Upprop mot Annika Strandhäll (S)

2024 04 12

Flera socialdemokrater har gått samman i ett upprop mot partiprofilen Annika Strandhäll.

Den tidigare klimatministern är numera ordförande för S-kvinnor.

Hon har i sin roll kraftigt kritiserat den nya könstillhörighetslagen vars syfte är att göra det lättare att byta juridiskt kön.

– Vi i S-kvinnor tycker att den här processen behöver pausas. Utgångspunkten för det är att vi har en situation där vi har en radikal ökning, av framför allt unga flickor, i den här gruppen, sade Annika Strandhäll till Dagens Nyheter nyligen.

Gemensamt upprop

Nu möter Strandhäll motstånd i det egna förbundet.

I ett gemensamt upprop har medlemmar inom S-kvinnor gått samman där de uppmanar sin ordförande att byta ståndpunkt.

– Det står i våra stadgar att alla som identifierar sig som ”kvinnor” kan bli medlemmar i vårt förbund. Men hur ska transkvinnor känna sig inkluderade om vi står inför en politik som gör det svårare för henne att bli kvinna, framhåller medlemmarna i S-kvinnoförbundet enligt SVT.

Publicerats på sociala medier

Brevet har spridits i en grupp på sociala medier med över 250 medlemmar.

Hur stor del av hela förbundet som står bakom uppropet framgår inte, men dess initiativtagare menar att det är fel att transpersoner ställs mot feminister.

Man är också oroliga för splittring inom förbundet och vill inte samarbeta med Moderaterna och Sverigedemokraterna i ärendet.

Har svängt i frågan 

Annika Strandhäll har svängt i frågan om byte av juridiskt kön.

I maj 2018 gav den dåvarande socialministern förslag på en ny könstillhörighetslag som gick betydligt längre än dagens förslag – som vill se en sänkning av åldersgränsen för byte av juridiskt kön från 18 till 16 år. 

Tillsammans med dåvarande kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) föreslog Strandhäll bland annat att åldersgränsen skulle sänkas till 12 år.

Nu har hon dock ändrat uppfattning i frågan, och argumenterar emot förslaget.

– Det är tokigt, ärligt talat. I Sverige brukar vi normalt sett när vi beslutar om lagstiftning som kan påverka barn och unga ha både hängslen och livrem. Det är en försiktighetsprincip som ska råda, sa Strandhäll till Aftonbladet i mars och hänvisade till att antalet unga flickor med könsdysfori har ökat med "ungefär 1 500 procent" de senaste tio åren.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen