USA lägger in veto – går emot FN

2023 12 08

USA har ikväll använt sin vetorätt i en omröstning i FN:s säkerhetsråd.

Det har gått två månader sedan terrororganisationen Hamas chockattack mot Israel den 7 oktober.

Över 1 200 personer dog och 240 personer kidnappades och fördes som gisslan til Gaza, merparten civila.

Israel har slagit tillbaka med enorm kraft.

Enligt palestinska uppgifter har minst 17 000 personer dött i Gaza och området ligger till stor del i ruiner.

"Sår ett frö för nästa krig"

Inför fredagen hade en FN-resolution, utarbetad av Förenade Arabemiraten, om omedelbar vapenvila mellan Hamas och Israel lagts fram för säkerhetsrådet.

Men resolutionen gick inte igenom.

USA stödjer den inte och lade in sitt veto, rapporterar Reuters.

– Det skulle bara så ett frö för nästa krig, eftersom Hamas inte har någon önskan att se en varaktig fred, säger den biträdande amerikanska FN-ambassadören Robert Woods enligt nyhetsbyrån.

"Håll inte igen"

I säkerhetsrådet sitter 15 medlemmar.

För att en resolution ska godkännas krävs minst nio röster samt att inga veto från rådets permanenta medlemmar, det vill säga USA, Ryssland, Kina, Frankrike eller Storbritannien lämnas in.

Dagens omröstning skedde efter flera misslyckade försök att vidta åtgärder om att få fram en långvarig vapenvila för att nå fram med hjälp till Gaza – något säkerhetsrådet har vädjat om.

– Jag uppmanar rådet att inte hålla igen några ansträngningar för att driva på en omedelbar humanitär vapenvila, för skydd av civila och för akut leverans av livräddande hjälp, sade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres tidigare idag.

"Hotar freden i hela världen"

Tidigare i veckan uttryckte just Antonio Guterres att kriget i Gaza hotar internationell fred och säkerhet.

– Vi står inför en allvarlig kollaps av det humanitära systemet, framhöll generalsekreteraren enligt Reuters.

Samtidigt har Jordaniens utrikesminister Ayman Safadi varnat för vad som förväntas ske om säkerhetsrådet inte får igenom en resolution om vapenvila.

– Det ger Israel rättighet att fortsätta med sin massaker på palestinier i Gaza, säger ministern.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen