JUST NU: Uppseendeväckande trend i Sverige

2022 12 01

Antalet nyfödda har kraftigt minskat i Sverige under 2022.

– I 30 kommuner – stora som små – har antalet nyfödda aldrig varit lägre under 2000-talet, uppger Statistiska centralbyrån, SCB, i ett pressmeddelande.

Enligt SCB:s kvartalsstatistik föddes 81 550 levande barn i Sverige mellan januari och september i år. Jämfört med motsvarande period förra året har antalet nyfödda minskat med 7,7 procent.

– Inte sedan 2005 har det fötts färre barn i Sverige under årets nio första månader. Det året föddes det drygt 78 000 barn under januari till september. Det kan samtidigt vara värt att nämna att totalbefolkningen vuxit med nästan 1,5 miljoner invånare sedan dess, säger Rasmus Andersson, befolkningsstatistiker på SCB.

Minskat i över 200 kommuner

Under 2022 har barnafödandet minskat i 207 av landets 290 kommuner jämfört med januari–september 2021.

– I 30 kommuner har det aldrig fötts så få barn under 2000-talet, vilket är så långt tillbaka vår kvartalsstatistik sträcker sig. Det rör sig bland annat om större kommuner som Lund, Luleå och Täby, och om mindre kommuner som Malå, Ydre och Övertorneå, säger Rasmus Andersson.

Trenden är även tydlig i större städer och kommuner.

– I Linköping och Karlstad är antalet nyfödda det lägsta sedan 2004. I Stockholm är antalet det lägsta sedan 2005. I Södertälje, Örebro och Norrköping sedan 2006. I Jönköping och Göteborg sedan 2007 och i Malmö sedan 2008, framhåller befolkningsstatistikern.

Kvinnor föder färre barn

En genomgående trend i Sverige är att kvinnor i snitt föder allt färre barn.

Den summerade fruktsamheten minskar – det vill säga hur många barn en kvinna i genomsnitt väntas föda under sin livstid.

– I början av 2000-talet steg den summerade fruktsamheten i Sverige. Från 1,5 barn per kvinna år 2000 till 2,0 år 2010. Därefter har det sjunkit och i fjol var det 1,7 barn per kvinna, säger Vitor Miranda, demograf på SCB.

Fruktsamheten har historiskt varierat i Sverige.

– Den påverkas bland annat av ekonomiska konjunkturer, utbildningsnivåer, deltagande i arbetsliv och olika samhällsfaktorer som till exempel förändringar i familjepolitiken, framhåller myndigheten.

Vitor Miranda betonar dock att den senaste nedgången är svåranalyserad.

– De senaste åren har det varit högkonjunktur i Sverige, och det har inte fattats några politiska beslut som borde ha drivit ned barnafödandet. Trots det har barnafödandet fortsatt minska. Forskningen har inget bra svar på varför, men historiskt sett bör nedgången följas av en uppgång. När den kommer är däremot svårt att förutspå.

Foto: C. Bowen

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen