Uppmaning till allmänheten – håll er borta

2023 10 23

Under söndagsmorgonen gick färjan Marco Polo, med 75 passagerare ombord, på grund söder om Karlshamn.

Oljeutsläppet har drivit mot en halv mil lång känslig kuststräcka vid Pukaviksbukten mellan Lörby Kladd och Hörvik i Sölvesborgs kommun, Blekinge.

Enligt Kustbevakningens flygbilder har även oljeutsläppet läckt under flera sjömil längs kusten.

På en pressträff meddelar man att fartyget gick på grund två gånger under söndagen.

– Det har visat sig att färjan gjorde en grundstötning redan tidigare på morgonen och läckt olja under flera sjömil innan den körde upp på grunden där den står fast. Vi har utredningspersonal på plats för att utröna omständigheterna kring olyckan, säger Jonatan Örn, Kustbevakningens förundersökningsledare.

Han tillägger att den inledande tekniska utredningen och förhör med besättningen indikerar att ingen av grundstötningarna var avsiktlig.

Uppmaning till allmänheten

Delar av oljeutsläppet, som driver mot kuststräckan vid Pukaviksbukten, har redan nått land.

Samtidigt är mer olja på väg mot stränderna i Blekinge.

Kustbevakningen, och flera andra aktörer, arbetar intensivt med att plocka upp så mycket som möjligt innan oljan når land.

Men arbetet försvåras av svåra väderförhållanden. Kulingvindar på uppemot 20 meter per sekund väntas under dagen.

Nu går Sölvesborg kommun ut med en uppmaning till allmänheten.

– Allmänheten uppmanas att undvika områden där oljan redan nått land eftersom det kan förvärra skadorna. Man ska låta fåglar som har fått olja på sig vara i fred, uppger kommunen enligt Expressen.

Hemvärnet kan kallas in

Hur stora kustområden som har drabbats är inte fastställt.

– Vi kommer behöva invänta flygbilder för få en spridningsbild över det hela. Men det blir genast mycket svårare när det når land för då behöver man fysiskt få bort oljan, säger Peter Ryman, försvarsdirektör på Länsstyrelsen Blekinge, till Aftonbladet.

Han öppnar för att Hemvärnet kan kallas in för att bidra i arbetet med saneringen på land.

– Hemvärnet kan komma att behöva rycka in, säger försvarsdirektören till Aftonbladet.

I nuläget utbildas cirka 50 personer i hur saneringsarbetet ska hanteras.

– Framför allt är det i arbetsmiljö då det handlar om kemikalier och vi vill inte att någon ska bli sjuk, förklarar Peter Ryman.

Fakta Hemvärnet

- Hemvärnssoldater har civila arbeten som de lämnar någon eller några veckor per år för att vara en viktig del av Sveriges försvar.

- De ingår i Försvarsmakten och är redo att försvara Sverige med kort varsel och lång uthållighet.

- De flesta i Hemvärnet har genomfört värnplikt eller annan militär grundutbildning men det finns också specialister som exempelvis sjukvårdare och hundförare utan tidigare militär erfarenhet.

- Antalet frivilliga i hemvärnsförbanden är i dag cirka 23 000 män och kvinnor över hela landet.

Källa: Försvarsmakten

Foto: Kustbevakningen

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen