Ungern vänder sig direkt till Sveriges statsminister

2024 01 17

Ungerns klartecken för ett svenskt Natomedlemskap fortsätter att utebli.

Igår lämnade den ungerska regeringen in agendan för våren till parlamentet.

Sveriges ansökan fanns inte med på listan.

– Det står inte på agendan, sade premiärminister Viktor Orbán till SVT redan för en månad sedan.

Vänder sig till Kristersson

Ungerns president Katalin Novák har inte samma kyliga inställning till Sverige i Nato som landets premiärminister.

Hon har tidigare uttryckt att hon hoppas på en snabb svensk anslutning till försvarsalliansen.

– Jag ska försöka övertyga de ungerska parlamentarikerna, men det räcker kanske inte, sade Katalin Novák på en pressträff i december.

Nu vädjar hon till statsminister Ulf Kristersson (M), rapporterar Dagens Nyheter.

"Ni anstränger er inte"

Enligt presidenten gör Sverige alldeles för lite för att driva på ratificeringen.

Katalin Novák menar till och med att Sverige inte gör några försök alls att kontakta Ungern, vilket hon beklagar.

– Det skulle underlätta om er statsminister åtminstone hörde av sig direkt till vår premiärminister. Inga ansträngningar görs just nu, säger hon i ett uttalande till DN.

Turkiet återsamlade

Ungern och Viktor Orbán har vid upprepade tillfällen deklarerat att man inte kommer att vara sista land att godkänna Sverige i Nato.

Det enda andra landet som återstår att ge grönt ljus är Turkiet, som återigen förhalade sitt besked i december genom att ta julledigt innan beslut fattades.

Igår samlades det turkiska parlamentet efter ledigheten – och då fanns Sveriges Natoansökan på dagordningen.

Sist på agendan

När frågan dock tas upp är desto mer oklart.

Den står just nu sist på agendan.

– Jag talade med en parlamentariker och det är ingen som riktigt vet, säger Paul Levin som är chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet till Sveriges Radio.

Risken är att det dröjer fram till sommaren innan Turkiet säger ja.

– Det pratas redan i Turkiet om att det kan dra ut på tiden åtskilliga månader, sade SR:s Natokorrespondent Jan Andersson till radion i slutet av förra året.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen