JUST NU: Haverikommissionen har hittat avvikelse

2023 06 26

Haverikommissionen ger besked om vad som observerats på Jetline.

I söndags spårade spårade berg-och dalbanan Jetline ur på Gröna Lund.

En person förlorade livet och flera skadades.

Sedan dess har många undrat vad anledningen till olyckan handlar om, och nu meddelar haverikommissionen att man gjort en upptäckt om Jetline.

– De två främsta hjulen har av någon anledning lossnat, säger John Ahlberk som är generaldirektör på Haverikommissionen i SVT:s Aktuellt.

“Det är intressant”

Under måndagen har haverikommissionen varit på plats på Gröna Lund för att undersöka möjliga förklaringar till olyckan.

John Ahlberk förklarar att den första vagnen delvis spårade ur.

– Man ser att det är fyra hjul-set, eller boggier, under varje vagn men på den som har spårat ur har två av de främsta av någon anledning lossnat från sina infästningar i den bärarm som håller upp dem. 

– Det är intressant för oss att granska, säger han.

Kommer ta tid

En så kallad boggi hittades på marken utanför attraktionen och en annan på taket till en redskapsbod.

Haverikommissionen kommer genomföra flera olika undersökningar av bland annat metallkonstruktionerna.

Den fullständiga processen kan ta mellan 8 och 12 månader.

Riksenheten för miljö-och arbetsmiljömål har inlett en utredning för att se om någon kan ställas till svars för brott.

Kvar på sjukhus

Fyra av de nio personer som skadades i olyckan ligger kvar på sjukhuset.

Två av dem är allvarligt skadade, men skadorna ska inte vara livshotande.

Har stängt

Gröna Lund framhåller på sin webbsida att parken håller stängt tills vidare på grund av det som hänt.

De kommer att hålla stängt i minst en vecka.

– Gröna Lund kommer nu att hålla stängt i minst en vecka, för att vara tillgängliga för anhöriga och stötta våra medarbetare. 

– Vi inleder en egen teknisk undersökning och bistår polisen i deras utredning. Vi kommer ta kontakt med de drabbade och deras anhöriga och göra det vi kan för att stötta dem, meddelar nöjesparken.

Foto: Gröna Lund

Text: Redaktionen


Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen


JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen