Uppmaning till många ISK-sparare – kan tjäna tusenlappar

2024 12 04

I dag använder närmare fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Kunder kan kombinera olika sparprodukter på sitt konto – exempelvis fonder, aktier och obligationer.

ISK-kunder betalar ingen skatt när de säljer eller byter sparprodukter, men däremot betalas en årlig schablonskatt på värdet av ISK-kontot.

Sedan sparformen infördes har skatten legat på en låg nivå, men de senaste åren har den börjat ticka uppåt.

Under 2025 kommer ISK-skatten landa på 0,88 procent, vilket är betydligt högre än för några år sedan. Exempelvis var ISK-skatten 0,37 procent under 2020.

Regeringen har kompenserat för den höjda skatten med en skattebefrielse på ISK på belopp upp till 150 000 kronor.

Trots det uppmanas många ISK-sparare till förändring.

Länsförsäkringars pensionsekonom Trifa Chireh har genom en uträkning kommit fram till att löneväxling kan vara en mer lönsam sparform än ISK.

– Uträkningen visar att löneväxling ger 34 procent högre utbetalning per månad jämfört med ISK, vilket kan ge tusenlappar mer per månad, berättar ekonomen.

Från 50 till 30 procent

Trifa Chireh uppmanar i synnerhet en grupp att överge ISK för löneväxling: Höginkomsttagare som kommer över gränsen för statlig inkomstskatt. Gränsen beräknas till 53 600 kronor per månad år 2025.

Löneväxling innebär att man byter en del av sin lön mot pension. Summan placeras i en tjänstepension som tidigast kan utnyttjas när kunden fyller 55 år.

När man sedan går i pension finns det goda chanser att skatten blir 30 procent i stället för de cirka 50 procenten som höginkomsttagare betalar i dag.

– Vår uträkning visar att löneväxling trots allt ger högre avkastning. Anledningen till det är en låg beskattning i kombination med uppskjuten skatt, vilket gör att löneväxling går vinnande ur jämförelsen. Men ISK är ändå en gynnsam sparform som passar den som inte kan löneväxla, särskild nu när ett skattefritt belopp införs och den årliga skatten sänks, framhåller Tirifa Chireh.

Beräkningar: Så kan det se ut

Länsförsäkringar har gjort beräkningar för att illustrera skillnaderna mellan löneväxling och ISK-sparande.

Här är ett exempel:

- Om löneavdraget, som går till löneväxling, är 2 500 kronor i månaden kan det jämställas med att en summa på 1 800 kronor av skattade pengar placeras i ISK.

- Efter 16 års sparande skulle tjänstepensionsutbetalningen, efter att ha inkomstbeskattats med 30 procent, uppgå till 4 400 kronor i månaden under 10 år.

- Det kan jämföras med sparandet ISK som ger 2 900 kronor per månad. Det innebär att löneväxlingen ger 1 500 kronor mer per månad under 10 års tid. I båda fallen antas en årlig real avkastning på 5 procent.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

NYA ÅRET: Skatt slopas helt – 650 000 svenskar påverkas

2026 01 01

Snart går 2025 över i 2026.

Det nya året innebär flera lagändringar – bland annat skattesänkningar på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

En annan skattesänkning har hamnat i skymundan, trots att den berör omkring 650 000 svenskar.

Det handlar om skatten på husvagnar och andra släpvagnar, som slopas helt från och med den 1 februari 2026.

Både fordonsskatten och saluvagnsskatten tas bort för husvagnar, hästsläp, båttrailers och olika typer av arbets- och lastsläp, rapporterar Carup. Totalt väntas omkring 650 000 släpvagnsägare få mer i plånboken – enligt Carup handlar det om flera hundralappar per år.

– Husvagnar innebär glädje och frihet för många människor runt om i Sverige. Samarbetspartierna vill att det ska vara möjligt för fler att äga och resa med husvagn, har regeringen tidigare fastslagit.

Husvagnar ökar i popularitet

Under 2024 registrerades totalt 4 576 husvagnar och husbilar i Sverige.

Det finns omkring 300 000 registrerade husvagnar och 120 000 husbilar i Sverige.

Det är flest i Europa, räknat per capita.

– Camping och mobilt boende behåller sin popularitet, säger Per Nilsson, ordförande för Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund, i ett uttalande.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

FAKTA: Världens största husvagn

- Enligt Guinness rekordbok är den största tvåhjuliga husvagnen fem våningar hög och byggdes 1990 för Sheikh Hamad Bin Hamdan Al Nahyan i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten.

- Den är 20 meter lång, 12 meter bred och väger 122 ton. Husvagnen innehåller åtta sovrum och badrum, fyra garage samt vattenförråd för 24 000 liter.

Källa: Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund

LÄS OCKSÅ: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2026 01 01

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen