Upprop mot statsministern – svensk man illa ute utomlands

2024 01 04

15 stycken högt uppsatta aktörer inom svensk media går nu samman i ett gemensamt upprop mot statsminister Ulf Kristersson (M).

På torsdagsmorgonen publicerar en rad chefredaktörer, kulturchefer och andra tunga namn, bland annat från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, ett gemensamt upprop mot statsministern.

Gruppen kräver samma sak – att Ulf Kristersson måste agera för att hämta hem den svenska författaren Gui Minhai som sitter fängslad i Kina.

Idag är det 3 000 dagar sedan han frihetsberövades under en semester i Thailand för att senare dömas till fängelse i tio år i Kina för att ha “tillhandahållit information till främmande makt”.

– Den brutala kidnappningen – som strider mot internationella konventioner – genomfördes med all sannolikhet för att han utövade sin yttrandefrihet, framhåller kulturcheferna i SvD.

"Situationen är allvarlig"

Efter tillfångatagandet 2015 och domen 2020 har Sveriges utrikesdepartement fortfarande inte fått tillgång till domstolsdokumenten.

Chefredaktörerna och de övriga skribenterna som undertecknat upproret kräver nu att Ulf Kristersson omedelbart besöker Gui Minahi i fängelset. 

De menar att det skulle ge en “tydlig signal” och visa Kina att Sverige inte tillåter kidnappningar av svenska medborgare – särskilt inte på grund av att de utnyttjat sin yttrandefrihet.

– Situationen för Gui Minhai är allvarlig. Han har flera sjukdomar och allt tyder på att han lever i en liten cell med tända lampor dygnet runt, framhäver gruppen i sin artikel.

Strypt alla kontakter

Den svensk-kinesiska författaren och förläggaren försvann den 17 oktober 2015 från sin semesterbostad i Thailand.

Sedan 2018 har Kina strypt alla Gui Minhais kontakter med sin familj och sitt juridiska ombud.

Enligt Amnesty International har han inga möjligheter till en rättvis rättegång.

– Gui Minhai är en bokförläggare som står upp för frihet och yttrandefrihet och bör omedelbart släppas fri och få komma hem, understryker organisationen på sin hemsida.

"Regeringen måste anstränga sig"

För lite mer än ett år sedan lade riksdagsledamoten Lawen Redar (S) in en motion till riksdagen om ett frigivande av Gui Minhai.

Riksdagen ställde sig bakom motionen och tillkännagav det för regeringen.

– I takt med Kinas auktoritära utveckling tycks arbetet med frisläp­pandet av Gui Minhai försvåras. Trots detta måste den svenska regeringen i alla sina ansträngningar fortsatt verka för Gui Minhais frigivning, skrev Lawen Redar i motionen 2022.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Storbråk inom Putinregimen

2025 09 12

Ett bråk har uppstått inom Putinregimen.

Kremlregimen är fast besluten att fortsätta med kriget i Ukraina.

Samtidigt har kriget lett till allvarliga ekonomiska problem för Ryssland – problem som nu har lett till bråk inom regimen.

Regeringen missnöjd

Rysslands centralbank CBR har sänkt styrräntan från 18 till 17 procent, vilket meddelades på fredagen.

Men den ryska regeringen, eller åtminstone delar av den, är missnöjd och menar att det kommer att krävas betydligt mer för att få igång den ryska ekonomin igen, rapporterar Politico.

Rysslands minister för ekonomisk utveckling, Maxim Reshetnikov har i veckan kritiserat centralbankens strama penningpolitik, och han får stöd av sin prognoschef Lev Denisov.

– Den nuvarande inflationsdynamiken lämnar potential för fortsatta lättnader i penningpolitiken. Detta är extremt viktigt för att ekonomin ska nå en bana av hållbar tillväxt och för att uppnå de mål som presidenten har satt upp, säger Denisov, enligt tidningen.

Men centralbanken håller fast vid sin mer försiktiga linje, vilket tycks skapa spänningar inom den ryska regimen.

Riskerar att bli värre

Den ryska centralbanken varnar för att saker och ting riskerar att bli värre, snarare än bättre, i den ryska ekonomin.

De pekar bland annat på landets stora budgetunderskott och menar att regeringen måste göra justeringar i budgeten för att den inte ska påverkas av inflationen.

Andra problem som centralbanken noterar är den kraftiga ökningen av bensinpriserna i Ryssland. Dessa är en konsekvens av ukrainska attacker mot oljeraffinaderier.

Trotsar regeringen

Många i Ryssland hade hoppats att räntan skulle sänkas med två punkter.

Men trots trycket från regeringen säger centralbankschefen Elvira Nabiullina att det alternativet inte ens har övervägts.

Det tycks alltså finnas interna splittringar inom Putinregimen, som på senare tid har fått allt större ekonomiska problem till följd av kriget i Ukraina och omvärldens sanktioner.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen