Upprop mot Annika Strandhäll (S)

2024 04 12

Den tidigare klimatministern är numera ordförande för S-kvinnor.

Hon har i sin roll kraftigt kritiserat den nya könstillhörighetslagen vars syfte är att göra det lättare att byta juridiskt kön.

– Vi i S-kvinnor tycker att den här processen behöver pausas. Utgångspunkten för det är att vi har en situation där vi har en radikal ökning, av framför allt unga flickor, i den här gruppen, sade Annika Strandhäll till Dagens Nyheter nyligen.

Gemensamt upprop

Nu möter Strandhäll motstånd i det egna förbundet.

I ett gemensamt upprop har medlemmar inom S-kvinnor gått samman där de uppmanar sin ordförande att byta ståndpunkt.

– Det står i våra stadgar att alla som identifierar sig som ”kvinnor” kan bli medlemmar i vårt förbund. Men hur ska transkvinnor känna sig inkluderade om vi står inför en politik som gör det svårare för henne att bli kvinna, framhåller medlemmarna i S-kvinnoförbundet enligt SVT.

Publicerats på sociala medier

Brevet har spridits i en grupp på sociala medier med över 250 medlemmar.

Hur stor del av hela förbundet som står bakom uppropet framgår inte, men dess initiativtagare menar att det är fel att transpersoner ställs mot feminister.

Man är också oroliga för splittring inom förbundet och vill inte samarbeta med Moderaterna och Sverigedemokraterna i ärendet.

Har svängt i frågan 

Annika Strandhäll har svängt i frågan om byte av juridiskt kön.

I maj 2018 gav den dåvarande socialministern förslag på en ny könstillhörighetslag som gick betydligt längre än dagens förslag – som vill se en sänkning av åldersgränsen för byte av juridiskt kön från 18 till 16 år. 

Tillsammans med dåvarande kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) föreslog Strandhäll bland annat att åldersgränsen skulle sänkas till 12 år.

Nu har hon dock ändrat uppfattning i frågan, och argumenterar emot förslaget.

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen