JUST NU: USA och Ryssland bryter tystnaden med varandra

2022 05 13

För första gången sedan kriget bröt ut samtalar de amerikanska och ryska försvarsministrarna.

Inte sedan den 18 februari har USA:s och Rysslands respektive försvarsdepartement talat med varandra.

Den tystnaden har nu brutits efter att USA:s försvarsminister Lloyd Austin samtalat med sin ryska motsvarighet. Det meddelar Pentagon idag, enligt CNN.

“Omedelbar vapenvila”

– [Austin] manade till en omedelbar vapenvila i Ukraina och betonade vikten av att upprätthålla kommunikationslinjer, säger John Kirby, Pentagons pressekreterare.

Pratade i en timme

De båda försvarsministrarna ska ha talat med varandra på telefon i en dryg timme, uppger en hög amerikansk försvarstjänstemän till CNN.

Initiativen till samtalet kom enligt samma uppgifter från USA.

Vill behålla kontakt

– Båda ledarna hade en chans att prata fram och tillbaka med varandra, men jag tänker inte gå in mer på sammanhanget, säger tjänstemannen, som samtidigt menar att USA:s försvarsminister Lloyd Austin vill fortsätta hålla kontakt.

Ukraina varnar

I Ukraina fortsätter striderna och landets försvarsminister Oleksiy Reznikov har varnat för “extremt tuffa veckor framöver”.

Landet håller nu på att förbereda sig för en “ny lång fas av krig”, uppger han i ett långt meddelande enligt Sky News.

Tränas med utländska vapen

För närvarande håller Ukraina på att utbilda 1 500 soldater att använda vapen som skänkts till landet från andra länder. Det ska hjälpa Ukraina att slå tillbaka mot Rysslands tyngre vapen.

– För att vinna måste vi planera resurser noggrant, undvika misstag och projicera vår styrka på ett sådant sätt att fienden till slut går sönder, säger Oleksiy Reznikov enligt kanalen.

Stort stöd från USA

För två veckor sedan beslut USA:s president Joe Biden att hans land ska bistå Ukraina med ytterligare 33 miljarder, varav en stor del består av militära medel.

I USA:s stödpaket ingår bland annat tunga artillerivapen och dussintals så kalladehaubits, det vill säga vapen med längre räckvidd, rapporterar CNN.

Ryssland inte glada

Det omfattande stödet, både humanitärt, ekonomiskt och militärt, från USA till Ukraina har rört upp Ryssland. I samband med Bidens besked om att skänka ännu mer reagerade Moskva direkt. Rysslands ambassadör i USA, Anatoly Antonov, vände sig direkt till Washington och Vita huset.

– Vi betonar det oacceptabla i den här situationen när USA vräker in vapen i Ukraina, och vi kräver ett slut på denna praxis, sade Anatoly Antonov i en intervju med ryska tv-kanalen Rossya 24.

Foto: A. Burden resp Дмитрий Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen

JUST NU: Akut larm om 700 000 svenskar

2025 10 15

Nu kommer ett allvarligt larm om 700 000 människor i Sverige.

Tidöpartierna planerar en stor bidragsreform som bland annat omfattar förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden – i syfte att minska bidragsberoendet.

Men nu slår Sveriges Stadsmissioner larm om att reformen riskerar att få allvarliga konsekvenser.

Larm om 700 000 svenskar

Siffror från SCB visar att nästan 700 000 människor i Sverige levde i materiell och social fattigdom 2024, vilket är nästan dubbelt så många som 2021, framhåller Sveriges Stadsmissioner i en debattartikel i DN.

Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, menar att regeringens bidragsreform kommer att förvärra en redan svår situation.

– Den nya bidragsreformen kommer att öka fattigdomen, kriminaliteten och den psykiska ohälsan. Den är ett systemskifte – staten drar sig undan ansvaret att skydda människor från fattigdom, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Han vädjar till regeringen att ”värna barns rättigheter” och att ”inte urholka skyddsnätet för familjer”.

– Regeringens förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden nedmonterar Sveriges välfärdsmodell som ska skydda människor i utsatthet från fattigdom. Förslagen drabbar särskilt barnen i familjer som lever i ekonomisk utsatthet och kommer att öka utsattheten, menar Sveriges Stadsmissioners generalsekreterare.

LÄS OCKSÅ: Priset för parkering chockhöjs

”Riskerar öka brottsligheten”

Sveriges Stadsmissioner har tagit hjälp av forskare för att granska reformen i sin nya fattigdomsrapport.

De menar att ytterligare cirka 130 000 kommer att drabbas av fattigdom.

De anser också att bidragsreformen riskerar att ”tvinga ut människor i ett skuggsamhälle”.

– Förslagen riskerar att öka brottsligheten och de ekonomiska och sociala klyftorna mellan inrikes och utrikes födda och utgör ett stort avsteg från den svenska välfärds- och samhällsmodellen, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Men regeringen och Tidöpartierna menar att bidragsreformen är nödvändig för att bryta bidragsberoendet, öka motivationen att arbeta och stärka arbetslinjen.

Tidöpartier vill minska bidragsberoendet

De ser det som en rättvisefråga att det ska löna sig att arbeta – men också som ett sätt att minska människors beroende av välfärden.

– Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Både för den som cementeras in i ett bidragsberoende och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna stödjer bidragsreformen.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg.

LÄS OCKSÅ: Flera matvaror störtdyker i pris - här är hela listan

Foto: Ryoji Iwata

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked i Sverige – ”får backa till 1884”

2025 10 15

Hösten är här.

Men i år dröjde det länge för stora delar av norra Sverige.

I Luleå och Piteå noterades två historiska noteringar, rapporterar vädertjänsten Klart.

Den meteorologiska hösten i Luleå anlände den 4 oktober.

Ett historiskt väderbesked.

Det är det senaste ankomstdatumet som uppmätts vid Luleå-Kallax Flygplats sedan mätningarna startade 1949 – och därmed en rekordsen höst, rapporterar Klart.

I Piteå noterades också ett historiskt höstbesked. Det dröjde även till den 4 oktober innan piteåborna kunde välkomna hösten.

– Detta är det näst senaste ankomstdatumet som observerats där, uppger SMHI.

För att hitta en senare start på hösten i Piteå får man backa till 1884, då hösten anlände den 7 oktober.

”100 respektive 140 år”

En äldre mätstation i stadsdelen Bergnäset i Luleå har gjort mätningar sedan 1926. Under mätperioden har stationen inte visat några ankomstdatum för hösten så sent som i oktober.

– Detta gör att man i Luleå och Piteå nu har fått uppleva den senaste hösten på åtminstone 100 år respektive över 140 år, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS MER: “Extremt” väderbesked i Sverige – första gången det sker

FAKTA: Meteorologiska hösten

- Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0 grader. Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0 grader i fem dygn i följd kallas det för meteorologisk höst.

- Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst.

- Som ytterligare villkor gäller att vi inte börjar räkna på höstens ankomst förrän den 1 augusti. Det är någon vecka efter medeldatum för årets varmaste dag.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg

Text: Redaktionen