MEDICIN: Unikt framsteg av forskare – kan få stor betydelse

2022 11 18

Finska forskare har lyckats påskynda produktionen av proteiner. Ett sådant framsteg innebär att det blir möjligt att snabbare ta fram  nya proteinbaserade läkemedel.

Det kan få en historisk betydelse för sjukvården, rapporterar Svenska Yle.

 – Proteinbaserade läkemedel har fått stor betydelse i behandlingen av flera allvarliga sjukdomar – till exempel cancer och blödarsjuka, framhåller tidningen.

Proteiner som behövs i läkemedel kan inte tas fram syntetiskt utan odlas i stora cellodlingar. De finska forskarnas upptäckt, som bygger på en genetisk läsning, innebär att processen kan påskyndas.

–  Vår metod kan lätt sålla bland tusentals eller till och med hundratusentals dna-sekvenser på kort tid. På två veckor, istället för ett halvår eller till och med flera år som det har kunnat vara hittills. Något liknande har ingen annan lyckats med tidigare, säger Ville Paavilainen, forskningschef vid Helsingfors universitet, till Svenska Yle.

För samtal

Forskarna uppger att de redan för samtal med flera stora läkemedelsbolag. Inom kort hoppas Ville Paavilainen och hans kollegor att de kan skynda på läkemedelstillverkningen.

– I allmänhet har alla erkänt att vår innovation kan göra en skillnad vilket ökar vår tro på att det här är värdefullt, säger forskaren till Svenska Yle.

Används i cancerbehandling

Proteinläkemedel har under de senaste åren börjats användas i större utsträckning. Bland annat i behandling av cancer. De nya läkemedlen kan göra stor skillnad.  

– Ett område som under den senaste tioårsperioden vuxit mycket är onkologi där cancerceller alltmera behandlas med proteinläkemedel. Traditionella cellgifter ger flera besvärliga biverkningar som till exempel sänkta blodvärden, illamående och håravfall. Proteinbaserade mediciner har inte så mycket av dessa sidoeffekter och är i flera fall mer framgångsrika för att bota cancer, säger forskaren Mattias Paulsson, i en studie som publicerats av Region Uppsala.

Proteinbaserade läkemedel används för att ”angripa cancerceller”.

– Här är det just de tumörgrupper som varit omöjliga att behandla med kirurgi eller strålning, till exempel blodcancer eller viss hudcancer, som vi ser stor nytta av med de nya proteinläkemedlen, förklarar Mattias Paulsson,  som är affilierad forskare vid Uppsala universitet och biträdande chefsapotekare på Akademiska sjukhuset, 

Fakta proteinbaserade läkemedel

- Proteinbaserade bioläkemedel skiljer sig från traditionella läkemedel både i hur de verkar och hur de tillverkas.

- Traditionella läkemedel handlar om kemi och mycket små molekyler som oftast binder eller hämmar ett protein.

- Bioläkemedel är större molekyler som är gjorda utifrån kroppens egna proteiner. De intas oftast intravenöst och de är känsliga för störningar i tillverkningen.

- Det finns flera olika typer av proteiner, som hormoner och enzymer, men det är framför allt antikroppar som står i centrum. Antikroppar för cancerterapi och autoimmuna sjukdomar är ett område i snabb utveckling.

- I framtiden förväntas många fler sjukdomar behandlas med hjälp av biologiska molekyler, främst baserade på antikroppar.

Källa: Wallenberg Center for Protein Research, WCPR

Foto: R. Catabay

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


23 juli 2023

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch. 

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra. 

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen