Medvedev uppmuntrar till att mörda brittiska politiker

2023 05 31

Ryssland har numera ”rätt” att döda brittiska politiker.

Det anser landets före detta president Dmitrij Medvedev.

Medvedev, som numera är vice ordförande för Rysslands säkerhetsråd, har reagerat kraftfullt på att Storbritannien försvarat ukrainska attacker på rysk mark.

– Ukraina har rätt att agera i självförsvar bortom sina egna gränser, sa Storbritanniens utrikesminister James Cleverly under tisdagen.

Pekar ut måltavlor

Efter Cleverlys uttalande går Dmitrij Medvedev till attack.

Den ryske politikern hävdar att Storbritannien ”leder ett krig mot Ryssland” genom att förse Ukraina med militär hjälp och specialister.

Medvedev anser därför att Moskva numera bör betrakta brittiska politiker som legitima mål för militära attacker.

– Alla deras offentliga tjänstemän (antingen militära eller civila, som underlättar kriget) betraktas som ett legitimt militärt mål, skriver han på Twitter.

Kontroversiell figur

Dmitrij Medvedev är känd för sina hätska uttalanden om Ukraina och västvärlden.

Under krigets gång har han stått för flera uppseendeväckande utspel.

Medvedev har bland annat krävt att Ryssland ska döda Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Ett påstått mordförsök på den ryska diktatorn Vladimir Putin fick den ryske politikern att se rött.

– Efter dagens terrorattack finns det inga alternativ kvar förutom fysisk utplåning av Zelenskyj och hans sammansvurna, sa Medvedev enligt nyhetsbyrån AP.

Ifrågasatte Ukrainas existens

För drygt ett år sedan ifrågasatte Dmitrij Medvedev Ukrainas framtida existens.

–Jag såg ett meddelande om att Ukraina vill ta emot flytande naturgas från sina utländska ”ägare” och betala för leveransen om två år. Annars kommer de helt enkelt frysa i vinter. Det finns bara en fråga. Vem säger att Ukraina ens existerar på världskartan om två år? skrev Medvedev på Telegram.

Putins företrädare

Dmitrij Medvedev var Rysslands president under fyra år, från 2008 till 2012.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen