MEDICIN: Unikt framsteg av forskare – kan få stor betydelse

2022 11 18

Finska forskare har lyckats påskynda produktionen av proteiner. Ett sådant framsteg innebär att det blir möjligt att snabbare ta fram  nya proteinbaserade läkemedel.

Det kan få en historisk betydelse för sjukvården, rapporterar Svenska Yle.

 – Proteinbaserade läkemedel har fått stor betydelse i behandlingen av flera allvarliga sjukdomar – till exempel cancer och blödarsjuka, framhåller tidningen.

Proteiner som behövs i läkemedel kan inte tas fram syntetiskt utan odlas i stora cellodlingar. De finska forskarnas upptäckt, som bygger på en genetisk läsning, innebär att processen kan påskyndas.

–  Vår metod kan lätt sålla bland tusentals eller till och med hundratusentals dna-sekvenser på kort tid. På två veckor, istället för ett halvår eller till och med flera år som det har kunnat vara hittills. Något liknande har ingen annan lyckats med tidigare, säger Ville Paavilainen, forskningschef vid Helsingfors universitet, till Svenska Yle.

För samtal

Forskarna uppger att de redan för samtal med flera stora läkemedelsbolag. Inom kort hoppas Ville Paavilainen och hans kollegor att de kan skynda på läkemedelstillverkningen.

– I allmänhet har alla erkänt att vår innovation kan göra en skillnad vilket ökar vår tro på att det här är värdefullt, säger forskaren till Svenska Yle.

Används i cancerbehandling

Proteinläkemedel har under de senaste åren börjats användas i större utsträckning. Bland annat i behandling av cancer. De nya läkemedlen kan göra stor skillnad.  

– Ett område som under den senaste tioårsperioden vuxit mycket är onkologi där cancerceller alltmera behandlas med proteinläkemedel. Traditionella cellgifter ger flera besvärliga biverkningar som till exempel sänkta blodvärden, illamående och håravfall. Proteinbaserade mediciner har inte så mycket av dessa sidoeffekter och är i flera fall mer framgångsrika för att bota cancer, säger forskaren Mattias Paulsson, i en studie som publicerats av Region Uppsala.

Proteinbaserade läkemedel används för att ”angripa cancerceller”.

– Här är det just de tumörgrupper som varit omöjliga att behandla med kirurgi eller strålning, till exempel blodcancer eller viss hudcancer, som vi ser stor nytta av med de nya proteinläkemedlen, förklarar Mattias Paulsson,  som är affilierad forskare vid Uppsala universitet och biträdande chefsapotekare på Akademiska sjukhuset, 

Fakta proteinbaserade läkemedel

- Proteinbaserade bioläkemedel skiljer sig från traditionella läkemedel både i hur de verkar och hur de tillverkas.

- Traditionella läkemedel handlar om kemi och mycket små molekyler som oftast binder eller hämmar ett protein.

- Bioläkemedel är större molekyler som är gjorda utifrån kroppens egna proteiner. De intas oftast intravenöst och de är känsliga för störningar i tillverkningen.

- Det finns flera olika typer av proteiner, som hormoner och enzymer, men det är framför allt antikroppar som står i centrum. Antikroppar för cancerterapi och autoimmuna sjukdomar är ett område i snabb utveckling.

- I framtiden förväntas många fler sjukdomar behandlas med hjälp av biologiska molekyler, främst baserade på antikroppar.

Källa: Wallenberg Center for Protein Research, WCPR

Foto: R. Catabay

Text: Redaktionen

Rusning till Sverige – flera städer

2023 11 27

Många människor färdas över Öresundsbron för att julhandla.

På grund av den svaga kronan har resor till Sverige blivit mer attraktivt för de som kommer från utlandet och vill handla.

Nu vallfärdas bland annat danskar över Öresundsbron till Sverige för att handla julklappar, någonting som hjälper den skånska ekonomin hålla sig flytande trots det tunga läget.

Trots att tågbiljetten kostar så sparar danskarna ändå mer på att handla i Sverige.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera städer

Det senaste halvåret har en tydlig försämring setts i den skånska konjunkturen, och inflödet av danskar hjälper ekonomin hålla sig vid liv.

Det menar Sparbanken Skånes privatekonom Anders Hansson.

– Vi har ju då i närområdet Danmark, och vi har ett väldigt stort inflöde av danska turister som är här och spenderar, säger han till SR.

– Det ser vi i Helsingborg, Malmö, Ystad och även Kristianstad. Där drar vi nytta av det.

Sparar så mycket

Inför julen är det många som vill köpa julklappar utan att spendera allt för mycket pengar i samband med det ekonomiska läget som råder.

Då lyfter flera besökare fram hur fördelaktigt det är att handla i Sverige.

– Jag tänkte att det slutar ju med att man sparar mycket på det trots tågresan hit och tillbaka, säger en besökare.

Pressat läge

Det är alltjämt ett mycket pressat läge för de svenska hushållen och ekonomin i helhet.

Ränteläget utmanar befolkningen och ställer till det för många.

– Den höga skuldsättningen och de korta räntebindningstiderna gör hushållen känsliga för störningar, framhåller Riksbanken i en rapport.

Flera år kvar

Enligt en prognos från Konjunkturinstitutet kommer det dröja flera år tills det att konjunkturen åter är i balans för Sverige.

– Lågkonjunkturen fördjupas under nästa år och konjunkturen vänder svagt uppåt först mot andra halvan av 2024. Det dröjer till 2026 innan svensk ekonomi är i konjunkturell balans. Det framgår av vår senaste prognos i rapporten Konjunkturläget, framhåller myndigheten.

Foto: A. Dudar

Text: Redaktionen

Kräver namnbyte på svensk å – ”Det är rasistiskt”

2023 11 26

Lantmäteriet har tagit emot en förfrågan om ett namnbyte på en svensk å.

Det är Tattarån i Ulricehamn som väckt upprörda känslor.

En boende i området har kontaktat Lantmäteriet och önskat ett namnbyte med motiveringen att ordet ”tattare” används nedsättande om romer.

De romska samhällsinformatörerna på Borås stad, Kadri Redzepi och Diana Stankovic, blev chockade när de hörde om namnet.

– Det är rasistiskt.

– Tattare väcker bara utsatthet och oro. Romer och resande valde inte att kallas för tattare själva, de blev kallade så av majoritetsbefolkningen, säger Diana Stankovic till GP.

Säger nej

Kadri Redzepi och Diana Stankovic föreslår att ån ska döpas om till Resandeån eller Romskaån.

Men Lantmäteriet säger nej.

Myndigheten svarar att de inte kan ändra ortsnamn eller liknande om det inte finns starka skäl som motiverar ett namnbyte.

– Vi har en lagstiftning om ortnamn som är inskriven i kulturmiljölagen. Lagen innebär bland annat att vi inte kan ändra hävdvunna namn, alltså namn som är etablerade och har varit i bruk sedan länge, om det inte finns starka skäl för det. De här namnen ser vi som viktiga delar av vår gemensamma historia och vårt gemensamma kulturarv.

Det säger Ola Svensson, som är utredare vid Lantmäteriets ortnamnsfunktion, till Borås Tidning.

I dag finns det ett 90-tal platser med ordet ”tattare” i Lantmäteriets register.

– Det kan bland annat vara vattendrag, höjder eller ängsmark. Ofta handlar det om platser där romer eller resande har haft sina läger, och man har uppkallat mark efter dem, säger Ola Svensson.

”Nedvärderar oss”

Diana Stankovic och Kadri Redzepi ställer sig frågande till Lantmäteriets förklaring.

Samhällsdebattörerna anser att historien och det gemensamma kulturarvet kan bevaras, även om ån skulle byta namn till Resandeån eller Romskaån.

De har dock små förhoppningar om att Lantmäteriet kommer att vända i frågan.

– Man känner sig väldigt långt ifrån det när Lantmäteriet nedvärderar oss istället för att samarbeta. Men det är som det alltid varit, vi har ingen makt. Vi kan säga vad vi vill men det kommer inte leda någonstans, säger Diana Stankovic till GP.

Foto: Nathan Andersson 

Text: Redaktionen