JUST NU: USA-kravet på Magdalena Andersson

2022 04 20

Riksdagsledamoten Hans Hoff (S) kräver att statsminister Magdalena Andersson får en försvarsgaranti från USA innan Sverige ansöker till Nato.

Natofrågan är mer aktuell än någonsin i Sverige. Socialdemokraternas partiledare tillika statsminister Magdalena Andersson har uttalat sig om att det mycket väl kan vara dags för Sverige att ansöka om medlemskap i militäralliansen.

“Förutsättningen för medlemskap”

Men innan den sådan ansökan kan bli aktuell riktar nu riksdagsledamoten och socialdemokraten Hans Hoff ett tydligt krav på sin partikollega.

– USA, eller andra länder som har förmågan, måste tydligt uttala att ett angrepp mot Sverige kommer att vedergällas i Ryssland. Det är en förutsättning för att Sverige ska söka medlemskap, säger han till Aftonbladet.

Behandling i ett år

Med andra ord måste statsministern enligt Hans Hoff säkra upp att Sverige kommer att skyddas under den tid som Nato behandlar en eventuellt svensk medlemsförfrågan.

Han refererar till att man i Finland talar om att det kan ta mellan fyra månader och ett år innan ett Natomedlemskap avgörs. Under den tiden gäller inte den artikel som säger att medlemsländerna ska komma till varandras undsättning vid en attack.

“Ryssland kan skjuta missiler”

– I värsta fall kan Ryssland skjuta i väg missiler mot Stockholm. Det skulle under ansökningstiden så klart bli enorma fördömanden från omvärlden men ingenting mer, för det finns inga garantier. Sverige måste vara skyddat under ansökningstiden, säger han till tidningen.

Partiet har vänt

Socialdemokraterna har av tradition varit emot ett Natomedlemskap. Nu har partiet börjat vackla. Internt förs debatter och statsminister Magdalena Andersson har öppnat dörren.

Enligt uppgifter till Svenska Dagbladet kan Sverige lämna in en ansökan redan i juni.

Snabbt svenskt besked

Statsministern har också poängterat att det snart behöver komma ett svenskt besked om en säkerhetspolitisk analys.

– Jag ser ingen anledning att skjuta på beslutet. Vi har val senare i september och måste även kunna fokusera på det då, sade Magdalena Andersson för en och en halv vecka sedan.

Ryska varningar

De ryska varningarna mot ett svenskt medlemskap i Nato har samtidigt duggat tätt. Det senaste kom så sent som idag från ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova i ryska tv-kanalen Ryssland 24.

– De har fått alla varningar, konstaterade hon.

Missiler på gränsen

Dessförinnan hade Pyotr Tolstoy, vice ordförande för ryska parlamentet, uttryckt sig enligt följande till brittiska ITV:

– Vi har missiler som vi kommer att sätta längs gränsen till Finland, Sverige, Polen och i Kaliningrad.

Foto: Sveriges Riksdag resp Regeringskansliet resp White House

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen