Ungern säger ja – det här händer nu

2024 02 26

Sveriges ansökan godkänns av en förkrossande majoritet. Hela 188 parlamentsledamöter röstade ja, endast sex röstade nej.

– En historisk dag. Alla Natoländers parlament har nu röstat för Sveriges Natomedlemskap. Vi står redo att axla vår del av ansvaret för Natos säkerhet, framhåller statsminister Ulf Kristersson (M) på X efter Ungerns besked. 

Det här händer nu  

Nu återstår endast en underskrift av protokollet från Ungerns tillförordnade president eller talmannen László Kövér. Sedan har samtliga Natomedlemmar gett grönt ljus till Sveriges medlemskap.

Presidentens eller talmannens underskrift betraktas som en formalitet och måste ske inom fem dagar. När det är klart skickas Sveriges ansökan vidare till USA. I samband med det kommer Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att bjuda in Sverige till försvarsalliansen.

– Nu återstår ytterligare några formella steg innan Sverige är Nato-medlem och vår flagga kan hissas utanför Natos högkvarter i Bryssel, skriver Ulf Kristersson. 

Orbáns hint

Ungerns premiärminister Viktor Orbán flaggade för att Ungern skulle rösta ja inför dagens öppning av parlamentet.

–  I dag ska vi godkänna Sveriges Natomedlemskap, sa han vid 13-tiden.

Fyra Gripenplan

Det ungerska parlamentet godkänner den svenska ansökan efter en lång och utdragen process. Det ungerska tonläget har förändrats markant efter statsminister Ulf Kristerssons (M) besök i fredags.

Under statsministerns besök undertecknades ett nytt militärt avtal som innebär att Ungern får köpa fyra Jas 39 Gripen-stridsflygplan.

Ungern har haft fjorton svenska Gripenplan sedan 2006. Gripenplanen, som landet har hyrt sedan 2006, kommer att övergå helt i Ungerns ägo i början av 2026. Utöver dessa köper Ungern nu ytterligare fyra nya Gripenplan.

– Jas 39 Gripen är en svensk stolthet, och en av de tillgångar som vi kommer föra med oss in i Nato, parallellt med undervattensförmåga, radarteknologi och mycket annat. Och det gläder mig att det snart kommer flyga ännu fler Gripen i det europeiska luftrummet, kommenterade Ulf Kristersson.

Text: Redaktionen

Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen