Uppmaningar till alla som besöker Ullared

2023 07 29

De som besöker Gekås Ullared kan behöva tänka på flera saker.

Det är högsäsong för Ullared och många svenskar tar sig från olika delar av landet till det populära varuhuset.

Det har varit ett mycket bra år för Gekås och bolaget har slagit ett nytt försäljningsrekord.

Med tanke på det höga besökstrycket finns det några saker som kan vara bra att tänka på för alla som åker dit.

Det handlar bland annat om hur man handlar på smartast sätt och vad man ska göra när man fått nog, rapporterar Sveriges Radio.

“Börja tidigt”

Många av de som tillbringat tid vid Ullared har lärt sig av sina misstag, och har uppmaningar till besökare, nya som gamla.

Den erfarna besökaren Daniel lyfter fram att det kan vara smart att sätta igång tidigt.

– Börja tidigt, då är det inte så mycket folk. Sen blir det ju rätt så körigt en stund in. Sen så får man försöka uthärda, säger han till SR.

Strukturera handlandet

Kunden Sonja menar att en annan uppmaning till besökare handlar om att strukturera sitt handlande, så att man inte lockas till spontanköp.

– Jag visste vad jag skulle handla, jag har samlat på en lista sedan förra sommaren som jag skriver på hela tiden under året så det inte blir så många spontanköp, säger hon.

Öl kan lugna

Besökaren Lennart rekommenderar att söka sig till en bänk eller ta sig en öl när man börjar tröttna på handlandet.

Enligt Ullared själva tillbringar genomsnittskunden fem timmar i butiken och handlar för omkring 3 300 kronor.

Det mesta som kunder har shoppat för under en enda dag var 48,3 miljoner kronor den 12 november förra året.

En miljon jeans

Ullared säljer 1,3 miljoner jeans, 13 miljoner par strumpor, 320 000 påsar Ahlgrens bilar och 1,7 miljoner schampoflaskor varje år.

– Under ett år passerar 133 miljoner varor genom kassorna. Det finns över 150 000 unika artiklar i sortimentet, förklarar Gekås Ullared.

– Under en vecka i högsäsong töms varuhuset på varor tre gånger. Varje kund plockar ihop varor för 15 kronor i minuten.

Foto: J. Molin

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen