JUST NU: Uppges ha förvarnats om invasionen – nu svarar Ungern

2022 05 04

Ledaren för Ukrainas nationella säkerhet- och försvarsråd Oleksij Danilov har anklagat Ungern för att landet var medvetna om Rysslands invasionsplaner och har påstått att Ungern erbjudits ukrainskt territorium efter kriget.

– Ungern förklarade öppet sitt samarbete med Ryssland. Dessutom varnade Putin dem i förväg för att vårt land skulle invaderas, sa Danilov på tisdagen enligt den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

Han tillade: 

– Av någon anledning trodde Ungern att de skulle få ta en del av ”sitt” territorium. Det kommer aldrig att hända. Låt oss se vad som blir konsekvenserna för detta land efter krigets slut.

Går i taket

Danilovs påstående har väckt starka reaktioner i Ungern. Den ungerska ambassaden i Kyiv framhäver att man är ”mycket upprörda”, rapporterar Politico.

– Uttalandet av Oleksij Danilov innehåller anklagelser som är falska och ogrundade. De uppviglar till hat mot det ungerska folket och mot Ungern i den ukrainska opinionen, konstaterar ambassaden.

Förtal

Den ungerska ambassaden uppmanar Danilov att ta tillbaka sitt uttalande.

– Vi avvisar och fördömer starkt det förtal som har framförts mot Ungern och förväntar oss förklaringar från det ukrainska ledarskapet.

Referens till första världskriget

Danilovs resonemang om att Ungern trodde att  ” de skulle få ta en del av sitt territorium” är en uppenbar referens till regionen Zakarpatska i västra Ukraina, rapporterar Politico.

Regionen var en del av Österrike-Ungern innan första världskriget och en del av Ungern strax innan andra världskriget.

En kylig relation

Ukrainas och Ungerns relation är alltjämt frostig.

Ungerns premiärminister Viktor Orban har fördömt Rysslands invasion, men har avstått från att rikta direkt kritik mot diktatorn Vladimir Putin.

Ungern har även motsatt sig sanktioner som skulle stoppa rysk export av olja och gas till landet.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Det uppger Elisabeth Braw, docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Experten hänvisar till ”trovärdiga myndighetskällor”, rapporterar Hufvudstadsbladet.

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Bakslag för kritiserade plastkorkarna

2025 06 30

Det har gått ett år sedan en ny lag om plastkorkar trädde i kraft i Sverige.

Den nya lagen fastslår att samtliga plastkorkar måste sitta kvar på flaskor och kartonger under hela användningen.

Fenomenet väckte snabbt upprörda känslor hos befolkningen. Kritiker har klagat på att de nya korkarna är svåra att öppna, hälla och dricka ur. Många har krävt en återgång till tidigare versioner.

Dessutom väcktes tvivel mot att den nya utformningen skulle leda till minskad nedskräpning i naturen, vilket är syftet med den nya lagen.

Nu får kritikerna vatten på sin kvarn.

Under 2024 hittades i genomsnitt 144 plastkorkar per 100 meter strand, rapporterar stiftelsen Håll Sverige Rent. En kraftig ökning jämfört med föregående år, då 38 korkar per 100 meter strand noterades.

Antalet plastkorkar på svenska stränder har följaktligen ökat kraftigt, trots den nya lagstiftningen.

”För tidigt att säga något”

Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, anser att det är för tidigt att döma ut den nya lagen, trots den hastiga uppgången.

–  Det är helt enkelt för tidigt att säga något om lagens effekt. Det som däremot är tydligt är att plastkorkar är ett vanligt skräp, och det är bra att åtgärder i form av EU-reglering införts, säger hon.

– Nu måste också informationen om varför korkarna sitter fast nå ut så att konsumenter blir välvilligt inställda och låter korken sitta kvar. Producenterna har gjort sin del, men det hjälper inte om våra beteenden är motverkande.

Ragnartz påpekar också att utvecklingen av de fastsittande korkarna befinner sig i ett tidigt stadie.

– Det vi ser nu är första generationens korkar som sitter fast. Producenterna behöver fortsätta utveckla designen och så småningom vänjer sig nog konsumenterna vid de nya funktionerna.

Här är produkterna som omfattas av den nya lagen

Flaskor eller dryckesbehållare som måste ha de nya korkarna omfattas av följande kriterier:  

  • är gjord helt eller delvis i plast,
  • inte är en mugg,
  • har en kapacitet av högst tre liter, och 
  • är en behållare som är avsedd för vätska som är en dryck. 

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen