USA-börsen faller

USA-börsen faller

2025 03 04

Börsen på andra sidan Atlanten vänder tydligt nedåt.

På måndagen såg det amerikanska indexet S&P 500 ut att inleda grönt.

Senare på eftermiddagen vände indexet dock nedåt - och backar på måndagskvällen med nästan en procent.

Detta på grund av oro för tullar och svaga ekonomiska data.

Börsen faller

De tre huvudsakliga börsindexen i USA - Dow Jones, S&P 500 och Nasdaq - backar.

Alla tre indexen handlades högre tidigare under sessionen, men har under dagens gång vänt nedåt.

Dessa rörelser kommer efter att de tre stora indexen noterade förluster för februari, som avslutades förra veckan.

Dow och S&P 500 sjönk vardera mer än 1 procent i februari, medan den tekniktunga Nasdaq Composite registrerade sin värsta månad sedan april 2024 med en tillbakagång på 4 procent.

Det rapporterar CNBC.

Förklarar fallet

Svaga ekonomiska data för tillverknings- och byggsektorerna som publicerades på måndagen gav de senaste anledningarna till oro över tillståndet i den amerikanska ekonomin.

Den skakiga starten på den nya handelsmånaden kommer samtidigt som Trumps planer på att införa importtullar på USA:s viktigaste handelspartners den här veckan hotar aktiemarknaden.

Dessa policyförslag har skakat om investerarna och ökat marknadsvolatiliteten på senare tid eftersom handlarna oroar sig för att de kommer att återuppväcka inflationen.

“Allt mindre stabilt”

I en ny analys från CNN:s Elisabeth Buchwald och Matt Egan konstateras att USA:s ekonomi ser “mindre och mindre stabil ut för varje dag som går”.

– Uppsägningarna ökar. Konsumentutgifterna - ryggraden i ekonomin - sjönk oväntat i januari. Konsumenternas förtroende har störtdykt, skriver analytikerna.

– En viktig BNP-prognos blev plötsligt negativ. Och den extrema rädslan är tillbaka på Wall Street, där aktierna sjönk förra månaden.

Osäkerheten påverkar

En faktor som spelar in är den osäkerhet som företag upplever gällande tullarna.

– Ett mått på denna förvirring, det handelspolitiska osäkerhetsindexet, steg i januari till den högsta nivån i data som går tillbaka till 1960. Och då är inte ens de senaste dagarnas tullhot från Vita huset inräknade, fortsätter Buchwald och Egan.

Foto: A. Nygård

Text: Redaktionen

”Minskning med 2 090 kronor”– glatt besked för hushållen

2025 11 19

Under 2026 blir det billigare för hushållen i Sverige.

Matkostnaderna väntas sjunka rejält, enligt Konsumentverkets årliga prognos för hushållens kostnader.

Matutgifterna för en barnfamilj med två barn i åldrarna 5 och 9 år beräknas landa på 8 440 kronor per månad under 2026 – en minskning med 2 090 kronor jämfört med förra årets beräkningar.

Totalt rör det sig om en minskning på hela 20 procent.

Tre anledningar

Enligt Konsumentverket finns det flera förklaringar till den nya prognosen:

- En förväntad minskad matmoms kan leda till lägre livsmedelspriser.

- Ny metod för prismätning av livsmedel. Prismätningen genomförs i fler butiker och på fler orter samt under en längre period än tidigare. Detta för att bättre kunna ta hänsyn till regionala prisskillnader samt till olika erbjudanden och rabatter.

- Nya matsedlar, som används för att beräkna matkostnader, är anpassade till de senaste Nordiska näringsrekommendationerna som publicerades 2023 samt Livsmedelsverkets uppdaterade svenska kostråd som publicerades 2025.

LÄS MER: Länsförsäkringar bekräftar – nu blir det billigare för svenskarna

Räkneexempel: Så stor blir månadskostnaden

Hur mycket pengar hushållen kommer att spara på minskade matkostnader återstår att se. Konsumentverket fastslår dock att matkostnaderna väntas minska för alla typer av hushåll.

Här är exempel på beräknade månadskostnader för olika hushåll:

- För en vuxen kan maten kosta cirka 2 730 kronor per månad.

- För en familj på två vuxna och två barn kan maten kosta cirka 8 440 kronor per månad.

- För dig som behöver specialkost kan det kosta 50-250 kronor extra per månad.

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige säger nej till Turkiet

2025 11 19

Under Natoprocessen enades den svenska och turkiska regeringen om att omkring 70 personer från Sverige ska utlämnas till Turkiet.

I regel handlar det om personer som Turkiet beskriver som terrormisstänkta.

Nu avslår Sverige en begäran om att lämna ut två personer, rapporterar Aftonbladet.

Sverige säger nej

Turkiet hävdar att personerna är medlemmar i en väpnad terrororganisation.

Men Sverige kommer inte att lämna ut dem.

I det ena fallet stoppas utlämningen eftersom personen är svensk medborgare.

– Enligt utlämningslagen får en svensk medborgare inte utlämnas, framhåller regeringen enligt tidningen.

I det andra fallet sätter Högsta domstolen stopp. Domstolen konstaterar att det ”förelåg hinder för utlämning”, uppger tidningen.

Här är hela avtalet

Under Natoprocessen undertecknade Sverige, Finland och Turkiet ett avtal där Turkiet gick med på att lyfta sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap om länderna uppfyllde en rad krav.

LÄS MER: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds

Här är avtalet i sin korthet:

- Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.

- Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna

- Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).

- En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.

- Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.

- Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Källa: Nato

LÄS OCKSÅ: Ryssland rasande – ”ni har förstört i 12 år”

Foto: Nato resp Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen