Uppmanar samtliga som kör bil i Sverige – anmäl alla ni ser

2024 04 30

Riksförbundet M Sverige uppmanar samtliga trafikanter att anmäla ett “stort och växande problem” i landet.

Från och med idag inleds den så kallade Nationella potthålsveckan.

I samband med det går M Sverige ut med en vädjan till alla bilister om att rapportera in varenda potthål som upptäcks på vägarna.

Det handlar inte bara om att skydda bilarna – det handlar om att skydda människorna som sitter i dem.

– Potthålen är ett stort och växande problem. Var tionde bilist i vår undersökning uppger att de nyligen råkat ut för en trafikolycka till följd av dåligt vägunderhåll, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige, i en kommentar.

Han tillägger:

– Hål och ojämnheter leder till trafikfarliga fordonsrörelser och vattenplaningsolyckor.

Tappar koncentrationen

Riksförbundet understryker att ojämna vägar kan medföra ökad dåsighet, nedsatt förmåga att hantera fordonet och att föraren distraheras från andra trafikanter – eftersom man måste koncentrera sig på vägen.

Var fjärde statlig väg uppges vara i dåligt skick på grund av eftersläpande underhåll och tung trafik.

– Problemet med guppiga vägar beror inte bara på ett oförutsägbart vinterklimat. Den växande underhållsskulden och brist på förebyggande underhåll gör att vägarna inte klarar påfrestningarna, säger Tony Gunnarsson.

Hela veckan

Under hela veckan uppmanar nu därför M Sverige att alla bilister och trafikanter ska rapportera in samtliga betydande vägskador man ser till väghållaren.

Ofta är det Trafikverket eller kommunen som anmälan ska gå till.

– Om vägarna ska bli säkrare behöver dels myndigheter få en bättre uppfattning om var problemen finns, dels behöver politiken uppmärksammas på problematikens omfattning. Det finns en risk att den stora mängden potthål normaliseras och att rapporteringsbenägenheten minskar, säger Tony Gunnarsson.

Trafikverket: "Hinner inte med"

Tidigare i år har bilverkstäder uppgett att man fått in ovanligt många kunder just på grund av fler potthål än normalt för årstiden.

E20 har varit en av de värst drabbade vägarna och Trafikverket sade i februari att man knappt hinner med att laga allihop.

– Det är väldigt mycket potthål, väldigt tidigt i år. Än så länge är det kanske inte extremt men vi har väldigt mycket i förhållande till hur det brukar vara just den här tiden, sade Trafikverkets enhetschef för vägunderhåll till TV4 då.

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen

JUST NU: En biljon kronor på bordet för Ukraina

2025 07 09

EU kan vara på väg att påbörja en speciell Ukrainafond.

Ryssland fortsätter att trycka in pengar i krigsmaskinen.

De ryska styrkorna gör mindre framsteg på krigsfronten – samtidigt som Ukrainas västerländska partners fortsätter att stötta det krigshärjade landet.

Nu kommer uppgifter om att EU är på väg att påbörja en speciell fond för Ukraina – värd över en biljon svenska kronor.

En biljon kronor

Europeiska unionen överväger att inrätta en fond för Ukraina värd 100 miljarder euro eller 117 miljarder dollar, i EU:s nästa sjuåriga budget.

Det motsvarar lite drygt en biljon svenska kronor.

Källor uppger för Bloomberg att den föreslagna finansieringen, som ska presenteras senare i juli, kan börja betalas ut 2028 som ett sätt att ge ytterligare stöd till det krigshärjade landet mitt i det minskande amerikanska stödet, rapporterar Kyiv Independent.

Ska snart diskuteras

Fonden, tillsammans med andra alternativ, kommer att diskuteras innan den fleråriga budgetramen offentliggörs den 16 juli. 

Det föreslagna nya finansieringsavtalet skulle följa på tidigare stöd som tillhandahållits genom Europeiska kommissionen i form av bidrag och lån.

Läs mer: Kreml gör jättebeslag – 50 miljarder dollar

Ungern rasar

Ungern har dock avvisat Europeiska unionens budgetförslag för 2028-2034.

Balazs Orban, politisk rådgivare till Ungerns premiärminister Viktor Orban, sade att det dokument som utarbetats av Bryssel innebar att EU skulle behöva skuldsätta sig för att finansiera en fortsättning av kriget.

“Då går det”

Så här lyder Balazs kommentar.

– Europa har slut på pengar men när det gäller krig kommer de alltid att hitta 100 miljarder euro att avvara, säger han enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Ungern och Slovakien fortsätter att sätta käppar i hjulen för EU:s gemensamma stödinsatser för Ukraina.

På onsdagen har rapporter kommit om att Slovakien blockerar EU:s arbete för att få igenom nästa sanktionspaket mot Ryssland.

Läs mer: Massflykt i Ryssland – pengar flödar ut

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Sverige får 18 miljarder kronor

2025 07 09

EU-kommissionen ska betala ut 1,6 miljarder euro, motsvarande 18 miljarder kronor, till Sverige.  

Det är den första utbetalningen inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) – ett stort återhämtningspaket som syftar till att stärka medlemsländernas återhämtning efter pandemin och bidra till den gröna och digitala omställningen.

Utbetalningen motsvarar ungefär hälften av den summa som Sverige ska tilldelas.

– Utbetalningen sker efter att Sverige i december skickade in sin första betalningsansökan till kommissionen och omfattar huvudsakligen åtgärder som genomfördes 2020–2022, framhåller regeringen i ett uttalande.

Åtgärderna som pekas ut inkluderar satsningar på grön återhämtning, utbildning och omställning, utbyggnad av bredband och investeringar för bostadsbyggande.

Bidraget från EU har betalats ut efter att Sverige kunnat visa att åtgärderna genomförts.

Många åtgärder kopplas till samma projekt

Den svenska återhämtningsplanen, som RRF stödjer, innehåller sammanlagt 52 mål och delmål som är kopplade till olika reformer och investeringar.

EU-kommissionen kommer att övervaka hur målen följs fram till slutet av nästa år.

– Av kostnaderna i den svenska planen kan 44 procent kopplas till klimatomställningen och 21 procent till den digitala omställningen, framhåller regeringen.

Det här är EU:s återhämtningspaket

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) är unionens största återhämtningsprojekt sedan Marshallplanen.

Stödpaket ska:

  • lindra pandemins ekonomiska och sociala effekter
  • se till att EU-länderna är mer resilienta, hållbarare och bättre förberedda på den gröna och den digitala omställningens utmaningar och möjligheter
  • göra EU klimatneutralt till 2050
  • bidra till övergången till digital teknik i EU
  • skapa nya jobb och få fart på tillväxten.

Källa: EU-kommissionen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen