JUST NU: USA rasar mot Ryssland

2022 06 21

USA markerar kraftigt mot Kremls utspel om de tillfångatagna amerikanska soldaterna Alexander Drueke och Andy Hyunh.

Tidigare under tisdagen uppgav Kreml att de inte kan utesluta att männen riskerar dödsstraff.

– Det är motbjudande att en rysk myndighetsföreträdare ens antyder något om dödsstraff för två amerikanska medborgare som befann sig i Ukraina, säger Vita husets talesperson John Kirby, enligt nyhetsbyrån AFP.

Visat hänsynslöshet

Vidare konstaterar John Kirby att Kreml visat prov på ”hänsynslöshet” i samband med Putinregimens kommentarer om de amerikanska soldaternas öde.

– I vilket fall som helst är det lika alarmerande. Oavsett om de faktiskt menar vad de säger kan det inträffa. De kan utdöma dödstraff mot två amerikaner som kämpade i Ukraina, säger han.

Vet inte var männen är

Kreml har uppgett att de inte vet var männen är.

Enligt rapporter från ryska medier har amerikanerna tillfångatagits av ryskstödda separatister i Ukraina och behandlas som krigsfångar i östra Ukraina. 

De ryskstödda republikerna i östra Ukraina har, till skillnad från Ryssland, dödstraff som ett lagligt straff. 

”Kan inte garantera någonting”

Kreml har kommenterat de amerikanska medborgarnas situation.

Putinregimen utesluter inte att männen kan straffas med döden.

– Jag kan inte garantera någonting. Det beror på utredningen, sa Kremls talesperson Dmitrij Peskov i en intervju med NBC-tv.

Han anklagade soldaterna för att ha skjutit mot rysk militär och för att de är inblandade i ”illegal verksamhet”.

– De måste hållas ansvariga för de brott som de begått, konstaterade Peskov.

”Legosoldater”

Till den ryska statliga nyhetsbyrån RIA sa Peskov att amerikanerna är ”legosoldater” som har begått olagliga handlingar, rapporterar Reuters.

Enligt Peskov omfattas männen inte av Genèvekonventionerna om behandling av krigsfångar.  Han framhäver att Kreml inte betraktar männen som ”vanliga soldater”.

– De tillhör inte den ukrainska armén. De är inte föremål för Genèvekonventionen, sa Peskov till RIA. 

Foto: White House resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen