“Unikt” besked för statsministern

2024 03 29

Förtroendet för Sveriges statsminister ökar nu kraftigt.

Tidigare i veckan visade en undersökning från DN/Ipsos att Moderaterna stiger i opinionen.

En av de framstående anledningarna bedöms vara Sveriges inträde i Nato.

Nu kommer ytterligare ett positivt besked för partiet och för Ulf Kristersson (M), någonting som beskrivs som “unikt”.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

“Är unikt”

Förtroendet för statsministern ökar nu ordentligt.

I en ny mätning från GP/Novus framgår att väljarnas förtroende för Ulf Kristersson har stigit med hela nio procentenheter sedan i januari.

– Det är unikt i hyfsat modern tid, säger Novus vd Torbjörn Sjöström till GP.

Även för regeringen

Det är inte bara statsministern som förtroendet har ökat för.

Andelen väljare som har ganska stort eller mycket stort förtroende för regeringen har stigit från 28 procent till 35 procent mellan januari och mars.

Även det är i linje med DN/Ipsos-undersökningen som pekar på ett ökat stöd för Moderaterna.

Är mer positiva

I stort är väljarna mer positivt inställda till regeringens arbete i dagsläget än vad de var under hösten.

Andelen missnöjda var i november 53 procent, en siffra som nu ligger på 42 procent.

Samtidigt har andelen väljare som menar att de är nöjda högre, och siffran har gått från 19 till 30 procent.

“Tydlig kurva”

Bland sakerna som bidrar till den ökande optimismen finns en ljusnande ekonomi, ett säkrat Natomedlemskap och ett lugnare läge vad gäller gängvåldet, åtminstone jämfört med i höstas.

– Det är en tydlig trendkurva. Andelen som ser positivt på utvecklingen är den högsta sedan våren 2022, säger Ipsos analytiker Nicklas Källebring till DN.

Just Natomedlemskapet är någonting som regeringen, med Moderaterna och Ulf Kristersson i spetsen, fokuserat mycket på.

– Medlemskapet i Nato stärker Sveriges säkerhet, samtidigt som Nato som helhet blir starkare, framhåller regeringen via sin webbsida.

– Som medlem i Nato omfattas Sverige av de ömsesidiga försvarsgarantier som följer av artikel 5 i nordatlantiska fördraget, vilket ska avskräcka antagonistiska aktörer från att använda sig av militära maktmedel mot Sverige.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


31 aug 2026

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt. 

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


31 aug 2026

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen