USA lägger in veto – går emot FN

2023 12 08

USA har ikväll använt sin vetorätt i en omröstning i FN:s säkerhetsråd.

Det har gått två månader sedan terrororganisationen Hamas chockattack mot Israel den 7 oktober.

Över 1 200 personer dog och 240 personer kidnappades och fördes som gisslan til Gaza, merparten civila.

Israel har slagit tillbaka med enorm kraft.

Enligt palestinska uppgifter har minst 17 000 personer dött i Gaza och området ligger till stor del i ruiner.

"Sår ett frö för nästa krig"

Inför fredagen hade en FN-resolution, utarbetad av Förenade Arabemiraten, om omedelbar vapenvila mellan Hamas och Israel lagts fram för säkerhetsrådet.

Men resolutionen gick inte igenom.

USA stödjer den inte och lade in sitt veto, rapporterar Reuters.

– Det skulle bara så ett frö för nästa krig, eftersom Hamas inte har någon önskan att se en varaktig fred, säger den biträdande amerikanska FN-ambassadören Robert Woods enligt nyhetsbyrån.

"Håll inte igen"

I säkerhetsrådet sitter 15 medlemmar.

För att en resolution ska godkännas krävs minst nio röster samt att inga veto från rådets permanenta medlemmar, det vill säga USA, Ryssland, Kina, Frankrike eller Storbritannien lämnas in.

Dagens omröstning skedde efter flera misslyckade försök att vidta åtgärder om att få fram en långvarig vapenvila för att nå fram med hjälp till Gaza – något säkerhetsrådet har vädjat om.

– Jag uppmanar rådet att inte hålla igen några ansträngningar för att driva på en omedelbar humanitär vapenvila, för skydd av civila och för akut leverans av livräddande hjälp, sade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres tidigare idag.

"Hotar freden i hela världen"

Tidigare i veckan uttryckte just Antonio Guterres att kriget i Gaza hotar internationell fred och säkerhet.

– Vi står inför en allvarlig kollaps av det humanitära systemet, framhöll generalsekreteraren enligt Reuters.

Samtidigt har Jordaniens utrikesminister Ayman Safadi varnat för vad som förväntas ske om säkerhetsrådet inte får igenom en resolution om vapenvila.

– Det ger Israel rättighet att fortsätta med sin massaker på palestinier i Gaza, säger ministern.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen

JUST NU: Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen