Ungern säger ja – det här händer nu

2024 02 26

Ungerns parlament röstar ja till Sveriges Natoansökan.

Sveriges ansökan godkänns av en förkrossande majoritet. Hela 188 parlamentsledamöter röstade ja, endast sex röstade nej.

– En historisk dag. Alla Natoländers parlament har nu röstat för Sveriges Natomedlemskap. Vi står redo att axla vår del av ansvaret för Natos säkerhet, framhåller statsminister Ulf Kristersson (M) på X efter Ungerns besked. 

Det här händer nu  

Nu återstår endast en underskrift av protokollet från Ungerns tillförordnade president eller talmannen László Kövér. Sedan har samtliga Natomedlemmar gett grönt ljus till Sveriges medlemskap.

Presidentens eller talmannens underskrift betraktas som en formalitet och måste ske inom fem dagar. När det är klart skickas Sveriges ansökan vidare till USA. I samband med det kommer Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att bjuda in Sverige till försvarsalliansen.

– Nu återstår ytterligare några formella steg innan Sverige är Nato-medlem och vår flagga kan hissas utanför Natos högkvarter i Bryssel, skriver Ulf Kristersson. 

Orbáns hint

Ungerns premiärminister Viktor Orbán flaggade för att Ungern skulle rösta ja inför dagens öppning av parlamentet.

–  I dag ska vi godkänna Sveriges Natomedlemskap, sa han vid 13-tiden.

Fyra Gripenplan

Det ungerska parlamentet godkänner den svenska ansökan efter en lång och utdragen process. Det ungerska tonläget har förändrats markant efter statsminister Ulf Kristerssons (M) besök i fredags.

Under statsministerns besök undertecknades ett nytt militärt avtal som innebär att Ungern får köpa fyra Jas 39 Gripen-stridsflygplan.

Ungern har haft fjorton svenska Gripenplan sedan 2006. Gripenplanen, som landet har hyrt sedan 2006, kommer att övergå helt i Ungerns ägo i början av 2026. Utöver dessa köper Ungern nu ytterligare fyra nya Gripenplan.

– Jas 39 Gripen är en svensk stolthet, och en av de tillgångar som vi kommer föra med oss in i Nato, parallellt med undervattensförmåga, radarteknologi och mycket annat. Och det gläder mig att det snart kommer flyga ännu fler Gripen i det europeiska luftrummet, kommenterade Ulf Kristersson.

Text: Redaktionen

30nov2025

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

30nov2025

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen