Unikt krav på Turkiet – första gången i Natos historia

2024 02 19

USA har ställt ett unikt krav på Turkiet.

Det rapporterar den grekiska tidningen Khatemerini.

Kravet uppges gälla USA:s uppmärksammade försäljning av F16-stridsflygplan till Turkiet.

Enligt ett avtal, som Khatemerini tagit del av, kommer affären endast att genomföras om Turkiet  undertecknar en garanti om att inte använda stridsflygen mot andra Natoländer. 

I avtalet står det bland annat att Turkiet endast får använda ”amerikansk militär utrustning för legitima försvarsändamål”.

– Det utesluter uttryckligen en aggression mot andra Natomedlemmar, framhåller tidningen.

Varnar för konsekvenser

Om Turkiet skulle bryta mot avtalet kommer det få konsekvenser.

– I händelse av "upprepade intrång" eller andra otillåtna aktiviteter kommer USA  först att söka diplomatiska lösningar. Om det misslyckas  kommer det leda till ekonomiska och politiska åtgärder, inklusive inställda leveranser av försvarsmateriel, står det i avtalet.

Vidare går det att läsa att USA kommer att använda alla ”tillgängliga verktyg” för att garantera en korrekt användning av den militära utrustningen.

Unikt krav

Det är första gången någonsin som ett Natoland tvingas lämna en försäkran för att få köpa vapen från USA.

USA brukar ställa liknande krav vid försäljning av vapen till icke Natomedlemmar, till exempel partners i Mellanöstern.

Turkiet och Grekland

USA uppges ha ställt ett likande krav på Grekland. Vita huset kräver att landet ska underteckna en garanti för att få köpa utlovade F35-stridsflygplan, rapporterar Khatemerini.

Att kraven riktas mot Grekland och Turkiet har sina anledningar. 

Relationen mellan länderna är minst sagt frostig. De är bland annat oense om marina gränser i Medelhavet.

Även situationen på önationen Cypern, som är uppdelad i en grekisk och en turkisk sida, är en ständig kontrovers mellan länderna.

Turkiet invaderad ön 1974 som ett svar på en statskupp som backades av den grekiska militärjuntan.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen