Uppmanar hela landet – förbered er på värmebölja

2024 05 21

Regeringen varnar hela Sverige för värmebölja i sommar.

Sommaren står inför dörren. Långtidsprognoserna har pekat både på den varmaste på sju år och den “sämsta sommaren någonsin”.

Från politikens håll tar man höjd för att det kan bli riktigt varmt och nu går regeringen ut med särskilda uppmaningar och riktlinjer till samtliga kommuner i landet.

I synnerhet är man oroliga över att särskilt utsatta grupper, exempelvis äldre personer, kan riskera att fara illa om verksamheter inom vård och omsorg inte är förberedda.

– Att ha en plan och att ha gått igenom planen inom personalen för att förebygga och hantera värmens effekter är viktigt för att alla ska veta vad som behöver göras om höga temperaturer kommer, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

"Hög till att påbörja"

Många minns sommaren 2018 när höga temperaturer runt 30-strecket var verklighet varje dag under flera veckor i sträck, vilket var en stor påfrestning för skörare grupper.

Sedan dess har också andelen kommuner med en beredskapsplan för värmeböljor ökat.

Men enligt regeringen finns det mer att göra.

– När det dessutom under sommaren är vanligt med vikarier inom omsorgen är det extra viktigt att även den personalen känner till hur man bör agera vid en värmebölja, säger Anna Tenje och tillägger:

– Om förberedelser för sommaren ännu inte har kommit igång är det hög tid att påbörja det nu, medan det fortfarande finns tid.

Det här är värmebölja

SMHI definierar värmebölja som “en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25 grader minst fem dagar i sträck”.

– Sverige är ett förhållandevis kallt land och därmed anpassat till kalla förhållanden. Effekter av värme märks därför vid lägre temperaturer än i länder anpassade till värme, har väderinstitutet tidigare framhållit i en rapport.

Inga raka besked

Än så länge är det för tidigt att säga med säkerhet hur vädret kommer att bli i sommar.

Några raka besked finns ännu inte, konstaterar SVT:s meteorolog Nitzan Cohen.

– Hur det blir i slutändan kommer avgöras av detaljer som inte går att förutse i nuläget. Hamnar högtrycket i öster närmre Skandinavien blir det förstås varmt, kanske mycket varmt bitvis, framhåller han till tv-kanalen.

Foto: E. Robertson

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen