SVERIGE: Unikt vaccin på gång

2023 05 29

I Sverige testas nu ett nytt vaccin som kan bli tillgängligt inom ett par år.

För närvarande finns det inget vaccin mot borrelia – en sjukdom som sprids via fästingar.

Det kan nu vara på väg att förändras, rapporterar Sveriges Radios Vetenskapsradion.

En studie om att ta fram det som kan bli världens första godkända vaccin mot den fästingburna sjukdomen går nu in i nästa fas.

– Nu ska vi följa och se hur effektivt vaccinet är och att det skyddar mot alla typer av borrelia. För det har också varit en utmaning, säger Jonathan Sanmartin Berglund, testledare i Sverige tillika professor vid Blekinge tekniska högskola, till radiokanalen.

600 svenskar deltar

Totalt deltar 15 000 personer i studien, varav 600 kommer från Sverige.

Alla har nu fått en tredje dos vaccin, och man har hittills inte stött på några allvarliga biverkningar.

Det höjer förhoppningarna om att ha hittat en lösning på ett stort sommarproblem i landet.

– Det är spännande att vi har kommit så här långt så att vi förhoppningsvis kan ha ett vaccin tillgängligt om några år, säger Johan Sanmartin Berglund.

Om vaccinet godkänns skulle det kunna finnas tillgängligt på marknaden 2026.

10 000 drabbas årligen i Sverige

Enligt läkemedelsföretaget Pfizer insjuknar 10 000 svenskar i borrelia varje år. Sjukdomen är därmed betydligt vanligare än exempelvis TBE.

Det uppskattas att upp till 20 procent av Sveriges fästingar bär på borreliabakterier, som vanligtvis orsakar en expanderande rodnad vid bettet.

Symptomen märks först en till fyra veckor efter fästingbettet och kan orsaka sjukdomstillstånd och feber.

1177 framhäver att du alltid bör kontakta vården om du misstänker att du drabbats av borrelia, men att det vanligtvis kan behandlas med antibiotika.

Tar död på bakterien

Redan i somras spåddes goda resultat i de aktuella studierna.

– Man kan ju säga att i laboratoriemiljö och på de här första testerna så ger det ett bra skydd, som helt enkelt hjälper till med att ta död på borreliabakterien om den skulle överföras vid fästingbett, sade Johan Sanmartin Berglund till Svenska Yle förra året.

Unikt vaccin

Om vaccinet blir godkänt blir det alltså det enda tillgängliga vaccinet mot borrelia.

Det har funnits ett godkänt tidigare på 1990-talet, men detta drogs på eget initiativ tillbaka av tillverkaren GlaxoSmithKline.

Man hänvisade då till dålig försäljning och vaccinet gav dessutom enbart resistens mot en av bakterievarianterna.

Foto: CDC

Text: Redaktionen

Agnes Wold avråder från vanlig toalettartikel: ”Skulle aldrig använda”

2024 10 22

Elektriska handtorkar på toaletter är en superspridare av bakterier och virus.

Det varnar experten Agnes Wold för.

Wold, läkare och professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet, hänvisar till en studie som visar hur virus på händerna blåses rakt upp i luften vid användning av handtork. Viruspartiklarna sprids över hela toaletten och ökar risken för smittspridning. 

Bakterier blir även kvar på händerna och risken för kontaminering av områden utanför toaletten är stor.

Agnes Wold använder själv inte toalettartikeln.

– Aldrig, då torkar jag hellre mig på kläderna, säger hon till TV4.

Experten rekommenderar toalettbesökare att torka händerna med handduk eller papper. 

– Tvålen har ganska liten effekt och en tork har ingen effekt alls. Torkar du dig med pappers- eller tyghanduk reducerar man bakterieantalet litegrann och får bort smuts på händerna, säger Wold till tv-kanalen.

”Kan få influensa”

En brittisk studie, som publicerats i Journal of Applied Microbiology, har tidigare konstaterat att handtorksapparater sprider 1 300 gånger fler viruspartiklar än torkning med papper.

– Någon annan kan ställa sig vid handtorkapparaten och andas in dina mikrober. Då kan de få till exempel influensa om du har den på din hand, rent teoretiskt, sade Agnes Wold till SVT i samband med att studien publicerades.

Hygiensjuksköterskan Jette Holt drar samma slutsats.

– På sjukhus rekommenderar vi inte användning av handtorkar med luft. Inte bara för att de är bullriga, utan också för att luftflödet har visat sig sprida hudpartiklar och därmed mikroorganismer i rummet, säger hon till tidnungen i Form.

Hellre kläderna än handtork

Enligt Agnes Wold är det bättre att torka händerna på kläderna i en situation där endast handtork finns tillgänglig.

Professorn rekommenderar allmänheten att använda tröjan eller slipsen.

– Att torka händerna i byxan leder inte till att du får bort allt. Använd då i stället slipsen eller skjortan, och säg till att du torkar dig runt alla fingrar, säger hon till tv-kanalen.

Foto: Johan Wingborg resp B. Wang

Text: Redaktionen

Kalldusch för tre av fyra pensionärer – oväntat bakslag

2024 10 22

Igår meddelades det att inkomstpensionen och garantipensionen ökar.

Den förstnämnda höjs med fyra procent från och med 1 januari 2025 som en del av den automatiska uppräkningen – den högsta höjningen på nio år.

Men glädjen tycks vara kortvarig.

På tisdagsmorgonen kommer nämligen ett oväntat bakslag.

Det är organisationen SPF Seniorerna som slår larm om en kalldusch för såväl befintliga som framtida pensionärer.

Man pekar på konsekvenserna av “lappande och lagande” från politikens håll för att mildra en över lång tid utebliven höjning av den inkomstbaserade allmänna pensionen.

– Den allmänna pensionen har inte förstärkts. Istället har det lappats-och-lagats med skattelättnader, inkomstpensionstillägg och höjd garantipension. Resultaten har uteblivit och flera allvarliga effekter har uppstått som följd, framhåller SPF i en ny rapport.

"Lönar sig inte att arbeta"

SPF framhäver vidare att det numera inte “enbart är inbetalade avgifter och arbetslivsinsatser" som avgör pensionen för många äldre.

Drygt sju av tio pensionärer har istället statliga bidrag i form av garantipension och/eller inkomstpensionstillägg.

– Arbetets betydelse för pensionens storlek blir marginell för många, det lönar sig inte att arbeta för sin pension för tre av fyra av dagens och framtidens pensionärer, betonar SPF och tillägger:

– Detta beror främst på höjningen av garantipensionen samtidigt som inkomstpensionen inte har förstärkts. Således är det tveksamt om livsinkomstprincipen och principen om att systemet ska bygga på arbete kan sägas gälla för majoriteten seniorer.

Vill ändra pensionssystemet i grunden

I rapporten ifrågasätts även principen om ett pensionssystem fristående från statsfinanserna levs upp till längre.

Det har enligt SPF kostat 56 miljarder kronor från just statsfinanserna att komma till rätta med försvagningen av allmän pension sedan 2020.

– Olika bidragsåtgärder och lappande-och-lagande bör nu ha kommit till vägs ände som verktyg för att stärka pensionerna. En högre inkomstbaserad allmän pension genom höjd avgift till 18,5 procent skulle kosta omkring 25 miljarder kronor att genomföra. Det är dags att renovera och utveckla pensionssystemet, understryker SPF.

Organisationen föreslår nu att göra om pensionssytemet i grunden med högre pensionsavgit genom en omfördelning inom befintlig arbetsgivaravgift, som kommer både dagens och framtidens pensionärer till del genom högre inkomstbaserad allmän pension.

Man vill även se över grundskyddet.

Foto: Anaterate

Text: Redaktionen