradera Sveriges chanser så blir han besviken.

– Finland och Sverige är redo att ansluta sig till Natoalliansen.

Det säger Ned Price, talesperson vid amerikanska UD i Washington DC, uppger nyhetsbyrån Reuters.

Lagligt men förfärligt

President Bidens talesperson uttalar sig på liknande sätt som Sveriges statsminister Ulf Kristersson.

– Något kan vara lagligt men förfärligt, säger talesperson Ned Price.

– Att bränna böcker som är heliga för många är en djupt respektlös aktion, framhåller amerikanska UD.

Uttalandet innebär att USA återigen ställer sig på Sveriges och Finlands sida i den turbulenta dragkamp som uppstått mellan Turkiets diktatoriska ledare å ena sidan och Regeringen Kristersson och Regeringen Marin å andra sidan.

28 av 30 har sagt ja

Hela 28 av 30 medlemsländer i Nato har redan sagt ja till svenskt och finskt medlemskap.

Men två länder kvarstår – och båda länderna har ledare men udda profiler som fått en mängd kritik från EU vid upprepade tillfällen.

Ungerns Orban

Den högernationalistiska ledare Viktor Orban och hans ungerska regering är det land som står i särklass närmast den ryska regimen.

Orban själv har nära band till Putin och har vid flera tillfällen motverkat EU:s sanktioner mot Putinregimen.

Ukrainas president Zelensky och Polens regering hör till de som riktat hård kritik mot Ungern.

Turkiets Erdogan

Trots att det går emot alla Natos principer så har Turkiets diktatoriska ledare rest till Moskva för att köpa vapensystem.

På hemmaplan i Turkiet förföljer och trakasserar han oppositionspartier och kastar andra partiledare i fängelse.

Och nu tar han enligt flera bedömare chansen att använda Sverige som en bricka i sitt inrikespolitiska spel för att vinna det stundande presidentvalet i Turkiet.

Foto: Vita Huset

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Väljer USA – Sverige förlorar jätteaffär

2026 04 15

Sverige går miste om en stor vapenaffär.

I flera år har Sverige och Saab försökt övertala Peru att köpa 24 Jas Gripen-plan. Bland annat har Sverige flyttat sin ambassad från Bolivia till Perus huvudstad Lima och flera representanter från Wallenbergssfären har besökt landet, rapporterar EFN.

Nu väljer Peru bort de svenska stridsflygplanen. Det sydamerikanska landet kommer i stället att köpa F-16-plan från USA, rapporterar försvarssajten defensa.com.

Beskedet innebär att Saab och Sverige går miste om jätteaffären, som tidigare värderats till 33 miljarder kronor.

”Gripen det bästa”

Saabs presschef Mattias Rådström kommenterar uppgifterna i en skriftlig kommentar till EFN.

Rådström uppger att Saab tagit del av medieuppgifterna, men inte mer än så.

– Det finns ingen officiell information som vi tagit del av om att Peru skulle ha fattat beslut om att välja en annan leverantör av stridsflyg. Vi följer naturligtvis processen vidare och vi är övertygade om att Gripen skulle vara det bästa och mest kostnadseffektiva stridsflygplanet för Peru.

Tvärvändning

Beskedet är en kalldusch för Saab och Sverige.

I somras rapporterades det att Peru bestämt sig för att köpa Gripenplanen.

LÄS MER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Första leveransen

Enligt uppgifter till defensa.com väntas den första leveransen av F-16-planen ske i mitten av 2029.

De amerikanska stridsflygplanen ska ersätta det peruanska flygvapnets ålderstigna Mirage-plan.

Mirage-planen köptes in från Frankrike 1982. De har tjänstgjort i över 40 år i det peruanska flygvapnet.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda

Mycket viktigt för Ukrainas chanser

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen