Unik insats vid svenska gränsen

2023 12 11

Polisen och Tullverket har genomfört en omfattande insats vid Sveriges västra gräns i region Bergslagen.

Insatsen har omfattat fem platser:

- E18 Hån, riksväg 61 vid Eda

- E16 Vittjärn, länsväg 1054 Stöten

- Riksväg 70 vid Flötningen

Unik insats

Polisen framhåller att det handlar om en unik insats.

Det är första gången som polisen och Tullverket genomför en insats i området med stöd av den nya lagstiftningen kring gränsnära områden.

Lagen trädde i kraft 1 augusti 2023 och ger polisen utökade befogenheter i gränsnära områden, som vissa flygplatser, hamnar och järnvägs­stationer, vid broar för vägtrafik till eller från utlandet och vid gräns­över­gångs­ställen på allmänna vägar. 

Polisen beskriver hur deras förmåga att bekämpa brott i gränsnära områden och kontrollera utlänningars vistelserätt i landet har stärkts.

– Den nya lagstiftningen är väldigt bra och syftet med den här insatsen är att personalen från de olika avdelningarna skulle få testa på den i våra gränsnära områden. Det är nytt och lite ovant. I Skåne har de haft en del liknande insatser sedan augusti, men i Bergslagen är vi först ut.

Det säger polisinsatschef Joakim Kristiansen i ett uttalande.

Husranskakan och visitation 

Den norska polisen har även deltagit i insatsen som genomfördes den 30 november.

– Vi kontrollerade fordon och personer. Det är viktigt att ha med sig att vi inom Polismyndigheten måste ha en grund för att genomföra detta och då är det ett år i straffskalan. 

– Vi kan selektera genom att ha någonting bakomliggande på dem, exempelvis underrättelser eller lokalkännedom. Det kan handla om att det transporteras stöldgods i vissa typer av fordon, då kan vi selektera ut dem lite grann, göra husrannsakan i fordonet och visitera personer, förklarar Joakim Kristiansen.

Stor framgång

Polisen använde sig av drönare under insatsen.

–  UAS:en som vi har med oss i dag gör att vi direkt kan se ifall någon bilist gör någonting avvikande eller kommer in från något annat håll. Det är ett oerhört viktigt hjälpmedel, berättar insatschef Joakim Kristiansen.

Han tillägger att den unika insatsen blev en stor framgång.  

– Insatsen blev lyckad och bra att vi fick möjlighet att använda oss av den nya lagstiftningen och samarbeta med norsk politi och Tullverket.

Flera tillslag

Kontrollerna renderade i följande, enligt polisen:

- 10 husrannsakan i fordon enligt 8§ lagen om polisiära befogenheter i gränsnära områden.

- 19 kroppsvisitationer enligt 8§ lagen om polisiära befogenheter i gränsnära områden.

- 46 inre utlänningskontroller.

- 4 rattfyllerier under påverkan av narkotika.

- 3 grova olovliga körningar.

Foto: A. Ferrario

Text: Redaktionen

Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Det danska förtroendet för USA rasar till nya bottennivåer.

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

– Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Fyra Natoländer tvärvänder – river upp militärt förbud

2025 03 18

Fyra Natomedlemmar meddelar att de lämnar den så kallade Ottawakonventionen.

Avtalet uppdagades 1997 och avser ett förbud mot att använda personminor, ibland kallat landminor, eftersom de anses utgöra stor fara för civila.

Hoppas av på grund av Ryssland

Nu hoppar Polen, Lettland, Litauen och Estland av överenskommelsen.

Skälet är “avsevärd ökning” av det ryska hotet.

– Sedan ratificeringen av Ottawakonventionen har säkerhetsläget i vår region fundamentalt försämrats. Militära hot mot Natomedlemmar som gränsar till Ryssland och Belarus har ökat avsevärt, framhåller de fyra ländernas respektive försvarsministrar i ett gemensamt uttalande.

"Utvärderar alla åtgärder"

Det planerade tillbakadragandet från avtalet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser, understryker Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Sky News.

– I ljuset av denna instabila säkerhetsmiljö orsakad av Rysslands aggression och dess pågående hot mot det euroatlantiska sällskapet är det nödvändigt att utvärdera alla åtgärder för att stärka vårt försvar och vår försvarskapacitet, tillägger ministrarna.

Diskussion i Norden

Finland har relativt nyligen öppnat för att göra samma sak.

I november förra året inleddes en diskussion på högsta politiska nivå om ett återinförande av det kontroversiella vapnet, som Finland avstått sedan 2012.

Även då lyftes säkerhetsläget i Europa som skäl.

– Det måste tas på allvar. Det gör jag, och det kommer också den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen att göra, sade Finlands statsminister Petteri Orpo (Saml) till lIltalehti vid tillfället.

Militärexperten Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har flaggat för att en liknande debatt kan uppstå i Sverige.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, sade han till SvD i november.

"Ohyggliga vapen"

Totalt har 164 länder skrivit på Ottawakonventionen. 

Kritiken mot personminor består främst i att majoritet av dess offer, enligt Svenska Freds 76 procent, består av civila, varav hälften barn.

– Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick, framhåller organisationen.

USA, Ryssland och Kina tillhör de cirka 40 stater som hittills inte skrivit på fördraget.

I november 2024 gav den dåvarande Bidenregeringen i USA grönt ljus för Ukraina att börja använda personminor.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen