USA lägger in veto – går emot FN

2023 12 08

USA har ikväll använt sin vetorätt i en omröstning i FN:s säkerhetsråd.

Det har gått två månader sedan terrororganisationen Hamas chockattack mot Israel den 7 oktober.

Över 1 200 personer dog och 240 personer kidnappades och fördes som gisslan til Gaza, merparten civila.

Israel har slagit tillbaka med enorm kraft.

Enligt palestinska uppgifter har minst 17 000 personer dött i Gaza och området ligger till stor del i ruiner.

"Sår ett frö för nästa krig"

Inför fredagen hade en FN-resolution, utarbetad av Förenade Arabemiraten, om omedelbar vapenvila mellan Hamas och Israel lagts fram för säkerhetsrådet.

Men resolutionen gick inte igenom.

USA stödjer den inte och lade in sitt veto, rapporterar Reuters.

– Det skulle bara så ett frö för nästa krig, eftersom Hamas inte har någon önskan att se en varaktig fred, säger den biträdande amerikanska FN-ambassadören Robert Woods enligt nyhetsbyrån.

"Håll inte igen"

I säkerhetsrådet sitter 15 medlemmar.

För att en resolution ska godkännas krävs minst nio röster samt att inga veto från rådets permanenta medlemmar, det vill säga USA, Ryssland, Kina, Frankrike eller Storbritannien lämnas in.

Dagens omröstning skedde efter flera misslyckade försök att vidta åtgärder om att få fram en långvarig vapenvila för att nå fram med hjälp till Gaza – något säkerhetsrådet har vädjat om.

– Jag uppmanar rådet att inte hålla igen några ansträngningar för att driva på en omedelbar humanitär vapenvila, för skydd av civila och för akut leverans av livräddande hjälp, sade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres tidigare idag.

"Hotar freden i hela världen"

Tidigare i veckan uttryckte just Antonio Guterres att kriget i Gaza hotar internationell fred och säkerhet.

– Vi står inför en allvarlig kollaps av det humanitära systemet, framhöll generalsekreteraren enligt Reuters.

Samtidigt har Jordaniens utrikesminister Ayman Safadi varnat för vad som förväntas ske om säkerhetsrådet inte får igenom en resolution om vapenvila.

– Det ger Israel rättighet att fortsätta med sin massaker på palestinier i Gaza, säger ministern.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Plötslig prissmäll väntar hushållen

2025 08 20

En varm och torr sommar kommer att få elpriserna att ”skjuta i höjden” under hösten.

Det fastslår elhandelsbolaget Bixia i en färsk prognos.

– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Därför skjuter priserna i höjden

Ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge pekas ut som orsaken till den förväntade prischocken.  

Vattennivån har sjunkit stadigt efter flera veckors högtryck och utebliven nederbörd.

I det norska elområdet NO2 har fyllnadsgraden sjunkit till 55 procent – hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.

– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna. Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.

Lägsta vindkraftsproduktionen på hela året

Bixias analys visar också att prisskillnaderna mellan Sveriges elområden har varit stora under sommaren.

I de norra elområdena, SE1 och SE2, låg snittpriset på 11 öre per kilowattimme. I de sydligare elområdena var snittpriset betydligt högre – 29 öre per kWh i SE3 och 40 öre per kWh i SE4.

–  Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson.

LÄS MER: Varnar för systemkollaps – ”vi har skrikit oss hesa”

”Har haft det tufft”

Den låga vindkraftsproduktionen förklaras av att vecka 28–30 gav mycket svaga vindar. Väderfenomenet hjälpte i sin tur de hårt pressade vattenkraftsproducenterna.

– Den svaga vinden gav ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS MER: Helt nya elpriser införs i Sverige – det här gäller

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Svenska stridsflygplan i skarp insats

2025 08 20

Svenska stridsflygplan av modellen Jas 39 Gripen har deltagit i en skarp Natoinsats.

Det uppger försvarsalliansen i ett uttalande.

Under natten mot tisdag lyfte Gripenplanen från en flygbas i Polen efter att ryska stridsflyg attackerat Ukraina.

Enligt Nato syftade insatsen till att ”säkerställa försvaret av Natos territorier”.

Även flygplan från Polen och Tyskland deltog i den skarpa insatsen, som enligt Nato syftade till att skydda alliansens luftrum och en logistisk knutpunkt i Polen.

–  Styrkor från dessa nationer hjälpte till att skydda den logistiska knutpunkten i Polen som används för militärt och civilt stöd till Ukraina, säger överste Martin L. O'Donnell, talesperson för Supreme Headquarters Allied Powers Europe, i ett uttalande.

Kommenterar inte

Den svenska Försvarsmakten vill inte gå ut med detaljer om insatsen.

I en kommentar till TV4 uppger Försvarsmakten att man inte kommer att uttala sig om händelsen, eftersom den genomfördes under Natos befäl.

Stark närvaro i Polen

Det svenska flygvapnet spelar en avgörande roll i försvaret av polskt luftrum.

Flera Gripenplan är stationerade i landet. De ingår i Natos förstärkta incidentberedskap, enhanced Air Policing.

– Vi har en lång erfarenhet av att upprätthålla och säkerställa Sveriges territoriella integritet med vår incidentberedskap. Det som är nytt är att vi nu genomför samma flyguppdrag från Polen och inom ramen för Natos förstärkta luftrumsövervakning av det allierade luftrummet, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef. 

– Genom att vi bidrar till Natos samlade avskräckning och försvar stärker flygvapnet även Sveriges säkerhet. Det är en viktig utveckling av vår förmåga och ytterligare ett steg för flygvapnet att bli fullt integrerad i Natos luftförsvar.

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen