Uppgifter om kränkning av svenskt luftrum

2022 10 05

Uppgifterna kommer från det italienska flygvapnet som meddelar att de skickade upp flyg för att följa efter fyra ryska stridsplan.

Stridsplanen från Ryssland ska ha “påverkat” både svenskt och polskt luftrum. 

Planen ska därefter ha tvingats flyga tillbaka till ryskt luftrum över Kaliningrad, uppger Italian AirForce på Twitter.

Det är oklart när exakt kränkningen ska ha ägt rum.

Försvarsmakten demenenterar

Expressen har sökt Försvarsmakten för att få en kommentar i ärendet.

– [Vi] håller på att kolla på det, säger myndigheten till tidningen.

Senare dementerade Försvaret de italienska uppgifterna.

– Uppgiften att ryska jaktplan idag har kränkt svenskt luftrum stämmer inte. Planen flög över internationellt luftrum, meddelar Försvarsmakten på Twitter.

Försvarsminister: "Inga uppgifter vi har"

Inte heller försvarsminister Peter Hultqvist (S) kan bekräfta att ryska jaktplan tagit sig in i svenskt luftrum.

– Det här är ingen uppgift som vi har. Jag har ingen uppgift om att det skett en sådan här typ av kränkning, säger han på en pressträff enligt Aftonbladet.

Upprepade kränkningar

Under året har flera ryska kränkningar ägt rum på svenskt territorium.

För lite mer än en månad sedan ska ett ryskt fartyg ha upptäckts i närheten av den sydskånska kusten på väg mot Ystad.

Då bekräftade Försvarsmakten händelsen.

– Det har varit ett ryskt bogseringsfartyg i vattnet söder om Skånes kust, säger Johanna Toll vid Försvarsmakten till Sveriges Radio.

"Oansvarigt och oprofessionellt"

I början av maj kränkte ett ryskt flygplan svenskt luftrum söder om Blekinge.

Då fångades planet på bild av svenska försvaret.

– Jag tycker det är oansvarigt och oprofessionellt, uttryckte Carl-Johan Edström, flygvapenchef, till SVT.

Misstänkt kärnvapenbestyckade flyg uppmärksammades

Mest uppmärksammat blev dock förmodligen en kränkning av svenskt luftrum utanför Gotland i mars.

Även då var det ryska flygplan som pekades ut. 

Uppgifter till TV4 gjorde även gällande att planen ska ha varit kärnvapenbestyckade.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen