JUST NU: Uppseendeväckande trend i Sverige

2022 12 01

– I 30 kommuner – stora som små – har antalet nyfödda aldrig varit lägre under 2000-talet, uppger Statistiska centralbyrån, SCB, i ett pressmeddelande.

Enligt SCB:s kvartalsstatistik föddes 81 550 levande barn i Sverige mellan januari och september i år. Jämfört med motsvarande period förra året har antalet nyfödda minskat med 7,7 procent.

–  Inte sedan 2005 har det fötts färre barn i Sverige under årets nio första månader. Det året föddes det drygt 78 000 barn under januari till september. Det kan samtidigt vara värt att nämna att totalbefolkningen vuxit med nästan 1,5 miljoner invånare sedan dess, säger Rasmus Andersson, befolkningsstatistiker på SCB.

Minskat i över 200 kommuner

Under 2022 har barnafödandet minskat  i 207 av landets 290 kommuner jämfört med januari–september 2021.

–  I 30 kommuner har det aldrig fötts så få barn under 2000-talet, vilket är så långt tillbaka vår kvartalsstatistik sträcker sig. Det rör sig bland annat om större kommuner som Lund, Luleå och Täby, och om mindre kommuner som Malå, Ydre och Övertorneå, säger Rasmus Andersson.

Trenden är även tydlig i större städer och kommuner.

– I Linköping och Karlstad är antalet nyfödda det lägsta sedan 2004. I Stockholm är antalet det lägsta sedan 2005. I Södertälje, Örebro och Norrköping sedan 2006. I Jönköping och Göteborg sedan 2007 och i Malmö sedan 2008, framhåller befolkningsstatistikern.

Kvinnor föder färre barn

En genomgående trend i Sverige är att kvinnor i snitt föder allt färre barn.

Den summerade fruktsamheten minskar – det vill säga hur många barn en kvinna i genomsnitt väntas föda under sin livstid.   

– I början av 2000-talet steg den summerade fruktsamheten i Sverige. Från 1,5 barn per kvinna år 2000 till 2,0 år 2010. Därefter har det sjunkit och i fjol var det 1,7 barn per kvinna, säger Vitor Miranda, demograf på SCB.

Fruktsamheten har historiskt varierat i Sverige.

– Den påverkas bland annat av ekonomiska konjunkturer, utbildningsnivåer, deltagande i arbetsliv och olika samhällsfaktorer som till exempel förändringar i familjepolitiken, framhåller myndigheten.

Vitor Miranda betonar dock att den senaste nedgången är svåranalyserad.

–  De senaste åren har det varit högkonjunktur i Sverige, och det har inte fattats några politiska beslut som borde ha drivit ned barnafödandet. Trots det har barnafödandet fortsatt minska. Forskningen har inget bra svar på varför, men historiskt sett bör nedgången följas av en uppgång. När den kommer är däremot svårt att förutspå.

Foto: C. Bowen

Text: Redaktionen

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen