Upprop mot Annika Strandhäll (S)

2024 04 12

Flera socialdemokrater har gått samman i ett upprop mot partiprofilen Annika Strandhäll.

Den tidigare klimatministern är numera ordförande för S-kvinnor.

Hon har i sin roll kraftigt kritiserat den nya könstillhörighetslagen vars syfte är att göra det lättare att byta juridiskt kön.

– Vi i S-kvinnor tycker att den här processen behöver pausas. Utgångspunkten för det är att vi har en situation där vi har en radikal ökning, av framför allt unga flickor, i den här gruppen, sade Annika Strandhäll till Dagens Nyheter nyligen.

Gemensamt upprop

Nu möter Strandhäll motstånd i det egna förbundet.

I ett gemensamt upprop har medlemmar inom S-kvinnor gått samman där de uppmanar sin ordförande att byta ståndpunkt.

– Det står i våra stadgar att alla som identifierar sig som ”kvinnor” kan bli medlemmar i vårt förbund. Men hur ska transkvinnor känna sig inkluderade om vi står inför en politik som gör det svårare för henne att bli kvinna, framhåller medlemmarna i S-kvinnoförbundet enligt SVT.

Publicerats på sociala medier

Brevet har spridits i en grupp på sociala medier med över 250 medlemmar.

Hur stor del av hela förbundet som står bakom uppropet framgår inte, men dess initiativtagare menar att det är fel att transpersoner ställs mot feminister.

Man är också oroliga för splittring inom förbundet och vill inte samarbeta med Moderaterna och Sverigedemokraterna i ärendet.

Har svängt i frågan 

Annika Strandhäll har svängt i frågan om byte av juridiskt kön.

I maj 2018 gav den dåvarande socialministern förslag på en ny könstillhörighetslag som gick betydligt längre än dagens förslag – som vill se en sänkning av åldersgränsen för byte av juridiskt kön från 18 till 16 år. 

Tillsammans med dåvarande kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) föreslog Strandhäll bland annat att åldersgränsen skulle sänkas till 12 år.

Nu har hon dock ändrat uppfattning i frågan, och argumenterar emot förslaget.

– Det är tokigt, ärligt talat. I Sverige brukar vi normalt sett när vi beslutar om lagstiftning som kan påverka barn och unga ha både hängslen och livrem. Det är en försiktighetsprincip som ska råda, sa Strandhäll till Aftonbladet i mars och hänvisade till att antalet unga flickor med könsdysfori har ökat med "ungefär 1 500 procent" de senaste tio åren.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen