Uppmanar 800 000 ryssar att fly

2024 03 13

Tre olika rebellgrupper, som slåss på Ukrainas sida i kriget, korsade den ryska gränsen:

- Sibiriska bataljonen

- Ryska frihetslegionen

- Ryska volontärskåren

Upmmanar: "Fly från städerna" 

En av grupperna, Ryska frihetslegionen (LSR), uppgav snabbt att man erövrat byn Tjotkino nära den ukrainska gränsen.

–  Putins armé lämnade snabbt byn och lämnade efter sig positioner och tung utrustning, framhöll gruppen i ett uttalande på Telegram.

Nu går LSR ut med ett nytt meddelande. Den här gången tillsammans med de två andra grupperna, Sibiriska bataljonen och Ryska volontärskåren.  

Grupperna vänder sig direkt till ryska folket. Tillsammans uppmanar de civila att fly från storstäderna Kursk och Belgorod i västra Ryssland, rapporterar AFP.

Enligt grupperna kommer ”storskaliga attacker” inledas mot militära mål i städerna.

– Vi kommer tvingas beskjuta militära mål i Belgorod och Kursk. Vi uppmanar därför de lokala myndigheterna att skona människoliv och börja evakuera städerna, framhåller man i ett gemensamt uttalande.

800 000 personer

Den gemensamma befolkningsmängden för Belgorod och Kursk uppgår till cirka 800 000 invånare.

Kreml har inte kommenterat uppmaningen om evakuering.

Kreml dementerar

Den ryska ledningen förnekar att rebellerna erövrat mark på ryskt territorium. Rysslands försvarsdepartement hävdar att samtliga attacker slagits tillbaka.

Samtidigt sprids bilder och videoklipp som påstås visa soldater från grupperna på rysk mark.

Ryska frihetslegionen har bland annat  publicerat en video som visar hur stridsvagnar rör sig över gränsen. En annan video påstås visa ett ryskt pansarfordon som förstörts i en gränsby.

Fakta: Här är grupperna som gått till attack

Sibiriska bataljonen: En nybildad enhet som enligt den ukrainska militären består av cirka 50 soldater. Männen kommer främst från Sibirien i östra Ryssland och slåss mot Putinregimens brutala förtryck mot minoriteter i landet.  

Ryska frihetslegionen: Bildades i mars 2022 efter Rysslands invasion av Ukraina. Enligt de själva består gruppen av avhoppare från den ryska armén och frivilliga ryssar bosatta i Ukraina. Frihetslegionens uttalade mål är att störta Putinregimen. Det är oklart om gruppen lyder under ukrainskt kommando eller kämpar självständigt.

Ryska volontärkåren: Bildades i augusti 2022 och består av ryska volontärer som är bosatta i Ukraina. Gruppen har kritiserats för högerextrema inslag och har tidigare utfört attacker på ryskt territorium.

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen