Uppmaning till bolånetagare

2023 09 11

En privatekonom ger nu tips till bolånetagare.

Det har varit ett mycket tufft ekonomiskt år i Sverige.

En svag valuta och hög inflation har ställt till det ordentligt, och Riksbanken med Erik Thedéen i styret har höjt styrräntan snabbt för att bekämpa inflationen

Efter en längre tid med låga räntor ligger idag styrräntan på 3,75 procent, och väntas höjas ytterligare framöver.

Riktar uppmaning

Det förändrade ränteläget har fått många att fundera på allt från amortering och sparande till inkomster och utgifter.

Nu går Avanzas privatekonom Felicia Schön ut med en uppmaning till bolånetagare.

Hon menar att det kan vara värt att se över sin amortering för alla med bolån upprättade före 2016, och syftar till de som inte omfattas av dagens amorteringskrav.

– Jag tycker att man bör amortera om man har en belåningsgrad på över 50 procent. Då tycker jag att man kan följa riktlinjerna i amorteringskravet, säger Schön till Göteborgs-Posten.

Inget flexibelt sparande

Schön understryker vidare att amortering inte är något flexibelt sparande och att alla inte är betjänta av sparformen.

– Man ska komma ihåg att det rör sig om ett låst sparande. Närmar man sig pensionsåldern bör man vara försiktig med amorteringen. Eller inte amortera alls, säger hon.

Amortera eller spara

Det är många som frågar sig själva om det är bättre att amortera eller spara i dessa tider.

Det finns inget rakt och enkelt svar på den frågan.

– Det beror på. Vilket av alternativen som passar bäst är individuellt, och beror främst på tre faktorer: din belåningsgrad, din skuldkvot och hur bostadsräntan utvecklar sig i förhållande till aktiemarknaden, framhåller Nordea.

Säkrare form

Samtidigt understryker Nordea att amortering är en säkrare form av sparande.

– Att amortera på ditt bolån är en säkrare form av sparande, jämfört med att investera på börsen. När du amorterar minskar du din skuldkvot och förbättrar din belåningsgrad. Det gör att du skyddar dig ekonomiskt om räntan skulle höjas, eller om din bostad skulle falla i värde.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen