Uppmaning till många kattägare – bryter mot lagen

2023 06 15

Många djurägare tycks ignorera en nyligen införd lag för katter.

Sedan årsskiftet är det lag på att alla som äger en katt måste id-märka djuret och registrera det hos Jordbruksverket.

Hittills har 221 000 ägare, och därigenom 336 000 katter, följt de nya direktiven.

Men det är långt ifrån alla.

– Då det uppskattningsvis finns 1,4 miljoner katter i Sverige innebär det att ungefär var fjärde katt är registrerad, framhåller Jordbruksverket i ett pressmeddelande.

Behövs skärpning: "Hög tid"

Trycket var hårdast precis efter att den nya lagen trädde in.

Drygt hälften av alla katter som hittills registrerats gjordes så under årets två första veckor.

Jordbruksverket menar att det är ett långsiktigt arbete, men att det behöver bli skärpning hos resterande del av landets kattägare.

– Utifrån att det snart gått ett halvår är det viktigt att understryka att det faktiskt är lag på att den som äger en katt också ska registrera den i Jordbruksverkets kattregister, säger enhetschefen Anders Elfström i samma pressmeddelande.

– Om man inte har gjort det än, är det hög tid att göra det nu.

Kostar 40 kronor

För att registrera sin katt måste den först vara chipmärkt eller tatuerad, vilket kan göras hos veterinär. 

Därefter kan katten registreras elektroniskt på Jordbruksverkets hemsida till ett pris av 40 kronor.

– Lagen om att alla katter ska vara id-märkta och registrerade i Jordbruksverkets kattregister gäller alla katter födda från 2008 och framåt, även de som redan är registrerade i ett frivilligt register, framhåller myndigheten.

Kattungar ska vara märkta och registrerade senast vid fyra månaders ålder.

Ökat ansvar

Det stora syftet med lagen är att förtydliga ansvaret hos kattägaren samt att ge katten en förhöjd status i samhället.

– När alla katter är märkta och registrerade blir det lättare att återförena en bortsprungen katt med sin ägare samt att identifiera vilka katter som saknar ett hem och behöver tas omhand.

Här finns flest registrerade katter

Flest antal registrerade katter på länsnivå finns i Västra Götaland.

Här finns 54 063 katter som Jordbruksverket numera har i sitt register.

Tvåa på listan är Stockholm (51 672) följt av Skåne (44 261), enligt myndigheten.

Stockholm är inte bara högt upp på listan på länsnivå. Mätt utifrån kommun ligger huvudstaden etta, före exempelvis Göteborg, Uppsala och Malmö.

LÄS MER: Två nya regler införs för Sveriges alla katter

Foto: A. Ferreira

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen