“Unikt” besked för statsministern

2024 03 29

Förtroendet för Sveriges statsminister ökar nu kraftigt.

Tidigare i veckan visade en undersökning från DN/Ipsos att Moderaterna stiger i opinionen.

En av de framstående anledningarna bedöms vara Sveriges inträde i Nato.

Nu kommer ytterligare ett positivt besked för partiet och för Ulf Kristersson (M), någonting som beskrivs som “unikt”.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

“Är unikt”

Förtroendet för statsministern ökar nu ordentligt.

I en ny mätning från GP/Novus framgår att väljarnas förtroende för Ulf Kristersson har stigit med hela nio procentenheter sedan i januari.

– Det är unikt i hyfsat modern tid, säger Novus vd Torbjörn Sjöström till GP.

Även för regeringen

Det är inte bara statsministern som förtroendet har ökat för.

Andelen väljare som har ganska stort eller mycket stort förtroende för regeringen har stigit från 28 procent till 35 procent mellan januari och mars.

Även det är i linje med DN/Ipsos-undersökningen som pekar på ett ökat stöd för Moderaterna.

Är mer positiva

I stort är väljarna mer positivt inställda till regeringens arbete i dagsläget än vad de var under hösten.

Andelen missnöjda var i november 53 procent, en siffra som nu ligger på 42 procent.

Samtidigt har andelen väljare som menar att de är nöjda högre, och siffran har gått från 19 till 30 procent.

“Tydlig kurva”

Bland sakerna som bidrar till den ökande optimismen finns en ljusnande ekonomi, ett säkrat Natomedlemskap och ett lugnare läge vad gäller gängvåldet, åtminstone jämfört med i höstas.

– Det är en tydlig trendkurva. Andelen som ser positivt på utvecklingen är den högsta sedan våren 2022, säger Ipsos analytiker Nicklas Källebring till DN.

Just Natomedlemskapet är någonting som regeringen, med Moderaterna och Ulf Kristersson i spetsen, fokuserat mycket på.

– Medlemskapet i Nato stärker Sveriges säkerhet, samtidigt som Nato som helhet blir starkare, framhåller regeringen via sin webbsida.

– Som medlem i Nato omfattas Sverige av de ömsesidiga försvarsgarantier som följer av artikel 5 i nordatlantiska fördraget, vilket ska avskräcka antagonistiska aktörer från att använda sig av militära maktmedel mot Sverige.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Sverige uppmärksammas i USA – “värsta scenariot”

2025 04 04

"Natoallierad börjar förbereda kärnkraftsbunkrar".

Så lyder en rubrik i Newsweek nu i dagarna.

Den amerikanska tidningen syftar på de cirka 64 000 skyddsrum i Sverige som ska ge ett “grundläggande skydd” vid händelse av ett väpnat angrepp.

Drygt 100 miljoner kronor har i år lagts på att kontrollera och rusta upp skyddsrummen mot kärnvapen, meddelade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB i veckan.

Det väcker alltså rubriker i USA.

MSB talar om varningsmöjligheter, utrymning och inkvartering för att “kunna varna, skydda och flytta människor i händelse av krig”.

– Sveriges publika informationsbroschyr, "I fall av kris eller krig", varnar för att människor måste vara beredda på "det värsta scenariot – en väpnad attack mot Sverige”, skriver tidningen och citerar MSB:s broschyr.

– Skyddsrum skyddar mot tryckvågor och splitter från bomber. De skyddar även mot tryckvågor och värmevågor från kärnvapen, står det också i samma broschyr.

Citerar statsministern

Statsminister Ulf Kristerssons (M) uppmärksammade uttalande från januari om att det inte är fred i Sverige lyfts också fram av Newsweek, över två månader senare.

– Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred, sade Kristersson vid tillfället.

Regeringen har återkommande framfört att det är det värsta säkerhetsläget i Sverige och Europa sedan andra världskriget, på grund av Rysslands invasion i Ukraina.

Sju miljoner får plats

Sverige är ett av de skyddsrumstätaste länderna i hela världen.

Omkring sju miljoner människor skulle kunna få plats i dem om kriget är ett faktum. Då återstår över tre miljoner.

– Det har aldrig varit ambitionen att bygga skyddsrum för hela befolkningen. Det beror på var man befinner sig om man behöver tillgång till skyddsrum, förklarar MSB.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Ryssland svänger om lösning i Ukraina – var tidigare tvärnej

2025 04 04

Den ryska förhandlaren Kirill Dmitriev är på plats i Washington.

Kremls sändebud anlände till den amerikanska huvudstaden i dagarna för det första högprofilerade ryska besöket i USA sedan Moskva inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina för tre år sedan.

Nu öppnar han en dörr som tidigare varit stängd och låst från Putinregimen.

Ryssland kan nämligen tänka sig att gå med säkerhetsgarantier, enligt förhandlaren.

– Vissa säkerhetsgarantier i någon form kan vara acceptabla, säger Kirill Dmitriev enligt Politico som hänvisar till en tv-intervju med Fox News.

Tydligt avsteg

Säkerhetsgarantier, gärna från USA, har varit ett återkommande högprioriterat önskemål från Ukraina som tidigare pekat på alla tillfällen då Ryssland brutit vapenvila i landet.

Exakt vilken slags säkerhetsgaranti som Dmitriev syftar på framgår inte. Han utesluter att ett ukrainskt medlemskap i Nato skulle vara ett sådant.

Utspelet är emellertid ett avsteg från den linje som Kreml hittills har hållit under kriget och i förhandlingarna, skriver Politico.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har tidigare sagt att fred endast skulle vara möjligt om Ukraina genomgår en "demilitarisering".

Varit "helt oacceptabelt"

Moskva har vid upprepade tillfällen även haft som krav i förhandlingarna med USA att inga utländska fredsbevarande trupper i Ukraina på några omständigheter kan accepteras.

Om så sker kommer soldaterna att bemötas med vapen i en “direkt väpnad konflikt”.

– Det är helt oacceptabelt att soldater från andra länder stationeras i Ukraina under någon flagg, sade ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova enligt AFP i mars.

"Tomt prat"

Ryska utrikesministern Sergej Lavrov har varit inne på samma sak.

– Tal om fredsbevarande styrkor är bara tomt prat, sade han på en pressträff tidigare i år.

Uttalandet kom efter att USA:s president Donald Trump hävdat att Putin svängt och gett grönt ljus till europeiska soldater i Ukraina som en del av en fredsbevarande styrka efter kriget.

– Han accepterar det. Jag har personligen ställt frågan till honom. Han söker inte världskrig. Han har inga problem med det, sade Trump då.

Beskedet dementeras nästan omedelbart från Kreml.

– Vi har redan uttryckt vår ståndpunkt i denna fråga. Jag hänvisar till den. Det finns inget mer att tillägga, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen