Uppmanar boende vid Sveriges kärnkraftverk – var redo ikväll

2023 12 04

Förra året utökades beredskapszonerna kring Sveriges aktiva kärnkraftverk.

Det innebär att folk som bor, eller har fritidshus, inom en radie av 25 kilometer från Forsmark, Ringhals eller Oskarshamns kärnkraftverk omfattas av planering för skyddsåtgärder.

Åtgärderna är sådana som vidtas vid en kärnkraftsolycka.

Men redan ikväll, måndag klockan 19.00, genomför myndigheterna ett test och uppmanar befolkningen inom de aktuella zonerna att förbereda sig, rapporterar P4 Kalmar.

"Hämta ut mottagarna"

I samband med förra årets utökade beredskapszoner skickade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, tillsammans med Länsstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten ut nya varningsmottagare till allmänheten.

Men alldeles för många har struntat i att besvära sig med att plocka ut mottagarna.

– Jag vill uppmana alla som får avin att gå och hämta ut den, säger Henrik Larsson, enhetschef på MSB, till radiokanalen.

Ansträngd situation

Att hämta varningsmottagarna har inte enbart att göra med att hushållen ska vara förberedda på att kärnkraftverken slår larm.

Det skapar också en ansträngd situation hos postombuden som badar i paket efter Black Friday och julhandeln.

– Hämta ut varningsmottagaren, placera den på lämpligt ställe och koppla in den så den får ström, uppmanar Henrik Larsson.

Visar vilket larm det är

Det är just MSB som samordnar arbetet med varningssystemen runt de tre aktiva kärnkraftverken i Uppsala län, Hallands län och Kalmar län.

Varningsmottagare ska enligt myndigheten finnas i alla fastigheter i beredskapszonerna.

– I händelse av ett larm ska du gå inomhus, stänga alla dörrar, fönster och om möjligt ventilation, framhåller MSB på sin hemsida.

Mottagaren visar om det handlar om ett provlarm, förhöjd beredskap eller ett haverilarm.

Larmas även utomhus

Varningarna sker dock i fler kanaler än i de mottagare som skickats ut till boende i beredskapszonerna.

– Utomhus används samma system som för övrig utomhusvarning, ”Hesa Fredrik”. Dessa ljudsändare aktiveras från respektive kärnkraftverks övervakningscentral. Det finns cirka 100 ljudsändare placerade runt kärnkraftverken i de inre beredskapszonerna, informerar MSB.

– Vid en varning utomhus ljuder ljudsändarna sju sekunder följt av 14 sekunders tystnad som sedan upprepas.

Det går även ut ett meddelande i P4.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen