USA krävs på stort skadestånd – “planerade kupp”

2023 08 26

USA krävs nu på ett stort skadestånd i samband med kuppanklagelser.

Det är Iran som nu menar att USA ska betala skadestånd på 330 miljoner dollar, eller drygt 3,6 miljarder kronor.

Det är en domstol i landets huvudstad Teheran som kräver det enorma beloppet, och menar att anledningen är att USA “planerat en kupp” mot den nyinrättade islamiska republiken år 1980.

Det rapporterar AFP.

Efter revolutionen

Det var året efter revolutionen 1979 som det menas att en grupp arméofficerare hade för avsikt att avsätta det nya styret i landet.

Människor dödades i samband med försöket och det är släktingar till de avlidna som lämnat in ärendet till domstolen.

– Den amerikanska regeringen ska betala målsäganden 30 miljoner dollar i materiella och moraliska skadestånd, och 300 miljoner dollar i straffskadestånd, framhåller domstolen.

USA har inte kommenterat uppgifterna.

“Ville ta kontroll”

Den statliga nyhetsbyrån IRNA hävdar att USA hade planer på att ta kontroll.

– Deras mål var att ta kontroll över militärbaser över hela landet och rikta in sig på strategiska centra och bostäder för revolutionens ledare. Men deras satsningar motverkades.

Dåliga relationer

Relationerna mellan USA och Iran är fortsatt dåliga.

Dock genomförde länderna tidigare i augusti ett fångutbyte efter förhandlingar som pågått bakom stängda dörrar i över två år.

Iran kommer att släppa fem iransk-amerikaner och USA kommer att släppa iranier som är fängslade i landet.

Flera miljarder dollar i frysta tillgångar är också en del av avtalet, rapporterar Al Jazeera.

“Iranska påtryckningar”

Vissa menar att avtalet är ett resultat av påtryckningar från Iran, någonting som experten Roxane Farmanfarmaian uttalat sig om.

– Jag tycker också att det är lite oärligt att säga att i detta fångbytesavtal är Iran det enda land som utövar utpressning här. Jag säger inte att iransk lag praktiseras på ett lämpligt sätt, men sedan USA drog sig ur kärnteknikavtalet JCPOA har hela USA: s inställning till Iran också inneburit lite utpressning, säger hon.

Foto: S. Abraham

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen