Upptäckt på planet 41 ljusår bort – liknar jorden

2024 05 09

Planeten ligger i Kräftans stjärnbild och har en atmosfär.

Det avslöjar ett internationellt forskarteam i tidskriften Nature.

Även den svenska forskaren Alexis Brandeker, lektor vid Stockholms universitet, ingår i teamet.

Planeten beskrivs som jordliknande, och nu har man också upptäckt att den har en atmosfär, rapporterar SR.

Lik jorden – men väldigt varm

Det är dock bara i vissa bemärkelser som planeten liknar jorden.

Planeten, som heter Janssen eller formellt 55 Cancri, är nämligen aningen varmare än jordklotet.

– Det är 1500 grader någonting, så att det är fruktansvärt varmt. Det är så varmt så att stenytan smälter, säger Alexis Brandeker till radiokanalen.

Ändå finns det flera saker som gör att den beskrivs som jordliknande.

Det handlar bland annat om storleken samt att den är i ett liknande material som vår jord.

Har upptäckt atmosfär

Dessutom har den alltså en atmosfär, vilket forskarteamet nu har kunnat konstatera.

Det rör sig förmodligen om en ganska tjock atmosfär.

– Åtminstone lika tjock som på jorden, men betydligt varmare. Och det kan vara så att en del av den här stenytan förångas och regnar ner som lavabitar, säger Alexis Brandeker.

– Den består troligen av en blandning av koldioxid och kolmonoxid, preciserar han för tidningen Forskning och Framsteg.

Tidigare atmosfär gick förlorad

Planeten ligger 41 ljusår bort, i stjärnbilden Kräftan.

Forskare har observerat den genom ett James Webb-teleskop, och det där är så man har lyckats urskilja planetens atmosfär.

Enligt tidningen så kretsar planeten så nära sin egen stjärna att den går varvet runt på drygt 17 timmar.

Detta förklarar varför planeten är så het.

Man tror också att planeten har haft en atmosfär tidigare, men att den har gått förlorad.

Den nuvarande atmosfären tros fyllas på med gaser från planetens inre, uppger tidningen.

– Det är så sekundära atmosfärer skapas: massa omfördelas inuti planeten så att lättare ämnen bubblar upp och tyngre ämnen faller neråt, säger Alexis Brandeker.

Foto: G Ferla

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen