I NATT: USA anfaller – bombar huvudstaden

2024 01 12

USA har i natt gått till attack med stridsflyg, robotar och stridsfartyg.

Tillsammans med Storbritannien har USA inlett ett anfall mot Jemen, rapporterar AP.

Över ett dussin mål som används av Iranstödda huthirebeller har bombats.

Nyhetsbyrån beskriver attackerna som en “massiv vedergällningsattack”.

– Jag kommer inte att tveka att rikta ytterligare åtgärder för att skydda vårt folk och det fria flödet av internationell handel vid behov, säger USA:s president Joe Biden i ett uttalande.

– Dessa attacker är ett direkt svar på oöverträffade huthiattacker mot internationella sjöfartsfartyg i Röda havet, inklusive användningen av ballistiska missiler mot fartyg för första gången i historien.

"Vi kommer inte backa"

Reportrar från AP på plats i Jemens huvudstad Sanaa rapporterar om fyra explosioner tidigt på fredagen.

Flera invånare ska också ha hört fem kraftiga explosioner vid stadens västra hamnområde, som kontrolleras av huthirebellerna.

Även huthierna bekräftar attackerna och lovar att svara.

– En brutal aggression mot vårt land som de kommer att betala för absolut och utan tvekan. Vi kommer inte backa från vår position när det gäller att stödja det palestinska folket, vad det än kostar, säger talespersonen Nasr Aldeen Amer enligt Sky News.

"Längtat efter konfrontation"

Fler kommentarer har följt under natten.

Abdulsalam Jahaf, en av de tyngre pjäserna inom huthirebellerna, säger att organisationen har “längtat efter att konfrontera USA i mer än 20 år.

– Detta är den heliga Jihad, och detta är det avgörande historiska skedet med vilket Gud hedrade oss förödmjuka USA, Storbritannien och Israel, säger han enligt den brittiska tv-kanalen.

Antydde attacker redan igår

Utöver huvudstaden Sanaa uppger vittnen och huthimedlemmar att explosioner även skett i städerna Hodeidah, Taiz, Dhamar och Sa’dah.

Anfallet kommer efter att USA och Storbritannien redan igår antydde att man var på gång att förbereda attacker som svar efter nästan två månader av attacker mot allierade fartyg i Röda havet.

– Vi kommer att vidta åtgärder som behövs för att skydda oskyldiga liv och den globala ekonomin, sade Storbritanniens försvarsminister Grant Shapps till BBC igår.

Text: Redaktionen

JUST NU: Folk flyr vid finska gränsen – 30 procent har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Regeringen sågar sin egen miljardsatsning – ”pinsamt”

2025 11 26

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) går ut och sågar resultatet av regeringens storsatsning på arbetsmarknaden.

Regeringen har ofta basunerat ut sina stora satsningar på att få fler människor i arbete.

Färre ska gå på bidrag och fler ska jobba, har varit budskapet.

– För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det, framhåller regeringen i ett uttalande.

I september meddelade regeringen ytterligare satsningar på att få fler i arbete under nästa år.

– Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen, uppger regeringen.

Tidigare satsning

Samtidigt som man miljardsatsar framåt så kommer nu rapporter om att tidigare satsningar inte har gett önskat resultat.

I januari 2024, alltså för nästa två år sedan, inleddes en satsning på etableringsjobb.

Regeringen avsatte runt en miljard, i ett upplägg där staten står för en tredjedel av lönen de första två åren av en anställning.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

”Pinsamt”

Satsningen har resulterat i att 84 personer fått nya jobb under de två gångna åren.

Ett resultat som finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver som ”uselt”, rapporterar Aftonbladet.

Hon hade betydligt högre förväntningar på regeringens satsning.

– Definitivt mer än de som har blivit. Det är ju på gränsen till pinsamt att parterna inte lyckas med det de själva vill göra, säger Elisabeth Svantesson, till tidningen.

Kallar upp fack och arbetsgivare

Finansministern anser att regeringen har gjort vad de har kunnat, genom att skjuta till pengar.

Nu agerar Elisabeth Svantesson mot de som hon anser ansvariga för det misslyckade resultatet, nämligen facken och arbetsgivarna.

– Det har jag tröttnat på. Och jag vill att de förklarar sig om varför vi har ett så bedrövligt resultat, säger hon till tidningen.

Fackförbundet Unionen har tidigare uppgett att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande är den stora utmaningen när det gäller satsningen på etableringsjobb.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen