Uppmanas till akutåtgärd – chockhöjning väntar hushållen

2024 10 02

I slutet av oktober ändras elmodellen i Sverige.

Svenska kraftnät ska införa en ny elhandelsmodell, en så kallad flödesberäkningsmodell som gör det möjligt att tillhandahålla mer effekt i elnätet. Syftet är att öka elöverföringen mellan länder.

Tanken är att den nya modellen ska vara i linje med EU-förordningen, men den medför också att elpriset kommer att beräknas på ett nytt sätt.

– Det är positivt för elproducenterna som kan exportera mer el, men för konsumenterna, speciellt i norra Sverige, kan den ökade exporten innebära en höjning av elpriset, framhåller elhandelsbolaget Bixia i ett uttalande.

Enligt experter som Svenska Dagbladet pratat med kommer elpriserna i genomsnitt att stiga i hela landet. Detta eftersom ett ökat flöde mellan elområden medför ökad export av el – något som ger dyrare räkningar här hemma.

Enligt Jan Rönnback, som är energimarknadsexpert på Fortum, kan den nya modellen leda till markant dyrare elpriser.

– Den 5 januari till exempel, var det höga priser generellt sätt, men med den flödesbaserade modellen var priset tre gånger högre, sade han till SvD under gårdagen.

Vill sätta stopp

Nu ger sig Socialdemokraterna in i debatten.

Oppositionspartiet vill pausa den nya elmodellen. Det meddelar Fredrik Olovsson, energipolitisk talesperson för S.

– Pausa och gör en bättre och bredare analys. Höjda elpriser är inte vad Sverige behöver, framhåller Olovsson i ett inlägg på X.

Om den nya elmodellen blir verklighet anser Olovsson att regeringen måste kompensera elanvändare ekonomiskt.

Malin Johansson, energiexpert på Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, IKEM, vill gå steget längre än Socialdemokraterna.

Hon kräver att den nya modellen ska stoppas helt och hållet.

– Värna Sverige AB genom att välja en bättre tajmning eller en annan modell. Regeringen måste stoppa chockhöjningen av elpriserna, skriver Johansson i en debattartikel i Sydsvenskan.

Svenska kraftnät: Nya modellen har flera fördelar

Svenska kraftnät, som ansvarar för elförsörjningen i Sverige, framhåller att den nya modellen ar testats och utvärderats under cirka 1,5 år.

– Resultatet ger en bra bild av hur priserna påverkas från timme till timme och dag till dag. Resultaten går dock inte att använda som prognos över längre perioder, eftersom utbud och efterfrågan på el utvecklas och förändras hela tiden, framhåller myndigheten som undersökt hur elpriserna i augusti skulle påverkats av den nya beräkningsmodellen.

– Under augusti 2024 hade elpriset i elområde 1 varit fyra procent dyrare med den nya metoden. I elområde 2 hade priset varit oförändrat, i elområde 3 fem procent dyrare och i elområde 4 26 procent billigare. Tidigare månader skulle skillnaderna ha varit större mot dagens elpriser, men ett mönster genom hela testperioden är att elområde 4 ofta hade haft billigare el med den nya metoden.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen