JUST NU: Uppseendeväckande trend i Sverige

2022 12 01

– I 30 kommuner – stora som små – har antalet nyfödda aldrig varit lägre under 2000-talet, uppger Statistiska centralbyrån, SCB, i ett pressmeddelande.

Enligt SCB:s kvartalsstatistik föddes 81 550 levande barn i Sverige mellan januari och september i år. Jämfört med motsvarande period förra året har antalet nyfödda minskat med 7,7 procent.

–  Inte sedan 2005 har det fötts färre barn i Sverige under årets nio första månader. Det året föddes det drygt 78 000 barn under januari till september. Det kan samtidigt vara värt att nämna att totalbefolkningen vuxit med nästan 1,5 miljoner invånare sedan dess, säger Rasmus Andersson, befolkningsstatistiker på SCB.

Minskat i över 200 kommuner

Under 2022 har barnafödandet minskat  i 207 av landets 290 kommuner jämfört med januari–september 2021.

–  I 30 kommuner har det aldrig fötts så få barn under 2000-talet, vilket är så långt tillbaka vår kvartalsstatistik sträcker sig. Det rör sig bland annat om större kommuner som Lund, Luleå och Täby, och om mindre kommuner som Malå, Ydre och Övertorneå, säger Rasmus Andersson.

Trenden är även tydlig i större städer och kommuner.

– I Linköping och Karlstad är antalet nyfödda det lägsta sedan 2004. I Stockholm är antalet det lägsta sedan 2005. I Södertälje, Örebro och Norrköping sedan 2006. I Jönköping och Göteborg sedan 2007 och i Malmö sedan 2008, framhåller befolkningsstatistikern.

Kvinnor föder färre barn

En genomgående trend i Sverige är att kvinnor i snitt föder allt färre barn.

Den summerade fruktsamheten minskar – det vill säga hur många barn en kvinna i genomsnitt väntas föda under sin livstid.   

– I början av 2000-talet steg den summerade fruktsamheten i Sverige. Från 1,5 barn per kvinna år 2000 till 2,0 år 2010. Därefter har det sjunkit och i fjol var det 1,7 barn per kvinna, säger Vitor Miranda, demograf på SCB.

Fruktsamheten har historiskt varierat i Sverige.

– Den påverkas bland annat av ekonomiska konjunkturer, utbildningsnivåer, deltagande i arbetsliv och olika samhällsfaktorer som till exempel förändringar i familjepolitiken, framhåller myndigheten.

Vitor Miranda betonar dock att den senaste nedgången är svåranalyserad.

–  De senaste åren har det varit högkonjunktur i Sverige, och det har inte fattats några politiska beslut som borde ha drivit ned barnafödandet. Trots det har barnafödandet fortsatt minska. Forskningen har inget bra svar på varför, men historiskt sett bör nedgången följas av en uppgång. När den kommer är däremot svårt att förutspå.

Foto: C. Bowen

Text: Redaktionen

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”. 

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

– I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året. 

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen