Ungern säger ja – det här händer nu

2024 02 26

Sveriges ansökan godkänns av en förkrossande majoritet. Hela 188 parlamentsledamöter röstade ja, endast sex röstade nej.

– En historisk dag. Alla Natoländers parlament har nu röstat för Sveriges Natomedlemskap. Vi står redo att axla vår del av ansvaret för Natos säkerhet, framhåller statsminister Ulf Kristersson (M) på X efter Ungerns besked. 

Det här händer nu  

Nu återstår endast en underskrift av protokollet från Ungerns tillförordnade president eller talmannen László Kövér. Sedan har samtliga Natomedlemmar gett grönt ljus till Sveriges medlemskap.

Presidentens eller talmannens underskrift betraktas som en formalitet och måste ske inom fem dagar. När det är klart skickas Sveriges ansökan vidare till USA. I samband med det kommer Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att bjuda in Sverige till försvarsalliansen.

– Nu återstår ytterligare några formella steg innan Sverige är Nato-medlem och vår flagga kan hissas utanför Natos högkvarter i Bryssel, skriver Ulf Kristersson. 

Orbáns hint

Ungerns premiärminister Viktor Orbán flaggade för att Ungern skulle rösta ja inför dagens öppning av parlamentet.

–  I dag ska vi godkänna Sveriges Natomedlemskap, sa han vid 13-tiden.

Fyra Gripenplan

Det ungerska parlamentet godkänner den svenska ansökan efter en lång och utdragen process. Det ungerska tonläget har förändrats markant efter statsminister Ulf Kristerssons (M) besök i fredags.

Under statsministerns besök undertecknades ett nytt militärt avtal som innebär att Ungern får köpa fyra Jas 39 Gripen-stridsflygplan.

Ungern har haft fjorton svenska Gripenplan sedan 2006. Gripenplanen, som landet har hyrt sedan 2006, kommer att övergå helt i Ungerns ägo i början av 2026. Utöver dessa köper Ungern nu ytterligare fyra nya Gripenplan.

– Jas 39 Gripen är en svensk stolthet, och en av de tillgångar som vi kommer föra med oss in i Nato, parallellt med undervattensförmåga, radarteknologi och mycket annat. Och det gläder mig att det snart kommer flyga ännu fler Gripen i det europeiska luftrummet, kommenterade Ulf Kristersson.

Text: Redaktionen

Nytt förbud på gång – påverkar svenska hushåll med trädgård

2025 04 17

Ett förbud mot nya och förlängda tillstånd för torvtäkter i Sverige.

Det föreslås bli verklighet från och med 1 januari 2026.

"Orimligt"

Torv är en råvara som enligt en uppskattning från branschorganisationen Svensk Torv täcker 25 procent av Sveriges landareal. Torvmarken uppgår till 6,4 miljoner hektar.

Siffrorna från Sveriges geologiska undersökning är något mindre, 15 procent, men även den andelen gör landet till ett av de mest torvtätaste i världen.

Men nu kan torvtäkt förbjudas.

Och det möts med skarp kritik.

– Det är orimligt att ett så omfattande förslag kan vila på en så begränsad vetenskaplig grund, säger Rita Larsson, ordförande i Svensk Torv, i ett uttalande.

Används i trädgården och mat

Råvaran bedöms vara avgörande för tillgången på mat.

– Torv är också en av de mest pålitliga produkterna när det gäller att producera rena, hälsosamma livsmedel effektivt och utan pesticider eller andra förorenade element, har Jaco Dijkshoorn, Director BU Materials and Procurement vid Kekkilä-BVB, tidigare sagt till Viola enligt Svensk Torv.

Ett förbud kan också påverka hushåll med trädgård. Nästan all planteringsjord som erbjuds i butik innehåller stora mängder torv, bland annat eftersom råvaran bidrar till att lagra fukt och göra jorden luftig.

– När torven bryts släpps stora mängder växthusgaser ut, framhåller Naturskyddsföreningen.

Men enligt Svensk Torv saknas det i dagsläget ersättningsmaterial “i tillräcklig volym och kvalitet” inom trädgårdsodling.

– Om torven försvinner riskerar vi försämrad djurhälsa, sämre odlingsresultat och högre kostnader i hela kedjan – från jordbrukare till konsument. Det är inte ansvarsfullt, säger Rita Larsson.

Naturvårdsverket: som ett fossilt bränsle

Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa.

Stora mängder kol finns inlagrat i torven och Naturvårdsverket anser att torven bör betraktas som ett fossilt bränsle.

– Användningen av torv som bränsle är mycket liten i Sverige men utvinning och användning av odlingstorv orsakar också utsläpp av växthusgaser.

Det framhåller myndigheten som tidigare uppmanat att låta torven vara.

– Våtmarker som bildat eller bildar torv spelar en viktig roll för klimatet eftersom torv innehåller stora mängder kol. Att skydda och restaurera kolrika ekosystem som torvmarker gynnar klimatet, då detta kan bidra till en minskning av växthusgaser och till och med en inbindning av kol, skriver Naturvårdsverket också.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen