Uppmaning till allmänheten – håll er borta

2023 10 23

Under söndagsmorgonen gick färjan Marco Polo, med 75 passagerare ombord, på grund söder om Karlshamn.

Oljeutsläppet har drivit mot en halv mil lång känslig kuststräcka vid Pukaviksbukten mellan Lörby Kladd och Hörvik i Sölvesborgs kommun, Blekinge.

Enligt Kustbevakningens flygbilder har även oljeutsläppet läckt under flera sjömil längs kusten.

På en pressträff meddelar man att fartyget gick på grund två gånger under söndagen.  

– Det har visat sig att färjan gjorde en grundstötning redan tidigare på morgonen och läckt olja under flera sjömil innan den körde upp på grunden där den står fast. Vi har utredningspersonal på plats för att utröna omständigheterna kring olyckan, säger Jonatan Örn, Kustbevakningens förundersökningsledare.  

Han tillägger att den inledande tekniska utredningen och förhör med besättningen indikerar att  ingen av grundstötningarna var avsiktlig.

Uppmaning till allmänheten

Delar av oljeutsläppet, som driver mot kuststräckan vid Pukaviksbukten, har redan nått land.

Samtidigt är mer olja på väg mot stränderna i Blekinge.

Kustbevakningen, och flera andra aktörer, arbetar intensivt med att plocka upp så mycket som möjligt innan oljan når land.

Men arbetet försvåras av svåra väderförhållanden. Kulingvindar på uppemot 20 meter per sekund väntas under dagen.

Nu går  Sölvesborg kommun ut med en uppmaning till allmänheten.

– Allmänheten uppmanas att undvika områden där oljan redan nått land eftersom det kan förvärra skadorna. Man ska låta fåglar som har fått olja på sig vara i fred, uppger kommunen enligt Expressen.

Hemvärnet kan kallas in

Hur stora kustområden som har drabbats är inte fastställt.

– Vi kommer behöva invänta flygbilder för få en spridningsbild över det hela. Men det blir genast mycket svårare när det når land för då behöver man fysiskt få bort oljan, säger Peter Ryman, försvarsdirektör på Länsstyrelsen Blekinge, till Aftonbladet.

Han öppnar för att Hemvärnet kan kallas in för att bidra i arbetet med saneringen på land.

– Hemvärnet kan komma att behöva rycka in, säger försvarsdirektören till Aftonbladet.

I nuläget utbildas cirka 50 personer i hur saneringsarbetet ska hanteras.

– Framför allt är det i arbetsmiljö då det handlar om kemikalier och vi vill inte att någon ska bli sjuk, förklarar Peter Ryman.

Fakta Hemvärnet

- Hemvärnssoldater har civila arbeten som de lämnar någon eller några veckor per år för att vara en viktig del av Sveriges försvar.

- De ingår i Försvarsmakten och är redo att försvara Sverige med kort varsel och lång uthållighet.

- De flesta i Hemvärnet har genomfört värnplikt eller annan militär grundutbildning men det finns också specialister som exempelvis sjukvårdare och hundförare utan tidigare militär erfarenhet.

- Antalet frivilliga i hemvärnsförbanden är i dag cirka 23 000 män och kvinnor över hela landet.

Källa: Försvarsmakten

Foto: Kustbevakningen 

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen