JUST NU: USA rasar mot Ryssland

2022 06 21

USA markerar kraftigt mot Kremls utspel om de tillfångatagna amerikanska soldaterna Alexander Drueke och Andy Hyunh.

Tidigare under tisdagen uppgav Kreml att de inte kan utesluta att männen riskerar dödsstraff.

– Det är motbjudande att en rysk myndighetsföreträdare ens antyder något om dödsstraff för två amerikanska medborgare som befann sig i Ukraina, säger Vita husets talesperson John Kirby, enligt nyhetsbyrån AFP.

Visat hänsynslöshet

Vidare konstaterar John Kirby att Kreml visat prov på ”hänsynslöshet” i samband med Putinregimens kommentarer om de amerikanska soldaternas öde.

– I vilket fall som helst är det lika alarmerande. Oavsett om de faktiskt menar vad de säger kan det inträffa. De kan utdöma dödstraff mot två amerikaner som kämpade i Ukraina, säger han.

Vet inte var männen är

Kreml har uppgett att de inte vet var männen är.

Enligt rapporter från ryska medier har amerikanerna tillfångatagits av ryskstödda separatister i Ukraina och behandlas som krigsfångar i östra Ukraina. 

De ryskstödda republikerna i östra Ukraina har, till skillnad från Ryssland, dödstraff som ett lagligt straff. 

”Kan inte garantera någonting”

Kreml har kommenterat de amerikanska medborgarnas situation.

Putinregimen utesluter inte att männen kan straffas med döden.

– Jag kan inte garantera någonting. Det beror på utredningen, sa Kremls talesperson Dmitrij Peskov i en intervju med NBC-tv.

Han anklagade soldaterna för att ha skjutit mot rysk militär och för att de är inblandade i ”illegal verksamhet”.

– De måste hållas ansvariga för de brott som de begått, konstaterade Peskov.

”Legosoldater”

Till den ryska statliga nyhetsbyrån RIA sa Peskov att amerikanerna är ”legosoldater” som har begått olagliga handlingar, rapporterar Reuters.

Enligt Peskov omfattas männen inte av Genèvekonventionerna om behandling av krigsfångar.  Han framhäver att Kreml inte betraktar männen som ”vanliga soldater”.

– De tillhör inte den ukrainska armén. De är inte föremål för Genèvekonventionen, sa Peskov till RIA. 

Foto: White House resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen